• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 2140
  • 48
  • 2
  • Tagged with
  • 2190
  • 1158
  • 785
  • 454
  • 329
  • 322
  • 272
  • 242
  • 228
  • 224
  • 213
  • 199
  • 187
  • 174
  • 170
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
11

"En genuin upplevelse av kroppslighet..." : Åtta före detta elevers tankar om vad syftet med idrottsundervisningen var och hur den har påverkat deras inställning till fysisk aktivitet

Jansson, Natalie, Olofsson, Oscar January 2008 (has links)
<p>Studien syftar till att genom kvalitativa intervjuer undersöka hur idrottsundervisningen påverkat respondenternas inställning till fysisk aktivitet. Med läroplanerna och dess målformuleringar i utgångspunkt jämför studien hur väl dessa stämmer överens med respondenternas upplevelse av ämnets syfte och mål. Undersökningsgruppen kom att bestå av 8 respondenter, tillika studenter på Högskolan i Kalmar. Resultatet visar en osäkerhet kring idrottsämnets mål även om flera respondenter lyfter upp rörelseglädje som en viktig del i undervisningen, vilket stämmer väl överens med mål från flera kursplaner. Prestation är något som flera respondenter lyfter upp som en del i undervisningen och då oftast mätbara sådana. Prestationer av det slaget lyser däremot med sin frånvaro i de senare läroplanerna, Lgr 80, Lpo 94 och Lpf 94. Det fanns en skeptisk syn bland flera respondenter kring huruvida ämnet påverkat deras inställning till fysisk aktivitet. Detta trots att alla respondenter främst hade positiva upplevelser från undervisningen. Två respondenter uttrycker däremot tydligt att de genom idrotten i skolan fått positiva upplevelser av att vara fysiskt aktiv. Vidare lyfter några respondenter upp lärdomar de fått av idrottsundervisningen som vi menar tyder på att de har blivit påverkade, även om de själva inte ger uttryck för detta. Exempel är ledarskaps- och ansvarsförmåga samt att aktiviteter gynnas av att alla känner delaktighet.</p>
12

Hur lärare kan motverka skolk i idrott och hälsa

Viberg, Hannes January 2009 (has links)
<p>Denna uppsats handlar om skolk inom ämnet idrott och hälsa och syftet är att finna orsaker till att gymnasieelever som skolkat från ämnet senare ändå funnit motivation till att återgå till undervisningen. Uppsatsen berör även varför eleverna ursprungligen valt att skolka från skolidrotten och deras inställning till fysisk aktivitet idag.</p><p>Intervjuer utfördes på en gymnasieskola i Malmö våren 2009 och de sex elever som intervjuades var tredjeårselever på skolan och hade tidigare regelbundet och medvetet skolkat från skolidrotten. Intervjun innehöll frågeställningar om vad som fått eleven att skolka, vad som motiverat eleven att återgå till undervisningen och elevens syn på sin hälsa idag, hurvida eleven upplevt några positiva effekter i klassen/gruppen av att börja delta i idrottsundervisningen och om eleven var fysiskt aktiv idag.</p><p>Resultatet visade att elever som slutat skolka av orsaker som kan påvisas som inre motivationsfaktorer, som uppskattning från kamrater, känslan av att vara duktigare än man själv trott, insikten att det var roligt/skönt/bra för hälsan och känslan att vara med i kamratgruppen, mår bättre och är mer fysiskt aktiva idag än de elever som motiverats att sluta skolka av yttre motivationsfaktorer, som olika påtryckningsmetoder från lärare, hotet att inte få fullständig gymnasiekompetens, kritik eller hot om andra konsekvenser eller för att inte avvika från övriga i gruppen.</p>
13

Flickors uppfattningar om ämnet idrott och hälsa : En kvalitativ intervjustudie med flickor med utländsk bakgrund

Lans, Kristin, Oskarsson, Jeanette January 2009 (has links)
No description available.
14

Ensamäventyrare – Vilka och varför? : En studie om ensamäventyrare inom området friluftsliv / Adventuring alone – Who and why? : A study about adventuring alone within the subject area outdoor life

Olander, Mikael January 2005 (has links)
<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Det övergripande syftet med denna studie har varit att undersöka och försöka kartlägga den grupp människor som ägnar sig åt ensamäventyr på sin fritid. Professionella äventyrare lämnas således utanför studien. Frågeställningarna som studien sökt svar på var: Vilka är det som väljer att äventyra ensamma? Varför äventyrar de ensamma? Vilka är fördelarna respektive nackdelarna med att vara ensam?</p><p>Metod</p><p>En enkätundersökning har skickats ut till 42 personer. Samtliga av dessa har ägnat sig åt friluftsaktiviteterna vandring, paddling, skidåkning (på tur), cykling, löpning, bergsklättring eller segling ensamma i mer än tre dygn. Personerna i studien har hittats genom annonsering i diverse diskussionsfora på Internet. Enkäten innehåller frågor med både slutna och öppna svarsalternativ.</p><p>Resultat</p><p>Totalt inkom 33 enkäter. Det man kan säga generellt om ensamäventyrarna som ingått i undersökningsgruppen är att de är en mogen grupp med en medelålder på 40 år. Könsfördelningen var 18 % kvinnor och 82 % män. De flesta hade ägnat sig åt idrott och/eller friluftsliv under sin uppväxttid. De flesta hade också någon gång under sin uppväxttid besökt svenska/norska fjällen och/eller någon svensk kust/skärgård. Några av motiven bakom att ägna sig åt ensamäventyr är att det ger en speciell känsla av frihet och välbefinnande, de trivs med att äventyra ensamma, de har total kontroll och frihet, de får starkare naturupplevelser samt de utvecklas personlighetsmässigt. Fördelarna undersökningsgruppen framförallt lyfte fram med ensamheten var; planering, frihet, högre säkerhet, upplevelse, kontakt med andra människor, avkoppling samt utmaning. Nackdelarna som framhölls är; ingen att dela glädjen med, tyngre packning samt lägre säkerhet.</p><p>Slutsats</p><p>Utifrån studiens resultat kan inga generella slutsatser dras om ensamäventyrarna som grupp. Dock ger resultatet vissa indikationer på vad som kan vara utmärkande för ensamäventyrare.</p> / <p>Aim</p><p>The aim of this study was to investigate and try to survey the group of people that devote themselves to adventuring alone on their leisure time. Professional adventurers are left outside the study. Questions at issue are: Who devote themselves to adventuring alone? Why do they devote themselves to adventuring alone? What advantages and disadvantages can be found with being alone?</p><p>Method</p><p>A questionnaire survey has been sent out to 42 people. All of them have devoted themselves to leisure time activities such as walking, paddling, skiing (back country), bicycling, running, climbing or sailing alone in more than tree days and nights. People in the study have been found through advertising in various forums for discussion on the Internet. The questionnaire contains questions with both closed and opened alternatives of answering.</p><p>Results</p><p>A total of 33 questionnaires where returned. What one can say generally about the people that have participated in the survey is that they are a mature group with the middle age of 40 years. Distribution in terms of gender was 18 % female and 82 % male. Most of them had devoted themselves to athletics and/or outdoor life during their growth. Most of them had also some time during their growth paid a visit to swedish/norwegian mountains and/or some swedish coast/archipelago. Some of the motives behind devoting oneself to adventuring alone are that it gives a special feeling of freedom and wellbeing, they like to adventure alone, they have total control and freedom, they get stronger enjoyment of the countryside and they grow personally. The advantages that the survey group above all put forward with being alone is; planning, freedom, higher safety, experience, contact with other people, relaxation and challenge. The disadvantages that where put forward is; no one to share the joy with, heavier luggage and lower safety.</p><p>Conclusions</p><p>On the basis of the results of the survey no generally conclusions can be drawn about alone adventurers as group. Yet the results give some indication of what can be differential about alone adventurers.</p>
15

Förutsättningarna inom flick/dam ishockeyn i Sverige 2005 : flick/damishockeyn på den manliga arenan. / The conditions in girl and womens icehockey in Sweden 2005 : girl/womens icehockey at the manly arena

Rydell, Ellinor January 2005 (has links)
<p>Aim</p><p>The purpose with this work is to examen the conditions in Sweden, for beinge a girl and exercise a sport as icehockey. Icehockey seems to be a sport for men and were it still has deep manly traditions and norms.</p><p>Method</p><p>The method I have used in this work is to do a questionnaire. I decided to send my questionnaire to 20 girl/womens icehockey team in Sweden. Outside from the questionnaire I took parallels from gender research and in sport history, to be able to answer the aim of the study.</p><p>Results</p><p>The average age of the girles playing icehockey is 21 years and the everage years of playing icehockey is 7 years. Of 158 girls 149 said that they are not getting any financial suport from there home club. Most of the girls are not seeing the economy as a problem to continue playing icehockey. The most ordinary way to get in touch with girl/womens icehockey is through a girl friend. Almost half of the girls (52%) feel that their home club suports them well. 40% of the girls feel that the Swedish association view on girl/womens icehockey is good and 28% felt that it was less good. 39% of the girls feel that the invest from the Swedish icehockey association is good, but 32% feel that it`s less good. The uneven quality on the players is the thing that the girls feel is the most negative. Most of the girls that participeting in the study would like to change two things, and that is to get better/more icetime for training in their home club and that there should be a Swedish junior nationalteam for girls.</p><p>Conclutions</p><p>There are still many things to work with in girl- and womens/ icehockey in Sweden, both at the Swedish association level and at the girls/womens home icehockey clubs. Another thing that we also have to work with, is the peoples view at girls who want`s to play icehockey.The development of girl/women icehockey are going forward but in small steps. More girls than ever choose to play icehockey. The economy is underdeveloped in girl- and womens icehockey and many individual players have to pay from their own pocket.</p> / <p>Ishockey anses vara en mansdominerad idrott, där det finns djupt liggande manliga traditioner och normer. Syftet med detta arbete har varit att undersöka förutsättningarna, att som tjej utöva en idrott som ishockey i Sverige.</p><p>Metoden jag har använt mig av i detta arbete är en enkät. Jag skickade ut enkäter till 20 stycken flick/dam ishockeylag i Sverige. Mitt urval var att välja ut fem lag från varje region, norr, öst, väst och syd. Med hjälp av tidigare genusforskning och idrottshistorisk har jag analyserat enkätstudiens resultat.</p><p>Resultat</p><p>Genomsnittsåldern på flick/damishockeyspelarna var 21 år och de har i genomsnitt spelat ishockey i 7 år. Av 158 stycken var det 149 stycken som uppger att de inte får någon sorts ekonomisk ersättning av des förening som de spelar i, men de flesta anser att ekonomin inte är ett hinder för att fortsätta spela ishockey. Det vanligaste sättet för tjejerna att komma i kontakt med flick/damishockey är genom en tjejkompis. Cirka hälften (52%) av tjejerna tycker att deras förening ställer upp/möter upp dem som flick/damlag bra. 40% av tjejerna tyckte att Svenska ishockeyförbudets syn på flick/damishockey är bra, 28% tyckte att det är mindre bra. Satsningen från Svenska ishockeyförbundet upplever 39% är bra, dock tyckte 32% att det var mindre bra. Den ojämna kvaliteten på spelarna är det som tjejerna upplever som mest negativt. Helst av allt skulle tjejerna i undersökningen vilja ändra på två saker och det var bättre/mer istider i sin förening och att det fanns juniorlandslag för tjejer.</p><p>Slutsats</p><p>Det finns fortfarande mycket kvar att jobba med inom flick/dam ishockeyn i Sverige, både på förbundsnivå men även på föreningsnivå samt med synen på tjejer som valt att spela ishockey. Utvecklingen går dock sakta framåt i små steg. Fler tjejer väljer idag att spela ishockey och elitsatsningen från tjejernas sida ökar allt mer. Ekonomin är underutvecklad inom flick/dam ishockeyn och det är många enskilda utövare som betalar från sin egen ficka.</p>
16

Varför slutar respektive fortsätter ungdomar tävlingssegla? : En studie av Åländska Segelsällskapets optimistjolleseglare / Why do some youngsters quit and some continue with competitive sailing? : A study of optimist dinghy sailors at the Aland Islands Yacht Club

Gustafsson, Josefine January 2005 (has links)
<p>Aim</p><p>The general aim with the study was to investigate what the reasons for quitting and/or continuing with a sport are, using competitive sailing as an example.</p><p>Methods</p><p>The used method was partly a survey investigation of 20 people and partly deep interviews with 8 of the persons who responded to the survey investigation. The respondents in the investigated group are all former active sailors within the Aland Island Yacht Club. Half of the group have continued sailing actively since the optimist class and the other half have quit competitive sailing. In the survey 15 men and 5 women participated and in the deep interviews 4 men and 4 women participated. The survey covered a great age span. The respondents were between 14 and 44 years of age in order to avoid that all of the competitors would have been active during the same period of time and management.</p><p>Results</p><p>According to the survey and the interviews, most of the sailors quit sailing due to lack of time and commitment. Another reason were other interests, which were prioritized higher, and that the own interest of sailing was diminishing. Another crucial factor was the last year in the optimist dinghy class (the year you turn 15). If this final year was characterized by setbacks, often due to the fact that many are too tall or too heavy for the class, the motivation to continue in another class was easily lost. The sailors that continued sailing claimed that the reason was that their friends also sailed. Both the groups enjoyed the trainings, competitions and the atmosphere at the club and also friends and the summer camp (Rodhamns camp). Criticized was the lack of training events for others than beginners in the optimist class and the non-existent trainings in other classes than the optimist class.</p><p>Conclusions</p><p>The conclusions drawn in the study are that many factors play a vital role why young people continue or quit with competitive sailing in their young years. The most important factors are the following:</p><p>- The active sailors do as their friends do. Either they continue or they quit.</p><p>- Other interests, lack of time and a diminishing interest for sailing, were some of the reasons for quitting.</p><p>- Setbacks during the final year in the optimist dinghy class were important reasons for quitting.</p><p>- Several sailors quit because there was no organized activity to continue with after the optimist class. A coach who would support the trainee in the following class and a two man boat was also something that the respondents requested.</p><p>- Many considered it to be important to have organized trainings for sailors competing in the optimist class, even though the lack of these trainings opportunities not had been a crucial factor when deciding to quit.</p> / <p>Syfte</p><p>Det övergripande syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som ligger bakom varför ungdomar slutar respektive fortsätter att idrotta utifrån exemplet tävlingssegling.</p><p>Metod</p><p>Metoden jag använde mig av var dels en enkätundersökning med 20 respondenter, dels djupintervjuer med 8 av de 20 som svarat på enkäten. Undersökningsgruppen utgjordes av personer som har varit aktiva optimistjolleseglare i Åländska Segelsällskapet r.f. (ÅSS). Hälften av gruppen har fortsatt tävlingssegla aktivt efter optimistjolleklassen och hälften har slutat med tävlingssegling. I enkätundersökningen deltog 15 män och 5 kvinnor och i intervjustudien ingick 4 män och 4 kvinnor. Jag ville ha en spridning på åldern så att inte alla skulle ha varit aktiva under samma klubbledning, därav är hela undersökningsgruppens ålder mellan 14-44 år.</p><p>Resultat</p><p>I enkät- och intervjustudien konstaterades att de som slutat med tävlingssegling gjorde det främst för att seglingen tog för mycket tid och att de inte var beredda på att satsa vad som krävdes. Den andra faktorn var att andra intressen prioriterades och att det egna intresset för segling var sviktande. Även det sista året i optimistjolleklassen (det året då man fyller 15 år) visade sig vara av avgörande betydelse. Ifall det sista året präglats av motgångar, som oftast beror på att man blir för lång och tung för optimistjolleklassen, tappas lätt motivationen för övergång till en annan seglingsklass. För de som fortsatte tävlingssegla var den främsta orsaken att vännerna också gjorde det. Det som båda grupperna tyckte var bra med verksamheten var träningarna, tävlingarna, stämningen på klubben, vännerna och det återkommande sommarlägret (Rödhamnslägret). Det som ansågs negativt var att det inte fanns någon träning för icke nybörjare i optimistklassen eller någon träning alls i klassen efter optimistjolleklassen.</p><p>Slutsats</p><p>Det jag kommit fram till i undersökningen är att det finns väldigt många faktorer som avgör varför ungdomar slutar eller fortsätter tävlingssegla i unga år. De faktorer som i min studie visade sig vara de viktigaste var följande:</p><p>- De personer vars vänner fortsatt segla har själva fortsatt och de vars vänner har slutat har själva hoppat av.</p><p>- Andra intressen, tidsbrist och sviktande intresse för segling var orsaker till att flera slutade.</p><p>- Motgångar under det sista året i optimistjolleklassen var en avgörande orsak till att flera slutade.</p><p>- Flera slutade för att det inte fanns en organiserad verksamhet att gå över till efter optimistjolleklassen. En tränare som skulle finnas och stötta seglaren i den påföljande klassen samt en tvåmansbåt var också något som efterfrågades.</p><p>- Många ansåg slutligen att det är mycket viktigt att det finns organiserad träning för kappseglare i optimistjolleklassen trots att bristen på detta inte har ansetts vara en avgörande faktor för de som slutat tävlingssegla.</p>
17

LOK-stödet : En studie av hur idrottsföreningar upplever statens ekonomiska stöd till bredd- och ungdomsidrotten.

Hedlund, Jacob, Kärrström, Mats January 2005 (has links)
<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Studien avser att undersöka hur idrottsföreningar upplever LOK-stödet. Följande frågeställningar har valts för att uppfylla syftet:</p><p>• Hur fördelas det statliga LOK-stödet i föreningarna?</p><p>• Hur anser föreningarna att arbetet med aktivitetskort fungerar?</p><p>• Vad betyder LOK-stödet för föreningarna?</p><p>• Anser föreningarna att LOK-stödet är ett rättvist system för att fördela pengar till ungdomsidrotten?</p><p>• Finns det någon skillnad mellan stora föreningar (>500 medlemmar) och små föreningar (<50 medlemmar)?</p><p>Metod</p><p>Studiens mätinstrument utgjordes av enkäter och omfattar 2000 slumpvis utvalda svenska idrottsföreningar som uppbådar statligt LOK-stöd. Urvalet utgjordes av föreningar som ingår i RF:s organisation. Ur RF:s medlemsregister valdes sedan var tionde förening ut, oavsett verksamhet, storlek och regional tillhörighet.</p><p>Studien är ett samarbete mellan IH och RF där RF angav vad de ville ha undersökt. Enkätunderlaget diskuterades med handledaren på IH och två representanter från RF. Under utvecklingsprocessen fördes en dialog mellan författarna och representanterna från IH och RF, fram till att den slutliga enkäten färdigställdes. Efter överenskommelse med RF avbröts enkätmottagandet efter en treveckorsperiod på grund av tidsbrist. RF fortsätter bearbeta de enkäter som inkommit därefter. Dessa enkäter kommer inte att redovisas i denna studie.</p><p>Resultat/Slutsats</p><p>Av idrottsföreningarna har 35 % svarat att stödet betyder väldigt mycket och 45 % ganska mycket. 2 % har svarat att det betyder väldigt lite eller obetydligt. De flesta idrottsföreningarna (90 %) anser att LOK-stödet är ett rättvist sätt att fördela statliga medel till ungdomsidrotten.69 % av de stora föreningarna (över 500 medlemmar) anser sig inte klara sig utan det statliga lokala aktivitetsstödet mot 51 % av de små föreningarna (under 50 medlemmar). Bland de små föreningarna används bidraget främst till lokalhyror 33 %, följt av idrottsmaterial 14 % och träningsläger 5 %. De stora föreningarna använder bidraget i första hand till idrottsmaterial 18 %, lokalhyror 14 % och lön 11 %.</p>
18

En analys av svensk elitserievolleyboll : En jämförelse mellan 1980-talet och säsongen 2004 - 2005 / An analyse of Swedish elite volleyball : A comparement between the 1980´s and the season 2004 - 2005

Ljungheimer, Henrik, Lövgren, Christer January 2005 (has links)
<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med studien var att jämföra servemottagning, serve och anfallsspel i elitserievolleyboll för herrar på 1980-talet med säsongen 2004 - 2005. Frågeställningen i studien var hur passningsfördelning, poängfördelning och effektivitet vid anfall samt andel serveess och servemissar, skiljde sig åt mellan 1980-talet och 2004 – 2005 års elitserievolleyboll för herrar.</p><p>Metod</p><p>Studien omfattar 14 volleybollmatcher varav sju från 1980-talet och sju från säsong 2004 – 2005. Samtliga matcher har analyserats med hjälp av en videobandspelare. De inspelade matcherna har lånats från elitserieklubbar och privatpersoner. All matchstatistik har analyserats och jämförts mellan 1980-talet och säsongen 2004 – 2005.</p><p>Resultat</p><p>Resultaten visar att andelen serveess och servemissar har dubblerats från 1980-talet till säsongen 2004 – 2005. Beträffande passnings- och poängfördelning var det en skillnad i den centrala anfallspositionen 45,0 % och 43,5 % för 1980-talet samt 32,5 % och 30,4 % för säsongen 2004 – 2005. Ett annat resultat är att effektiviteten var högst inom höger anfallsposition med 48,3 % för 1980-talet och 53,9 % för säsongen 2004 – 2005.</p><p>Slutsats</p><p>Slutsatsen i detta arbete är att spelets karaktär förändrats till att hoppserven har fått en allt mer betydande roll i dagens elitvolleyboll. För att sätta press på motståndarna så tidigt som möjligt och störa deras uppbyggnadsfas (servemottagningen), krävs det att dagens elitlag har en välutvecklad hoppserve. Detta har fått till följd att andelen serveess och servemissar har dubblerats. En annan slutsats är att backspiken har utvecklats för att få mer bredd på spelet.</p> / <p>Aim</p><p>The aim of this study was to compare the serve reception, serve and attacking game of volleyball between the1980´s and the season 2004 – 2005 concerning Swedish men’s major league. The questions of the study were how the settings, kills and efficiency were distributed between the different attacking positions, during the 1980´s and compared with the season 2004 – 2005. Another aim was to study the proportion of serve aces and serve mistakes.</p><p>Method</p><p>The study includes 14 volleyballgames. Of those are seven from the 1980´s and seven are from the season 2004 – 2005. All the games have been analysed using a VCR. The tapes have been borrowed from teams (in the major league Swedish men’s volleyball) and private individuals. All game statistics were analysed, and compared between the 1980´s and the season 2004 – 2005.</p><p>Results</p><p>The proportion of serve aces and serve mistakes has doubled from the1980´s to the season 2004 – 2005. Concerning how the settings and kills were distributed there were differences in the central attacking position, 45,0 % and 43,5 % in the1980´s and 32,5 % and 30,4 % in the season 2004 – 2005. Another finding was that the efficiency in the right attacking position was 48,3 % in the 1980´s and 53,9 % in the season 2004 – 2005.</p><p>Conclusions</p><p>The conclusion of the study is that the character of the games has changed so that the jump serve has been given a more important role in today’s elite volleyball. To be able to put pressure on the opposite team and to disturb the build-up phase (the serve reception), it’s important to have a well-developed jump serve. Because of this, the proportion of serve aces and serve mistakes has doubled. Another conclusion is that the backspike has developed to achieve a width in the game.</p>
19

Uppfyller eleverna på friskolor kunskapsmålen för Idrott och hälsa A? : en kvalitativ studie om gymnasieelevers syn på idrott och hälsa A / Do the students in independent schools fulfill the goals of the syllabus in Physical Education and Health? : a quantitative study about students from upper secondary school view in Physical Education and Health

Helin, Alexandra January 2009 (has links)
<p>Sammanfattning<p>Det övergripande syftet med studien har varit att utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv undersöka innehållet i idrottsundervisningen i ämnet Idrott och hälsa A på tre friskolor med utgångspunkt i elevintervjuer. Vidare har ett syfte varit att fördjupa kunskapen om hur eleverna uppfattar lärarnas betygsbedömning i relation till kursplanens kunskapskrav och mål.</p><p><p>Metod</p><p><p><p>Den datainsamlingsmetod som använts i studien har varit strukturerade intervjuer med nio elever från tre olika gymnasieskolor. Skolorna är etablerade och ligger i tre olika kommuner som jag slumpmässigt valt ut. Eleverna blev förvarnade om att intervjun skulle ske och samtalen varade cirka tio minuter per styck. Elevernas svar kategoriserades utifrån den nationella kursplanens mål för att sedan analyseras med hjälp av Göran Lindes analysmodell om formuleringsarenan, transformeringsarenan samt realiseringsarenan.</p><p><p>Resultat</p><p><p>Elevernas beskrivningar av idrottsundervisningen tydde på att det finns brister i undervisningen utifrån de nationella kunskapsmålen för kursen Idrott och hälsa A. De specifikt i kursplanen omnämnda aktiviteterna dans och friluftsliv har nästintill inte existerat på de tre skolorna. Eleverna på de tre skolorna har delade uppfattningar om hur kursmålen presenterats. Ingen av eleverna vet vilka bedömningsgrunder som utgjort underlag för bedömning eller vilka kunskapskrav som skall uppnås för de olika betygsstegen.</p><p><p>Slutsats</p><p><p>Elevernas utsagor tyder på att idrottsundervisningen på realiseringsnivån inte skapade förutsättningar för att uppnå kursmålen för Idrott och hälsa A. Eleverna har uppfattat undervisningen som relativt varierad, men den har inte utgått från de givna målen nationella styrdokumenten på formuleringsnivån. Utgångspunkterna för lärarnas bedömning har enligt eleverna varit mycket otydliga då eleverna inte vet vilka kunskapskrav som ligger till grund för bedömning. Konsekvenserna av detta blev att eleverna inte hade möjlighet att nå de krav som är formulerade för kursen Idrott och hälsa A. Det är osäkert om elevernas kunskaper på realiseringsnivån överensstämmer med de kunskapsmål och betygskriterier på formuleringsnivån.</p></p></p></p></p></p></p></p></p> / <p><p>Aim<p> </p><p>The comprehensive aim of the study has been to investigate the curriculum and the teaching of Physical education and health A (PEHA) in three independent upper secondary schools by conducting interviews with pupils. A further aim has been to acquire a deeper knowledge about how pupils understand teachers’ assessment compared with the goals from the syllabus.<p> </p><p>Method<p> </p><p>The method used in the study has been structured interviews with nine pupils from three different schools. The schools are well established and are situated in three different areas, which randomly were picked out. The pupils were forewarned about the interview and each conversation lasted approximately ten minutes. The pupils’ answers have been analyzed in accordance with Göran Lindes investigative curriculum model of the arenas of formulation, transformation and realization.<p> </p><p>Results<p> </p><p>The pupils’ descriptions of the tuition in PEHA show that there are shortcomings in the teaching based on the national syllabus for the course. For instance, the activities dance and outdoor life, which are specifically mentioned in the syllabus, have not been present at the realization arena at the three schools. One pupil stated that the goals of the syllabus have been presented, while other pupils did not recall this. None of the pupils knew about the objectives to be achieved (or attained) or the levels of achievement as indicated by the different grading criteria in PEHA.<p> </p><p>Conclusions<p> </p><p>The pupils perceived the tuition to be relatively varied, but it is doubtful if it has been in correlation to the intention of the steering documents on the arena of formulation. The basis for assessment has been unclear to the pupils as they were not aware of the objectives to be achieved in the course. The consequences of this leads to a questioning whether the pupils have had the possibility to fulfil and/or demonstrate the required level of achievement for PEHA. Therefore it is unsure if the pupils’ knowledge on the level of realization in the investigated schools stands in agreement with the assessment criteria on the formulation arena.</p></p></p></p></p></p></p></p></p>
20

Simkunnigheten i Sverige för barn i skolår 1-5 : Pilotprojektet Vattenprovet / The Swimming Ability of Swedish Schoolchildren Grade 1-5 : Pilot Project Vattenprovet

Sparrman, Marie January 2005 (has links)
<p>Syfte och frågeställning</p><p>Mitt syfte med denna undersökning har varit att jämföra och se om det finns några skillnader i de nordiska ländernas kursplaner för grundskolan gällande simning. Jag har också genom en pilotstudie velat undersöka hur simkunnigheten ser ut för barn i skolår 1-5 i Upplands Väsby (UV), Sverige. Ytterligare ett syfte har varit att utvärdera projektarbetet som legat till grund för pilotstudiens genomförande. De frågeställningar som jag har fördjupat mig i är följande:</p><p>• Finns det någon dokumentation om simkunnigheten i våra grannländer Norge, Finland och Danmark gällande skolår 1-5?</p><p>• Vad står det i den svenska, norska, finska och danska läroplanen för ämnet Idrott och hälsa angående simning?</p><p>• Hur ser simkunnigheten ut för barn i skolår 1-5 i UV, Sverige idag?</p><p>• Vilka förberedelser har genomförts inför pilotstudien och hur väl stämde genomförandet mot planen?</p><p>• Hur upplevde klasslärarna genomförandet av pilotstudien?</p><p>• Kan läroplanen för ämnet Idrott och hälsa angående simning förändras eller få ett förtydligande?</p><p>Metod</p><p>Arbetet har bestått av tre delstudier. Delstudie 1 är en litteraturstudie som rör grundskolans läroplaner i Norden. Delstudie 2 är en kvantitativ studie där jag genomförde ett pilotprojekt för Svenska Simförbundet (SSF). I denna studie testades simkunnigheten för samtliga barn i skolår 1-5 i UV. Delstudie tre är en kvalitativ beskrivning av pilotprojektets uppbyggnad och en kvantitativ utvärdering av projektet genom en enkät till samtliga klasslärare.</p><p>Resultat</p><p>Skolplanens definition av att vara simkunnig är tolkningsbar. Det finns lika många tolkningar av målen som det finns rektorer och huvudmän för skolorna. Kent Härstedt riksdagsledamot i socialdemokratiska partiet (s) skriver att uppnåendemålen för ämnet Idrott och hälsa i skolår 1-5 i kursplanen, Lpo 94 behöver preciseras för att fastställa en nationell definition på vad simkunnighet är. Gemensamt för grundskolans kursplaner i Norden är att eleverna ska lära sig att simma och bli trygga i vatten.</p><p>Gemensamt för SSF, Svenska Livräddningssällskapet (SLS) och Skolverket är att de anser att det råder brist i simkunnigheten bland svenska skolbarn. Resultatet från simkunnighetstestet i UV visade att ca 60 % av eleverna i skolår 3 samt ca 88 % av eleverna i skolår 5 är simkunniga enligt SSF: s definition.</p><p>Utvärderingen av pilotprojektets uppbyggnad och genomförande har fått ett bra gensvar genom de enkäter som skickats till klasslärarna.</p><p>Slutsats</p><p>Min slutsats i denna undersökning är att ett ökat samarbete mellan SSF, SLS och Idrottshögskolan (IH) kan leda till ökad simkunnighet i Sverige och ett förtydligande av vad simkunnighet ska anses vara. De ovan nämnda aktörerna arbetar efter samma definition och strävar efter ökad simkunnighet bland våra skolbarn. Den definition på simkunnighet som de följer är i enlighet med de Nordiska riktlinjerna, ”simkunnig är den som faller i vattnet, får huvudet under ytan och efter att tagit sig upp till ytan, på djupt vatten simmar 200 meter i en följd varav 50 meter ryggsim”.</p> / <p>Aim</p><p>The purpose of this investigation has been to compare and see if there are any differences in the Nordic countries curriculum regarding swimming. I have also with a pilot study wanted to find out more about the swimming abilities of Swedish schoolchildren in 1st–5th grade (age 7-12) in the community of Upplands Väsby (UV). Another purpose has been to evaluate the project work behind the pilot studies implementation. I will look deeper into the following questions.</p><p>• Is there any documentation about the swimming ability in the other Nordic countries?</p><p>• What does the curriculums in the Nordic countries say about swimming?</p><p>• How well does Swedish children in 1st–5th grade swim today?</p><p>• What preparations were made before the pilot study and how did the planning fall out?</p><p>• What did the class teachers think of the pilot study?</p><p>• Could the Swedish curriculum for sports be changed or clarified regarding swimming?</p><p>Method</p><p>The work is composed of three parts. Part 1 is a literature study. The curriculums of the Nordic countries have been studied, and compared, regarding swimming. Part 2 consists of a quantitative study. I conducted a pilot study for Swedish swimming association (SSF), with help from Väsby Simsällskap (VSS) the local swimming club. We tested the swimming ability of all children 1st–5th grade in the community of Upplands Väsby (UV). Part 3 is qualitative description of the pilot studies structure and a quantitative evaluation of the project with a questionnaire to all the teachers in 1st–5th grade.</p><p>Results</p><p>The definition of swimming ability in the Swedish curriculum is a subject of discussion. There are as many interpretations of the goals as there are principals. Kent Härstedt (s) member of the Swedish parliament writes that we need a national definition of swimming ability. Common for the Nordic countries curriculum is that the students shall “learn to swim and feel safe in water”.</p><p>Both SSF, Swedish Lifeguard Society (SLS) and the Swedish National Agency for Education feel there is a lack in swimming-capabilities of Swedish schoolchildren. The result of the test performed in UV showed that 60 % of the students in 3rd grade and 88% of the students in 5th grade are able to swim in accordance with SSF: s and SLS: s common definition.</p><p>The evaluation of the structure and execution of the pilot project showed a positive result in the questionnaires sent to the teachers.</p><p>Conclusion</p><p>My conclusion in this investigation is that SSF, SLS and IdrottsHögskolan (IH Stockholm University College of PE and Sports) need a higher degree of cooperation. This could lead to improved swimming ability in Sweden. These actors are working with the same definition and strive for better swimming abilities for Swedish schoolchildren.</p><p>The following is the common definition of swimming ability in accordance with the Nordic guidelines. “Able to swim is the person who, falls in water, gets his head below water and after surfacing, in deep water swims 200m straight of which 50m is backstroke.”</p>

Page generated in 0.0574 seconds