• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 2140
  • 48
  • 2
  • Tagged with
  • 2190
  • 1158
  • 785
  • 454
  • 329
  • 322
  • 272
  • 242
  • 228
  • 224
  • 213
  • 199
  • 187
  • 174
  • 170
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
21

Svenska elitishockeyföreningarnas ungdomstränare : följer de Riksidrottsförbundets och Svenska Ishockeyförbundets riktlinjer? / The Youth Coaches of Swedish Elite Ice Hockey Associations : Do they follow the guidelines made up by Swedish Sports Confederation and the Swedish Ice Hockey Association

Axelsson, Tobias, Johansson, Daniel January 2005 (has links)
<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med denna studie var att undersöka hur väl elitklubbarna i Sverige följer Riksidrottsförbundets och Ishockeyförbundets riktlinjer för hur ungdomsishockey skall bedrivas.</p><p>Undersökningen skulle besvara om ungdomstränarna i Sveriges elitklubbar kände till Idrotten vill och Ishockeyn vill, om tränarna/klubbarna hade någon handlingsplan för att motverka eventuell utslagning bland ungdomslagen samt svara på om tränarna arbetade enligt Ishockeyförbundets riktlinjer för hur ungdomsishockeyn skall bedrivas.</p><p>Metod</p><p>En enkätundersökning genomfördes med 33 ungdomstränare, verksamma i en elitförening i ishockey säsongen 2004/2005. De ungdomsledare/tränare som undersöktes var ansvariga för ungdomar i åldrarna 11 t.o.m. 16 år. Samtliga elitishockeyföreningar kontaktades genom en intresseanmälan som skickades ut via mail till alla lag i Elitserien och Allsvenskan. Slutligen deltog 5 stycken Allsvenska föreningar och 6 stycken Elitserieföreningar i undersökningen med en god geografisk spridning. Totalt skickades det ut 57 enkäter till de föreningar som tackat ja på intresseanmälan. Det totala externa bortfallet i enkäten blev 43%.</p><p>Resultat</p><p>Av de tillfrågade tränarna svarade 24 % att de inte kände till Idrotten vill. Lite färre, 18 % kände inte till Ishockeyn vill. Samtliga tränare svarade att deras klubb hade ett eget dokument för hur ungdomsverksamheten skall bedrivas. 52 % av tränarna svarade att de alltid använde sig av föreningens egna dokument i sitt dagliga arbete som tränare. 44 % svarade att de använde det ibland.</p><p>Slutsats</p><p>Eftersom det externa bortfallet var så pass stort som 43 % går det inte att dra några generella övergripande slutsatser av resultat. På den första frågeställningen som skulle besvara om tränarna kände till Idrotten vill och Ishockeyn vill kan vi konstatera att majoriteten gjorde det. Alla klubbar har svarat att de har ett styrdokument för ungdomsverksamheten. Om denna handlingsplan är enlighet med innehållet i Idrotten vill och Ishockeyn vill följer de Riksidrottsförbundets och Ishockeyförbundets riktlinjer. På frågan om hur ofta de använde sig av klubbens handlingsplan i sitt träningsarbete fick vi ett resultat som skulle kunna innebära att 96 % av tränarna alltid eller ibland använder sin handlingsplan alltid eller ibland för att motverka utslagning. Enligt de svar vi fått genom vår enkät blir vår slutsats att tränarna arbetar enligt riktlinjerna i Idrotten vill och Ishockeyn vill.</p> / <p>Aim</p><p>The aim of the study is to determine if the youth coaches of Swedish elite hockey teams follow the guidelines for youth training, drawn up by the Swedish Sports Confederation and the Swedish Ice Hockey Association. The survey was supposed to answer if the youth coaches have any knowledge about the documents Idrotten vill and Ishockeyn vill, if the coaches work according to the Swedish Ice Hockey Association’s guidelines for youth ice hockey training and if the coaches/clubs have their own guidelines to prevent possible marginalization taking place in their club?</p><p>Method</p><p>A questionnaire survey was made on 33 youth coaches, working in an elite ice hockey club in the season of 2004/2005. The examined coaches that were responsible for youths in the ages of 11 up to 16 years. The coaches were found through a notification of interest to all of the clubs in Elitserien and Allsvenskan. Finally 5 teams from Allsvenskan and 6 teams from Elitserien participated in the survey, with a good geographical range. The total reduction of the questionnaire survey was 43%.</p><p>Result</p><p>24 % of the coaches answered that they didn’t have any knowledge about the document Idrotten vill. A few less, 18 % didn’t have any knowledge about Ishockeyn vill. All of the coaches answered that their club had their own guidelines for youth training. 52 % of the coaches answered that they always used the club’s own document in their regular work as a coach. 44 % used it sometimes.</p><p>Conclusion</p><p>On the first question at issue that was supposed to answer if the youth coaches have any knowledge about the documents “Idrotten vill” and “Ishockeyn vill”, we can establish that a majority of the coaches did that. If the club’s own guidelines is based on Idrotten vill and Ishockeyn vill they follow the guidelines made up by the Swedish Sports Confederation and the Swedish Ice Hockey Association. On the question that was supposed to answer if the coaches always or sometimes work according to the Swedish Ice Hockey Association’s guidelines for youth ice hockey training we recived a result that could mean that 96 % always or sometimes do so. The answers in the questionnaire survey can be interpreted as if all of the coaches work according to the guidelines in Idrotten vill and Ishockeyn vill.</p>
22

Uppleva eller leva upp till? : En studie om hur gymnasieelever upplever prestationskrav i idrott och hälsa. / To experience or reach up to demands? : A study about how upper secondary school students experience performance demands in physical education and health classes.

Ernberg, Ylva, Mononen, Lenita January 2005 (has links)
<p>Aim</p><p>The purpose of the study was to investigate how upper secondary school students experience performance demands during their physical education and health classes (PE-classes). The questions were as following: Are there differing perceptions between the sexes whether students experience performance demands? In what situations do the students feel that the demands on their performance are high during PE-classes? Do the students experience of demands on performance differ whether the physical education and health teacher is male or female? Do students feel unfairly treated by the physical education and health teacher during PE-classes?</p><p>Method</p><p>Seven upper secondary schools in Stockholm’s administrative district were randomly selected to participate in the survey. The principals were contacted for further information and to set a date for performing the survey. The project leaders were present during the days the surveys were taken by students in the social science and natural science programs. After the survey was performed all data compilation was done manually, with the exception of X2 (chi two) that was calculated in the computer program Excel. The results was accounted for along two different divisions, one based on the gender of the student, and one based on the gender of the physical education and health teacher. Finally the results were compared with existing research.</p><p>Results</p><p>The study shows that there are different opinions between the sexes in how upper secondary school students experience demands on performance during PE-classes. Despite the differences between the sexes, more than 50 % of the students experienced high demands on performance during competition elements, practical exams, when their classmates were observing them, in individual sports events, in team sports, at grading and when the students wanted to perform an exercise correctly. The gender of the physical education and health teacher affected the students experience of high performance demands. 21 % of the 1013 studied students also felt they were being treated unfairly by the physical education and health teacher during PE-classes.</p><p>Conclusion</p><p>A lot of upper secondary school students felt high demands on performance at different situations in the PE-classes, and felt unfairly treated by the physical education and health teacher. The female students experienced high demands on performance more often than the male students in PE-classes.</p> / <p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med studien var att undersöka hur gymnasieelever upplever prestationskrav på idrottslektionerna. Frågeställningarna var: Finns det skilda uppfattningar mellan könen huruvida elever upplever prestationskrav? I vilka sammanhang känner gymnasieelever höga prestationskrav på idrottslektionerna? Skiljer sig gymnasieelevers upplevelse av höga prestationskrav beroende på om de har en manlig eller kvinnlig idrottslärare? Känner sig gymnasieelever orättvist behandlade av idrottslärare under idrottslektioner?</p><p>Metod</p><p>Sju gymnasieskolor i Stockholms län blev slumpmässigt utvalda att delta i enkätundersökningen. Rektorer kontaktades för vidare information samt bestämning av dag då undersökningen skulle genomföras. Två undersökningsledare fanns på plats dagarna då enkätundersökningen genomfördes bland elever på det samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga programmet. Efter undersökningens genomförande skedde all sammanställning manuellt, med undantag för uträkningen X2 (chi två) som räknades ut i dataprogrammet Excel. Resultatet redovisas utifrån två olika indelningar, en utefter elevernas kön, och en utefter lärarnas kön. Slutligen jämfördes resultatet med redan existerande forskning.</p><p>Resultat</p><p>Studien visar att det råder skilda uppfattningar mellan könen hur gymnasieelever upplever prestationskrav på idrottslektionerna. Trots de skilda uppfattningarna mellan könen upplevde över 50 % av eleverna höga prestationskrav i samband med tävlingsmoment, teoretiska prov, praktiska prov, när klasskompisarna iakttog, i individuella idrottsgrenar, i lagidrotter, vid betygsättning samt då eleverna ville utföra en övning korrekt i idrottsundervisningen. Idrottslärarens kön påverkade elevernas upplevelse av höga prestationskrav. 21 % av de 1013 undersökta eleverna kände sig dessutom orättvist behandlade av idrottsläraren under idrottslektionerna.</p><p>Slutsats</p><p>Många gymnasieelever upplevde höga prestationskrav vid olika moment i idrottsundervisningen samt kände sig orättvist behandlade av idrottsläraren. Flickorna upplevde höga prestationskrav oftare än pojkarna i idrott och hälsa.</p>
23

Futsal- ett organisatoriskt dilemma? : En kvalitativ studie av organisationsalternativ för en ny idrottsgren inom och utanför Riksidrottsförbundet / Futsal- an organizational dilemma? : A qualitative study of alternatives for organization of a new sport within and outside The Swedish Sports Confederation

Gardholm, Sofia January 2005 (has links)
<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med studien var att undersöka olika alternativ till organisation av futsal i Sverige inom och utanför Riksidrottsförbundet (RF). Jag har använt mig av följande frågeställningar: Hur organiseras futsal internationellt? Vilka alternativ finns till organisation av futsal inom RF och vilka för- och nackdelar har dessa? Vilka alternativ finns till organisation av futsal utanför RF och vilka för- och nackdelar har dessa? Hur ser organisationen av futsal ut i Norden? Hur har andra nyligen etablerade idrotter organiserats i Sverige och varför?</p><p>Metod</p><p>Studien bygger på åtta kvalitativa intervjuer med personer som representerar skilda idrottsorganisationer med betydelse för organiserandet av futsal. Intervjuerna är genomförda med en hög grad av strukturering och en låg grad av standardisering.</p><p>Resultat</p><p>Den internationella situationen med två skilda organisationer för futsal påverkar de nationella organisationsalternativen. Det alternativ som är aktuellt i dagens läge inom RF är inträde i Svenska fotbollförbundet (SvFF). En fördel med detta är att futsal blir en del av en etablerad organisation, en nackdel är den begränsade beslutsrätten. Utanför RF finns det renodlade kommersiella organisationer som saknar den auktorisation som finns inom RF; de har till sin fördel att de endast arbetar med futsal och inte fotboll. Innebandy och ringette har valt olika vägar till organisation inom RF beroende på olika förutsättningar. I Finland organiseras futsal under Finska fotbollförbundet. Norges fotbollförbund har ännu inte tagit beslut om organisering av futsal och idag driver den kommersiella organisationen Indoor Football Scandinavia (IFS) futsal i landet.</p><p>Slutsats</p><p>Det finns konkurrens om futsal både på internationell och på nationell nivå. En ny och enad internationell organisation skulle kunna förena fokusering på futsal med administrativa kunskaper. Det positiva i dagens situation är att futsal fortsätter att spridas över världen. Men organisatoriskt är futsal ett dilemma eftersom ingen av de två nuvarande internationella organisationerna är optimala.</p> / <p>Aim</p><p>The aim of this study was to examine different alternatives for organization of futsal in Sweden within and outside The Swedish Sports Confederation (RF). I have used the following questions: How is futsal organized internationally? Which alternatives for organization are there within RF and what are the advantages and disadvantages of these alternatives? Which alternatives for organization are there outside RF and what are the advantages and disadvantages of these alternatives? How is futsal organized in Scandinavia? How has other newly established sports been organized in Sweden and why?</p><p>Method</p><p>The study is based on eight qualitative interviews with persons representing separate sport organizations with importance for the organization of futsal. The interviews is done with a similar structure but is standardized to a low extent.</p><p>Results</p><p>The international situation with two separate organizations for futsal has influence on the alternatives for organization on the national level. The going alternative today within RF is entrance in the Swedish Football Association (SvFF). One advantage with this is that futsal becomes a member of an established organization, a disadvantage is the limited right to make own decisions. Outside RF there are commercial organizations that lack the authorization of RF, the advantage is that these organizations only work with futsal and not football. Floorball and ringette has been choosing different alternatives for organization within RF because of their different conditions. In Finland futsal is organized within the Football Association of Finland. Any decision about futsal has not been taken by the Norwegian Football Association and the commercial organization Indoor Football Scandinavia (IFS) is running futsal today.</p><p>Conclusions</p><p>There is competition about futsal both on the international and the national level. A new and united international organization should combine the focus on futsal with administrative knowledge. Futsal continues to spread all over the world. But from an organizational view futsal is a dilemma because none of the two existing international organizations are optimal</p>
24

Sponsorsamarbeten - Medvetna val eller en fråga om pengar? : En studie om sponsring i allsvenska fotbollsklubbar

Gullbrandsson, Pernilla January 2005 (has links)
<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med studien har varit att ta reda på hur det sponsrade objektet ser på sponsringen. Uppsatsen undersöker vad som styr valet av sponsorer för elitfotbollsklubbar, som både är sponsringsobjekt och innehar starka varumärken. Tänker klubbarna på att skapa rätt associationer samt överväger de etiska aspekter vid samarbeten med företag. Framförallt undersöks om det är pengar som styr valet av sponsorer. De forskningsfrågor undersökningen är inriktad på är: Vilka faktorer styr elitfotbollsklubbarna vid valet av sponsorer? Har klubbarna något policydokument? Hur använder sig klubbarna av associationsmarknadsföring?</p><p>Metod</p><p>Den empiriska undersökningen har genomförts utifrån ett hermeneutiskt synsätt med hjälp av kvalitativa metoder. I studien har bland annat två djupintervjuer på respektive respondents arbetsplats samt en telefonintervju genomförts. Respondenterna har varit marknadsansvariga från fotbollsklubbar som spelar i allsvenskan under säsongen 2005. Två lag från Stockholm finns representerade i allsvenskan, Hammarby och Djurgården. Förutom dessa två stockholmslag har även Halmstad BK ingått i studien. För att uppnå en bredare och djupare kunskap har teorier och modeller inom associationsmarknadsföring och sponsringsforskning studerats. Den teoretiska referensramen som har använts presenteras i teoriavsnittet.</p><p>Resultat</p><p>Samtliga respondenter menar att sponsringen är central för klubbarna och den bidrar med stora intäkter till klubben. Klubbarna är så pass beroende av sponsorerna att de sällan tackar nej till samarbeten. En mängd olika faktorer påverkar de valsituationer som uppstår vid sponsringssamarbeten, men främst är det ekonomiska faktorer som styr. Bland respondenterna kan man märka att det finns en vilja att skapa bra associationer runt sina varumärken. I vissa fall är dessa strategier medvetna i andra fall är de omedvetna.</p><p>Slutsats</p><p>Sannolikt skulle klubbarna ha mycket svårt att uteslutande arbeta utifrån associationsmarknadsföringsstrategier. Klubbarna är i dagsläget inte tillräckligt starka ekonomiskt för att kunna tacka nej till sponsorer, förutom i enstaka fall. Klubbarna är tvungna att tänka mer kortsiktigt och för att överleva måste de generera intäkter. I slutändan är det den ekonomiska situationen både internt i klubben och externt i samhället som påverkar marknadsavdelningens möjligheter att följa strategier.</p> / <p>Aim</p><p>The purpose of this study has been to analyze sponsorship from the perspective of the sponsored object. The study examines what factors impact elite football clubs in Sweden when they are about to choose sponsor partners. The football clubs want to create a brand image and at the same time they depend financially on sponsor partners. Is it possible for the football clubs to consider ethical aspects in a sponsorship situation? Can clubs afford to build and consider their own brand in this situations or is it only a question about money? From this background the following questions were posed: What factors impact the choise of sponsorship partners for elite footballclubs? Do they have a policydocument? How do football clubs adjust to association marketing strategies?</p><p>Method</p><p>The empirical research is based on a qualitative method. It is based on interviews, two of them are done at the respondents workplace and one is done by phonecontact. The respondents are marketing managers of the chosen football clubs. The football clubs have all been members of Swedens highest football league, Allsvenskan. The footballclubs investigated were Hammarby Fotboll, Djurgårdens IF fotbollförening and Halmstad Bollklubb. To reach a deeper knowledge about sponsoring, theories and modells from marketing management have been studied.</p><p>Results</p><p>All respondents state that sponsorship is vital for their football club. The club are so dependent on this cooperations that they almost never can decline a sponsor. A lot of different things impact the possibility to choose sponsors for the football club. The main reason for the clubs to chose a certain sponsor partner is money. Among the respondents you can tell there is a will of creating positive associations and goodwill for their club brand. In some cases it is a result of branding strategies.</p><p>Conclusions</p><p>The marketing managers should probably have difficulties working exclusively with branding strategies in their footballclubs. The studie shows that the money is in general a stronger motive than brand association, except from in certain exeptional cases where sponsorship can damage the club image. In the end surviving is the most important thing of all for the elite football clubs.</p>
25

Idrott och hälsa är ingenting för mig : en studie av elever som ej deltar i Idrott och hälsa A i två gymnasieskolor

Larsson, Lena January 2003 (has links)
<p>Denna studies syfte var att öka kunskapen om de elever som ej deltar i gymasieskolans idrottsundervisning. Perspektivet var kultursociologiskt och syftade till att försöka urskilja om den sociala positionen, som i denna undersökning främst utgått från elevernas val av gymnasieprogram, har någon betydelse för elevernas inställning till idrottsämnet. Som idrottslärare är det viktigt att ha kunskap om dessa elever för att kunna medverka till att få dem aktiva i undervisningen.</p><p>(Hela sammanfattningen finns i uppsatsen.)</p>
26

Golf som skolidrott : En enkätstudie bland idrottslärare för årskurs 6-9 i Kronobergs län / Golf as physical activity in school : A study among teachers in physical education, grade 6-9 in the county of Kronoberg

Hedkvist, Magnus, Hedström, Andreas January 2005 (has links)
<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med denna studie var att undersöka om golf förekommer som aktivitet i idrottsundervisningen och i så fall i vilken omfattning. Syftet var även att undersöka vilken attityd och vilket intresse idrottslärare i åk 6-9 har till golf som skolidrott. Frågeställningarna var: Hur stor andel av idrottslärarna i åk 6-9 använder sig av golf i sin idrottsundervisning? Vilka faktorer påverkar idrottslärarens val att undervisa golf i skolan? Hur ser idrottslärare i åk 6-9 på golfen som skolidrott i relation till Lpo94 kursplan för idrott och hälsa?</p><p>Metod</p><p>Studien genomfördes i form av en enkätundersökning bland idrottslärare i åk 6-9. För studien valdes idrottslärare i Kronobergs län ut. Till samtliga kommunala grundskolor skickades en enkät som bestod av 15 frågor samt sex påståenden som lärarna fick ta ställning till. Med enkäten skickades ett missivbrev ut där syftet med studien redogjordes och där författarna och dess uppdragsgivare för studien presenterades.</p><p>Resultat</p><p>Resultatet av enkätundersökningen visade att 76 % av idrottslärarna aldrig har undervisat sina elever i golf under de ordinarie idrottstimmarna. I relation till Lpo 94:s kursplan för idrott och hälsa instämmer 78 % helt eller till viss del i att golf inom skolidrotten kan bidra till att uppnå de strävandemål som anges. På påståendet om golf passar bra att undervisa i skolan svarade 62 % att de instämmer helt eller till viss del. Idrottslärarnas egna erfarenheter av att spela golf i relation till hur mycket golfundervisning de bedrev visade att de som själva aldrig spelat golf heller aldrig hade undervisat om golf i skolan.</p><p>Slutsats</p><p>Resultatet av denna studie tyder på att idrottslärarna har en positiv attityd till golf som skolidrott. Däremot pekar resultaten på att själva undervisningen av golf i skolan är ganska sällsynt. Faktorer som verkar vara avgörande är bristande material samt bristande golfkunskap.</p> / <p>Aim</p><p>The aim of this essay was to investigate whether golf occurs as an activity in Physical Education in school, and to what extent. The aim was also to investigate the Physical Education (PE) teacher’s attitude to and interest in golf as an activity in school.</p><p>Method</p><p>The essay is based on information gathered from questionnaires sent out to PE-teachers at public schools, grade 6-9 in the county of Kronoberg. The questionnaire contained 15 questions and some assertions for the PE-teachers to decide about. A missive letter was sent along with the questionnaire where the authors of the study were presented and the aim of the study made clear.</p><p>Results</p><p>The result of the questionnaire shows that 76 % of the PE-teachers never have taught golf to their pupils during the ordinary PE lessons. Up to 76 % of the teachers completely agree, or agree to some extent that golf in school may contribute to the pupil’s ability to achieve the aims stated in the curriculum from 1994. The number of PE-teachers who completely agreed, or agreed to some extent that the assertion of golf being suitable to teach in school were 62 %. The PE-teachers own experiences of golf showed to what extent they teached golf in school. Teachers who had no experiences of golf did not advocate it either.</p><p>Conclusion</p><p>The results of the study indicate that the questioned PE-teachers had a positive attitude towards golf as an activity in school. However, the results point to the fact that teaching of golf is almost non existing. Decisive factors are insufficient materials and lack of knowledge about golf among the PE-teachers.</p>
27

Artistskatt och signing bonus : En studie av det rättsliga läget rörande tillämpning av artistskatt på signing bonus inom idrotten / Tax for Artistes and Signing Bonus : A study of the legal situation regarding tax for artistes on signing bonus in sports

Göthberg, Magnus, Tennisberg, Rickard January 2005 (has links)
<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Studiens syfte är att ta reda på ifall det är förenligt med lagen att använda sig av artistskatt (A-SINK) på signing bonus trots att spelaren i fråga tänker stanna i landet i mer än sex månader. Vi vill också utreda om det i så fall är möjligt att betala ut en stor signing bonus till spelaren istället för högre lön. Våra frågeställningar blir således:</p><p>Kan man tillämpa artistskatt på signing bonus när en spelare går från en utländsk till en svensk klubb?</p><p>Är det möjligt för klubbarna att betala ut en stor signing bonus och inte betala ut lön?</p><p>Metod</p><p>Vi har baserat uppsatsen på kvalitativa intervjuer samt studier av lagtext, förarbeten, rättsfall och relevant litteratur. Intervjuerna är genomförda med låg grad av strukturering och standardisering. Vi har dock använt oss av ett antal huvudfrågor i samtliga intervjuer. I urvalet av intervjuobjekt har vi valt att prata med personer som kan tänkas ha olika åsikter om hur lagen ska tolkas. Därför har vi intervjuat representanter från både klubbar och Skatteverket.</p><p>Resultat och slutsatser</p><p>En spelare som går från en utländsk till en svensk klubb kan bli beskattad med A-SINK (15 %) på den signing bonus han erhåller från den svenska klubben. Reglerna i A-SINK är egentligen utformade så att det bara är under en sammanlagd period på sex månader som en spelare kan stanna i landet utan att behöva betala kommunal och statlig skatt på sin ersättning. Trots det kan en spelare som skriver på ett kontrakt som sträcker sig längre tid än dessa sex månader ändå bli beskattad med A-SINK på sin signing bonus.</p><p>Det som gör detta möjligt är att Skatteverket endast ser till spelarens skattskyldighet vid den tidpunkt han får ersättningen. Spelaren måste då vara begränsat skattskyldig för sina inkomster från Sverige och ersättningen måste dessutom härröra från idrottslig verksamhet som kommer att utföras i landet.</p><p>Då A-SINK är betydligt mer förmånlig än den ordinarie skatt som utgår på ersättningar i Sverige finns risken att klubbar kan försöka betala ut hela ersättningen till spelaren genom en signing bonus. Skatteverket skulle dock troligtvis inte godkänna att en klubb betalar ut en hög signing bonus för att sedan inte betala ut någon lön. Utbetalningen och lönekostnaden måste stå i proportion till varandra. Fallet med fotbollsspelaren Anders Svenssons övergång från Southampton till Elfsborg visar att det kan skilja ganska mycket mellan dessa betalningar utan att det anses vara oproportionerligt. Vad som är proportionerligt kan egentligen bara avgöras i ett prejudicerande domstolsfall. Så länge Skatteverket anser att klubbarna håller sig inom gränserna så kommer detta inte att prövas.</p> / <p>Aim</p><p>The aim with this study is to find out if it is within the regulations of the law to use tax for artistes (A-SINK) on signing bonus considering that the player are going to stay more than six months in the country. We would also like to investigate if it is possible to pay a large signing bonus to the player instead of a higher salary. That’s why our questions are:</p><p>Is it possible to apply tax for artistes on signing bonus when a player goes from a foreign to a Swedish club?</p><p>Is it possible for the clubs to remove the salary cost by paying a large signing bonus?</p><p>Method</p><p>We have based this study on qualitative interviews and studies of pre work and textures of the law. We have also used legal cases and relevant literature. The interviews are made with a limited extent of structure and standardization. We have despite this used a number of main questions in all interviews. We have looked for persons that might have different opinions about how the law should be interpreted when we decided which people to interview. Therefore we chose to interview people from both the teams and the Swedish Tax Agency.</p><p>Results and conclusions</p><p>A player that moves from a foreign club to a Swedish club can get the signing bonus that he receives from the Swedish club taxed with tax for artistes (15 %). The rules in tax for artistes is in fact formed so that it is only for a total period of six months that a player can stay in Sweden without paying local and national tax on his income. Despite this a player can get his signing bonus taxed with tax for artistes when he signs a contract that stretches for a longer time than six months.</p><p>The thing that makes this possible is that the Swedish Tax Agency only looks at the obligation for the player to pay tax by the time he receives the payment. The player must be considered to be restricted for his liability to pay tax in Sweden and the income have to come from sport activity that is going to be performed in Sweden.</p><p>When tax for artistes is considerably more beneficial than the usual tax on income in Sweden it is possible that clubs tries to pay the whole salary as a signing bonus. The Swedish Tax Agency would probably not allow that a club pays a large signing bonus and do not pay any salary. The signing bonus must be in proportion with the salary the player is getting. The case with the football player Anders Svensson’s transfer from Southampton to Elfsborg shows that the gap between the signing bonus and the salary can be large and still be considered to be in proportion with each other. There is only a precedential court case that can determine what could be considered as proportional between signing bonus and salary. As long as the Swedish Tax Agency consider that the clubs are acting within the limits this will not be brought up in court.</p>
28

Internkommunikation och beslutsprocesser inom Åtvidabergs FF : En kvalitativ fallstudie av Åtvidabergs FF

Håkansson, Jonas, Pehrsson, Magnus January 2005 (has links)
<p>Aim</p><p>The purpose of this study has been to help Åtvidabergs FF to find development opportunities by reviewing the internal communication and decision making process within the organization. In this study we have used two models, Johari window and Administrative man.</p><p>Our study has two main questions. The questions at issues are:</p><p>• Can Åtvidabergs FF with help of the communication model Johari window identify how the internal communication can improve?</p><p>• Can Åtvidabergs FF use the Administrative man as a decision model?</p><p>o Will the use of the model Administrative man lead to better decisions will be made?</p><p>Method</p><p>We have made a qualitative case study in a positivistic spirit. Data has been collected through half structured interviews. We interviewed four persons in Åtvidaberg, we chose them through a “not likely” selection.</p><p>Results</p><p>The results from the interviews show that Åtvidabergs FF with help of the Johari window will improve their internal communication. It has also shown that the use of Administrative man will make the decision making easier, even though the model need good internal communication and can not be isolated.</p><p>Conclusions</p><p>Our conclusion of testing the models Johari window and the Administrative man is that the use of the models will help Åtvidabergs FF to find development opportunities within internal communication and decision making process.</p> / <p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med denna studie är att hjälpa Åtvidabergs FF att finna utvecklingsmöjligheter genom att granska interkommunikationen, med hjälp av modellen Johari fönster, och beslutsprocessen inom organisationen, med hjälp av modellen Administrationsmänniskan.</p><p>I vår studie har vi två övergripande frågeställningar och en underliggande frågeställning.</p><p>Frågeställningarna är:</p><p>• Kan Åtvidabergs FF med hjälp av kommunikationsmodellen Johari fönster identifiera hur internkommunikationen kan förbättras?</p><p>• Kan Åtvidabergs FF använda sig av beslutsmodellen Administrationsmänniskan?</p><p>o Kommer användandet av Administrationsmänniskan leda till att bättre beslut fattas?</p><p>Metod</p><p>Vi har genomfört en kvalitativ fallstudie i positivistisk anda. Datainsamlingen har skett genom fyra halvstrukturerade intervjuer med Jörgen Ekholm, Göte Hallberg, Ingvar Carlsson och Sven-Owe Samuelsson. Intervjuerna genomfördes på plats i Åtvidaberg med bandupptagning som hjälpmedel. Som urvalsstrategi av intervjupersoner har vi använt ett icke-sannolikhetsurval med formen ”målinriktat” urval. Vi har testat två olika modeller och därmed intagit ett deduktivt angreppssätt.</p><p>Resultat</p><p>Utifrån gjorda intervjuer har det visat sig att Åtvidabergs FF med hjälp av Johari fönster kan förbättra sin internkommunikation. Det har också framkommit att användandet av modellen Administrationsmänniskan underlättar att fatta bättre beslut, dock är modellen beroende av en god internkommunikation och kan inte isoleras.</p><p>Slutsats</p><p>Det som framkommit vid testandet av modellerna Johari fönster och Administrationsmänniskan kommer att hjälpa Åtvidabergs FF att finna utvecklingsmöjligheter inom internkommunikation och beslutsprocessen.</p>
29

Bollnäs GIF Bandy- ett starkt varumärke? : En studie av en bandyförenings varumärke och dess betydelse för det lokala samhället / Bollnäs GIF Bandy- a strong brand? : A study of a sports club brand and the importance for the local community

Karlsson, Maria January 2005 (has links)
<p>Aim</p><p>The aim of this study is to give a picture of how the brand of Bollnäs GIF apprehends according to the sports club, the municipality of Bollnäs, the Swedish Bandy Association and the local business owners. Following questions has been used: How does the brand of Bollnäs GIF apprehend? Which existing soft value has the brand? What does the association contribute for the community, for local business owners and for the local development? How can the association develop the brand best in the future?</p><p>Method</p><p>The study is based upon ten interviews with persons representing organization that is concerned. These are: Bollnäs GIF, the municipality of Bollnäs, the Swedish Bandy Association and local business owners. I have analyzed the results compared to selected brand theories.</p><p>Results</p><p>The existing value of the sports club-brand is the history and tradition that lies within the brand and the communion and the commitment the sports club creates in the Bollnäs. Due to the economic crises the club experience two years ago, many people still connect the club with financial problems. The brand of Bollnäs GIF is tremendously strong locally because the knowledge is very high, the commitment and the loyalty for the brand is strong. On a local level people associate the brand with something positive and appreciate the surplus values. On a national level the brand is not that strong, even though many people associates Bollnäs with bandy. The sports club contributes locally to improve the community spirit, with the success the sport club makes people in the community believe in the future and the brand makes people move in to the community. The brand also contributes to a public publishing in Sweden, which promotes the municipality on a national level. The result of this study shows that the sport club doesn’t use the brand as much as possible and they can improve the work with their brand. The sport club needs to start from scratch and develop a brand platform.</p><p>Conclusions</p><p>Even though the sports club is a small club it is a great importance that they use and treat their brand as an asset. There are a lot of things to do, the most important thing is that they decides where they wants be in the future and constructs goal and visions. It is also important that they determine how to communicate the brand.</p> / <p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med denna opionsstudie är att ge en bild av hur Bollnäs GIF Bandys varumärke uppfattas av föreningen själv, Bollnäs kommun, Svenska Bandyförbundet och ortens näringsliv. Följande frågeställningar har använts: Hur upplevs Bollnäs GIF: s varumärke idag? Vilket befintligt mjukt värde har föreningens varumärke? Vad bidrar föreningens varumärke med till kommunen, näringslivet och samhällsutvecklingen i området? Hur anses det att föreningen kan utveckla sitt varumärke? Vilka delar kan vara värda att prioritera?</p><p>Metod</p><p>Studien bygger på 10 intervjuer med representanter från berörda organisationer. Dessa är Bollnäs GIF Bandy, Bollnäs kommun, Svenska Bandyförbundet samt representerar från Bollnäs näringsliv. Resultatet har analyserats utifrån utvalda varumärkesteorier.</p><p>Resultat</p><p>De befintliga värden som kan tillskrivas Bollnäs GIF: s varumärke är den historia och tradition varumärket är bärare av samt den gemenskap och det engagemang som skapas kring varumärket i Bollnäs. Varumärket fick sig en törn för två år sedan i och med den ekonomiska kris som föreningen hade och många parter associerar fortfarande varumärket med ekonomiska problem. Lokalt är varumärket oerhört starkt då kännedomen om varumärket är mycket god, det finns ett starkt engagemang och en hög lojalitet för varumärket på orten. Associationerna kring varumärket är ofta av positiv art och varumärkets mervärden uppskattas lokalt vilket ökar varumärkets styrka. På ett nationellt plan är varumärket inte lika starkt, trots att många människor förknippar Bollnäs med bandy. Det Bollnäs GIF bidrar med till orten är att klubbens framgångar skapar en framtidstro, gemenskapen stärks och inflyttningen ökar. Varumärket bidrar även till en allmän publicering om Bollnäs nationellt, där även kommunen marknadsförs. Resultatet av denna studie visar att det finns en brist i hur föreningen utnyttjar sitt varumärke och att det finns en del föreningen kan göra mycket bättre. Därför bör föreningen börja från grunden och bygga upp en varumärkesplattform.</p><p>Slutsats</p><p>Även om föreningen är en liten förening är det av stor betydelse att de fokuserar på sitt varumärke och behandlar det som en tillgång. Det finns en hel del föreningen kan göra, det viktigaste är att de beslutar vilka de vill vara i framtiden, arbetar fram mål och visioner, samt bestämmer sig för hur de skall kommunicera ut sitt varumärke.</p> / Bilaga 6 (Matchprogram) finns endast i det tryckta arbetet.
30

Lönediskriminering : Förekommer det lönediskriminering inom svensk handboll? / Discrimination of salary : Does discrimination of salary occur in swedich handball?

Lindfors, Emma January 2005 (has links)
<p>Aim</p><p>The purpose of this dissertation is to find out what discrimination of salary means and if the legislation that exists in Sweden, regarding same salary for the same or similar work, effects sports and if the way that the sportindustry divide salaries are acceptable. The purpose is also to find out if discrimination of salary exist within swedish handball and if this is a reason why swedish ladies handball is not professional. The framing of questions that have been processed is:</p><p>1. Does discrimination of salary occur in swedish handball?</p><p>2. Is discrimination of salary an obstcale against professionalism in swedish ladies handball?</p><p>Method</p><p>The dissertation is a qualitative study where interviwes with persons from the Swedish and Danish handball federation, the equal opportunities ombudsman in Sweden and Likestillingsrådet in Denmark have been the most central. The reason to why different persons from Denmark have been interviwed is that Danish ladies handball is proffessional and many of the Danish handballplayers can live of theier handball.</p><p>Results</p><p>To know if theier does occur discrimination of salary within Swedish handball is it neccesery to first find out if ladies in Swedish handball are eployees. After that there has to be proved that the way Swedish handball divide salaries are not acceptable as explanation of the differences between mens and womens salaries.</p><p>Conclusions</p><p>Today it is impossible to answer the question if discrimination of salary occur within Swedish handball. Consequently the question if discrimination of salary is an obstcale against professionalism in swedish ladies handball can´t be answerd. My reserch has give rise to the conclusion that there are two different ways to handle discrimination of salary, provided that it occur within Swedish elitehandball. One way is by the legislation and the other one is by increasing the quality of the product ladies handball.</p> / <p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med arbetet är att ta reda på vad lönediskriminering innebär och om den lagstiftning som finns i Sverige om lika lön för lika eller likvärdigt arbete påverkar idrotten och de metoder de använder sig av för sin lönesättning. Syftet är även att ta reda på om det finns lönediskriminering inom den svenska handbollen och om detta är en anledning till att svensk damhandboll inte är professionell. Frågeställningarna som bearbetas är:</p><p>1. Förekommer lönediskriminering inom svensk handboll?</p><p>2. Är lönediskriminering ett hinder mot att svensk damhandboll ska kunna bli professionell?</p><p>Metod</p><p>Arbetet är en kvalitativ studie där personliga- och mailintervjuer med personer från Handbollsförbunden i Sverige och Danmark, Jämställdhetsombudsmannen i Sverige och Likestillingsrådet i Danmark varit det centrala. Anledningen till att olika personer från Danmark intervjuats är att dansk damhandboll är professionell och många damspelare kan leva på sin handboll.</p><p>Resultat</p><p>För att veta om det förekommer lönediskriminering inom svensk handboll måste det först och främst avgöras huruvida damhandbollspelare i Sverige är arbetstagare. Efter det måste det bevisas att marknadsmässiga grunder, som handbollen sätter löner utifrån, inte är godtagbart som förklaring till löneskillnaderna.</p><p>Slutsats</p><p>Det går i dagsläget inte att svara på frågan om det förekommer lönediskriminering inom svensk handboll. Därmed går det inte heller att svara på frågan om det är ett hinder mot att svensk damhandboll ska kunna bli professionell. Min forskning har lett fram till slutsatsen att det finns två möjliga sätt att komma till bukt med lönediskriminering, förutsatt att det existerar inom svensk elithandboll. Det ena via lagstiftning och det andra genom ökad kvalitet på produkten damhandboll.</p>

Page generated in 0.0502 seconds