<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med studien var att analysera samarbetsförsöket inom norrköpingsfotbollen och att ta fram en handlingsplan för det framtida samarbetet. Denna plan ska konkretisera hur ett samarbete mellan IFK Norrköping, Smedby AIS, Eneby BK, Lindö FF samt Åby IF ska utvecklas. De frågeställningar vi har utgått ifrån är: Varför har de kommit fram till att ett samarbete med lokala föreningar främjar norrköpingsfotbollen? Vad kan respektive part erbjuda i samarbetet? Hur ska samarbetet utvecklas för att samtliga inblandade ska få ut så mycket som möjligt av det?</p><p>Metod</p><p>Studien byggde på sex kvalitativa intervjuer. Respondenterna vi valt att intervjua är betydelsefulla representanter från samarbetsföreningarna. Alla föreningar är representerade i studien. Vi har utgått från samma intervjumall vid varje intervjutillfälle. Inför varje intervju har respondenterna fått ta del av våra frågeställningar.</p><p>Resultat och handlingsplan</p><p>Vi har i denna studie kommit fram till att samarbetsföreningarna anser att en bättre kommunikation och samarbete skulle gynna utvecklingen av ”fotbollsnorrköping”. IFK Norrköping har initierat samarbetet. De övriga föreningarna anser att samarbetet med just IFK Norrköping är inspirerande för sin egen ungdomsverksamhet. De har också förhoppningen att detta samarbete eventuellt kan bidra till en mer strukturerad talangutveckling vilket på sikt kan bidra till ett bättre ”fotbollsnorrköping” där ambitionen är att IFK Norrköping ska spela i Allsvenskan med fler regionalt och lokalt utbildade fotbollsspelare.</p><p>Vi har använt en klustermodell applicerad på näringslivet som vi har modifierat för att den ska vara möjlig att använda för att analysera samarbetet mellan IFK Norrköping, Eneby BK, Smedby AIS, Lindö FF och Åby IF. Modellen förklarar hur samarbetet kan vara i ständig utveckling samt vilka fallgroper och risker som finns med den här typen av samarbete. Utifrån modellen har vi kommit fram till en handlingsplan med konkreta förslag på vad som kan göras för att ta samarbetet till nästa steg. Handlingsplanens syfte är ge förslag på aktiviteter som säkerställer samarbetets utveckling i den närmsta framtiden samt hur föreningarna kan gå tillväga för att förankra samarbetet i respektive förening.</p>

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med studien var att undersöka bristen på kvinnor på ledande positioner i svensk tennis och vi har använt oss av följande frågeställningar: Varför finns det så få före detta elitsatsande kvinnor på ledande positioner i svensk tennis? Finns det något intresse från de före detta elitsatsande kvinnorna att vara en del av svensk tennis? Vad kan de före detta elitsatsande kvinnorna bidra med till tennisen? Vad upplever de få före detta elitsatsande kvinnor som finns på ledande positioner idag? Vilka argument finns för jämställd tennis och finns det före detta elitsatsande män på ledande positioner i svensk tennis? Vad tycker en man på ledande position om att så få före detta elitsatsande kvinnor inte finns på ledande positioner?</p><p>Metod</p><p>Vi valde att först granska hur många före detta elitsatsande kvinnor och män som är aktiva i svensk tennis idag för att få en tydlig bakgrund till problemområdet. Detta har genomförts genom en kvantitativ studie, och en genomgång av skriftligt källmaterial. Vi har även utfört en kvalitativ intervjustudie med 8 före detta elitsatsande kvinnor och 1 man.</p><p>Resultat</p><p>Det finns före detta elitsatsande män på ledande positioner och orsaken till att det i princip bara finns män och inte före detta elitsatsande kvinnor, är den homosocialitet som råder i svensk tennis. Alla kvinnor kan bidra med kunskap och erfarenhet, men få vill göra det på grund av homosocialiseringsproblematiken. De få före detta elitsatsande kvinnor som finns på ledande positioner, beskriver samma erfarenheter som de kvinnor som inte finns på ledande positioner, vilket visar att förändringar inte har skett i svensk tenniskultur.</p><p>Slutsats</p><p>Det finns få före detta elitsatsande kvinnor i svensk tennis, men överhuvudtaget lyser kvinnorna med sin frånvaro. Svensk tennis måste börja arbeta aktivt med jämställdhet och ta tag i homosocialiseringsproblemet. Fler kvinnor på ledande positioner gynnar svensk tennis i form av ökade intäkter både från RF-bidrag och från övriga verksamhetsintäkter. Jämställd könsfördelning ger dessutom ett bättre arbetsklimat eftersom vi får in både kvinnligt och manligt synsätt i verksamheten.</p>

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med denna uppsats har varit att utvärdera år 1 och år 2 av projektet Handslaget åt Svenska Skidförbundet. Mina frågeställningar var: Till vilka prioriterade områden har medlen gått inom varje disciplin? Vilka föreningar har beviljats medel från Handslaget? Har medlen skapat möjligheter för de svenska skidklubbarnas framtid? Hade Svenska Skidförbundet kunnat agera bättre i genomförandet av Handslaget?</p><p>Metod</p><p>Jag har valt att göra en populationsundersökning via enkäter hos de skidklubbar i Sverige som blivit beviljade bidrag genom Handslaget. Ett elektroniskt enkätsystem har använts och utskicken har skett via e-post. Jag har dessutom gått igenom alla ansökningar som inkommit från skidklubbarna och som finns hos Svenska Skidförbundet.</p><p>Resultat och slutsatser</p><p>Av de totalt 331 skidklubbar som sökt medel från Handslaget är det 270 stycken som blivit beviljade pengar under de två första åren med Handslaget. Av dessa är det överlägset flest bidrag som gått till disciplinen längdskidåkning. Tre discipliner har blivit helt utan bidrag från Handslaget. Även inom fördelningen mellan de prioriterade områdena kan en tydlig snedfördelning skönjas. Nästan hälften av alla Handslagsbidrag har gått till kategorin Öppna dörrarna för fler, medan bidrag till att motverka droganvändning nästintill är obefintlig. Resultatet tyder på att de flesta föreningar som blivit beviljade medel är nöjda med sina projekt och Svenska Skidförbundets hantering av Handslaget. Förutom några undantag är de flesta tillfredställda med bidragsnivån. Trots detta är det många som uppgett att bidraget inte räckt till för att genomföra de projekt de tänkt. Nästan alla föreningar anser att projekten hjälpt till att utveckla klubbens verksamhet positivt. Handslaget har skapat möjligheter för skidklubbarnas framtida verksamhet. Således tyder det mesta på att korta handläggningstider och enkla ansökningsförfaranden utan byråkratiska hinder är det som föreningarna värderar främst. Sammanfattningsvis kan sägas att de skidklubbar som blivit beviljade bidrag i allmänhet är mycket nöjda med Handslaget som projekt men även Svenska Skidförbundets hantering och organisering kring det. De frågor som i framtiden blir viktiga att diskutera är huruvida bidragsnivåerna skall kvarstå eller förändras, om ansökningsprocessen kan underlättas ytterligare och hur snedfördelningen kan motverkas.</p>

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Studien har som ändamål att undersöka synen på ledarskap hos fyra tränare verksamma inom svensk ungdomsfotboll.</p><p>Vi har använt oss av följande frågeställningar:</p><p>• Vilken syn har de fyra tränarna på begreppet ledarskap?</p><p>• Vilka motiv ligger bakom tränarnas ledaruppdrag?</p><p>• Hur värderar tränarna sin ledaruppgift?</p><p>Metod</p><p>Studien bygger på djupintervjuer med fyra ungdomstränare från en av Sveriges största fotbollsföreningar hemmahörande i en av Sveriges största städer. Två av tränarna är verksamma på pojksidan, medan de andra två tränar flicklag. Intervjuerna gjordes med hjälp av digital ljudupptagning. Databearbetningen har gjorts med hjälp av Hersey och Blanchards modell för situationsanpassat ledarskap, för att på så sätt skapa en bild av ungdomsledarskapet inom fotbollen.</p><p>Resultat och slutsats</p><p>Vi har i resultatet kommit fram till att tränarna tolkar ledarskap som något regel- och kravstyrt, samtidigt som ledarskapet ses som ett verktyg för skapa inspiration och motivation hos gruppen. Ledarskapet ska vara styrande, men samtidigt stödjande. Studien visar också att tränarna använder sig av situationsanpassat ledarskap med hänsyn till gruppens mognad och kompetens. De ser ledarskapet som ett sätt att fostra individer, som inte bara ska sköta fotbollsspelandet, utan också livet vid sidan av fotbollen. Våra analyser, tillsammans med tidigare forskning, visar också att dessa svar skulle kunna bygga på uppfattningar som är djupt förankrade inom ungdomsfotbollen. Det visar att ungdomsledarna är i behov av mer ledarkunskaper.</p> / <p>Aim</p><p>The purpose of the study is to examine the view on leadership among four coaches active within Swedish youth football.</p><p>We have used the following questions:</p><p>• What view do the four coaches have on the concept of leadership?</p><p>• What motives lie behind the coaches’ leader task?</p><p>• How do the coaches estimate the value of their leader task?</p><p>Method</p><p>The study is built on in-depth interviews with four youth coaches from one of Sweden’s biggest football clubs domiciled in one of Sweden’s biggest cities. Two of the coaches are active in the boy section whereas the other two coach girls’ teams. The interviews were made with the help of digital sound recording. The data handling has been done with the help of Hersey and Blanchard’s model for situational leadership with the purpose of creating an image of the youth leadership in football.</p><p>Results and conclusions</p><p>In the results we have come to the conclusion that the coaches see leadership as something controlled by rules and demands. It should at the same time be seen as a tool for creating inspiration and motivation within the group. The leadership should be directing but at the same time encouraging. The study also shows that the coaches use situational leadership out of consideration for the group’s degree of maturity and competence. They see leadership as a way of bringing up individuals who should not only take care of the football playing, but also life outside football. Our analyses, together with earlier research, also show that these answers could be built on apprehensions that are firmly established within youth football. This shows that the youth leaders are in need of more knowledge about leadership.</p>

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med uppsatsen var att utvärdera processen vid spelarövergångar, både regelmässigt och praktiskt, inom svensk elitfotboll. Vår övergripande frågeställning var: Är SvFF: s reglemente för övergångar otydliga, eller brister kunskapen och moralen hos de inblandade vid övergångar där det går fel? För att kunna svara på den frågan ställde vi oss frågorna: Hur ser elitfotbollsklubbarna på processen och reglerna vid spelarövergångar? Hur ser de Allsvenska spelarna på övergångsprocessen? Finns det några regler för vilka påföljder som fås vid ett kontraktsbrott eller ett brott mot SvFF: s reglemente?</p><p>Metod</p><p>Vi genomförde tre intervjuer samt två enkätstudier. Intervjuerna låg till grund för den första enkätstudien men användes även som djupintervjuer till några frågor i enkäten. Den andra enkätstudien användes för att verifiera resultatet av den första studien, detta för att kunna peka på vad som är otydligt och vilka faktorer som bidrar till att det i vissa fall går fel. Vi har även jämfört nationella regler för övergångar med de internationellt gällande, för att belysa skillnaderna och undersöka om dessa har påverkan på förfaringssätt och resultat i praktiken.</p><p>Resultat</p><p>Resultatet visade att reglerna i sig är tydliga. Dock brister hanteringen hos de inblandade i de fall där man inte är van vid förfarandet och där reglerna därför kan vara något svåra att tyda. En bidragande faktor till varför det kan uppkomma missförstånd är att moralen hos de inblandade inte alltid är hög och att tillräcklig kunskap om regelverket saknas. I Sverige ges inga direktiv för vad som gäller vid brott mot reglementet. En skiljenämnd löser tvisterna, vilket är bra enligt klubbarna eftersom den tar hänsyn till fotbollens egna regler.</p><p>Slutsats</p><p>Reglementet är tydligt men att det inte är helt anpassat efter FIFA: s regler gör att processen försvåras för de inblandade då det kan uppstå missförstånd. Detta leder till att klubbarna måste agera mer professionellt. SvFF bör ställa högre krav på att ledare i berörda positioner ska inneha den kunskap som krävs. Bristande moral är något som blir allt vanligare och kanske borde SvFF sätta ner foten och statuera exempel. Fotbollsfamiljen ska tala samma språk och gör den inte det måste SvFF som högsta organ säga ifrån.</p>

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med uppsatsen var att explorativt kartlägga de eventuella risker som kan drabba Svenska Tennisförbundet utifrån en Risk management-modell. Kartläggningen gjordes för att undersöka om det var ett arbetssätt de kan tillämpa. De frågeställningar som vi utgick ifrån var: På vilket sätt kan vi anpassa en befintlig Risk management-modell till Svenska Tennisförbundets verksamhet samt vilka risker finns inom Svenska Tennisförbundets verksamhet?</p><p>Metod</p><p>Empirin till vår kvalitativa fallstudie insamlades via sex personliga djupintervjuer, en e-mailintervju, ett samtal samt sekundär data. Det metodiska angreppssättet utgick ifrån en befintlig teori som vi önskade testa på en existerande verksamhet. Eftersom vi utvecklade den befintliga Risk management-modellen antogs en abduktiv metodansats.</p><p>Resultat och slutsats</p><p>Den Risk management-modell vi utgick ifrån ansåg vi behövde en del justeringar för att bättre kunna spegla Svenska Tennisförbundets verksamhet och på så sätt underlätta riskidentifieringen. Några förändringar som gjordes var en omarbetning av riskkategorier, poängtering av att det ska vara ett fortlöpande arbete samt att vi införde ett tidsperspektiv gällande riskernas konsekvenser. Två grundläggande risker som vi identifierade hos tennisförbundet var att de har otydliga målsättningar och en icke tillräckligt aktiv marknadsföring. Förbundets övriga utmärkande risker var främst av karaktären goodwill, t.ex. är varumärket svensk tennis starkt men det är viktigt att vårda det kontinuerligt. Vi anser att Svenska Tennisförbundet har möjlighet att stärka sitt varumärke genom sin senaste stjärna Sofia Arvidsson och på sätt haka på den positiva trend som finns inom damidrotten i Sverige.</p><p>Utifrån det resultat som framkom i studien ansåg vi att Svenska Tennisförbundet kunde arbeta med Risk management med hjälp av vår anpassade modell. Tillsammans med en expert inom området kan ett övergripande arbete påbörjas för att med tiden bli mer detaljinriktat. Den kostnad, tid och arbete som läggs ner på detta kommer att kännas som en väl värd investering den dagen något inträffar som annars hade kunnat få förödande konsekvenser för verksamheten</p>

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med denna uppsats var att jämföra det svenska och norska ledarskapet inom elitfotbollen. Frågeställningarna var: Hur upplever de spelare som är verksamma i Sverige respektive Norge beslutsfattandet? Hur upplever de spelare som är verksamma i Sverige respektive Norge avståndet mellan spelare och tränare? Vilken typ av ledarstil upplever de spelare som är verksamma i Sverige respektive Norge att tränaren har? Skiljer sig spelarnas upplevelse av ledarskapet mellan länderna?</p><p>Metod</p><p>Författarna har valt att göra en kvalitativ intervjustudie av spelarnas upplevda ledarskap. Två av dessa spelare är verksamma i Sverige, två spelare är verksamma i Norge samt två spelare som har erfarenhet från både svensk och norsk elitfotboll. Utöver dessa intervjuer har relevant litteratur, både svensk och norsk, använts.</p><p>Resultat och slutsats</p><p>Resultatet visar att det inom elitfotboll, till stor del, bedrivs auktoritärt ledarskap. Inga tydliga skillnader finns dock mellan Sverige och Norge vad gäller ledarstilar, dock tenderar det svenska ledarskapet att upplevas mer auktoritärt. Anledningen till detta förklaras, enligt framförallt norska spelare, med att svenska spelare i regel är mer passiva i kommunikationen och initiativtaganden. Vidare framkom det att många spelare trivs med att tränaren är den som bestämmer och har förståelse och respekt för hans auktoritet. Majoriteten av spelarna önskar dock att de emellanåt involverades lite mer. Det visar sig att de spelare som har hög status i laget oftast har en bättre relation till tränaren än andra spelare i laget. Detta tolkar författarna som att tränaren har större tillit till kompetenta och erfarna spelare.</p>

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med studien var att kartlägga och beskriva vad ett personligt idrottsvarumärke är och hur idrottaren i samspel med sina intressenter ska betrakta sig själv för att bygga upp ett personligt idrottsvarumärke. Studiens frågeställningarna var:</p><p>a) Kan en idrottare i samspel med sina intressenter konstruera sin identitet, eller är den bestående?</p><p>b) Ska idrottaren i samspel med sina intressenter betrakta sig själv som en produkt (objekt) eller en individ (subjekt)?</p><p>c) Vilka variabler ska idrottaren i samspel med sina intressenter arbeta med för att bygga upp ett personligt idrottsvarumärke?</p><p>Metod</p><p>Vi använde oss av en induktiv metod med en kvalitativ forskningsansats. Studiens ansats var kartläggande och beskrivande. Vårt urval var strategiskt, där vi valde ut och intervjuade totalt 12 respondenter från fem delgrupper.</p><p>Resultat</p><p>Resultatet visade på att identiteten kan konstrueras i den bemärkelsen att idrottaren genom strategisk planering tänker på hur denne kan nyttja sin inarbetade position inom idrotten, än i ett annat sammanhang utanför idrottsarenan. Dock kan inte atleten ur ett längre perspektiv, konstruera en falsk identitet. Resultatet visade på två möjliga synsätt, där idrottaren antingen kan betraktas som en produkt eller en individ. För att skapa ett trovärdigt och långsiktigt personligt idrottsvarumärke, ska idrottaren själv och dess intressenter betrakta denne som en individ. En del av respondenterna menade dock att det även är möjligt att skapa ett personligt idrottsvarumärke under en begränsad period, vilket blir fallet då man utgår ifrån ett synsätt där man betraktar idrottsindividen som en produkt (objekt). Variablerna i det personliga idrottsvarumärkesbyggandet består av registrering, idrottsliga prestationer, sann självbild = genuin spegelbild, piggyback och medierelationer.</p><p>Slutsats</p><p>Den varumärkesbyggande processen är dynamisk och skall skräddarsys utifrån varje idrottares individuella förutsättningar. Genom att idrottaren kapitaliserar på sitt namn inom tänkta verksamhetsområden utanför idrottsarenan genererar denne varaktighet för sitt varumärke över tid. Processen ska ses utifrån ett långsiktigt, rättsligt och strategiskt perspektiv.</p>

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med denna undersökning var att analysera hur AIK Fotbolls största sponsorer såg på det existerande samarbetet med AIK Fotboll. För att besvara syftet formulerades följande frågeställningar: vilka fördelar anser sponsorerna att de vinner med sitt samarbete med AIK Fotboll? Vilken påverkan anser sponsorerna att AIK Fotbolls varumärke har för samarbetet med klubben? Anser sponsorerna att samarbetet med AIK Fotboll ger något tillbaka i form av motprestationer? Vilka möjligheter ser sponsorerna i det sponsornätverk som skapas bland AIK Fotbolls samarbetspartners? Hur anser sponsorerna att rådande samarbetsavtal skulle kunna utvecklas?</p><p>Metod</p><p>Den empiriska undersökningen genomfördes utifrån en egen utarbetad analysram baserad på tidigare forskning inom ämnet sponsring. Analysramen bestod av tre variabler vi ansåg relevanta vid ett sponsringssamarbete: varumärket, motprestation och nätverk. Till dessa tre fanns dessutom ett antal specifika underkategorier. Studien grundar sig på sex kvalitativa djupintervjuer med AIK Fotbolls största sponsorer, samt två kompletterande intervjuer med representanter från föreningen.</p><p>Resultat</p><p>Genom samarbetet med AIK Fotboll når sponsorerna fler målgrupper och samtidigt skapas möjligheter att utveckla sitt eget varumärke. AIK:s varumärke spelar en stor roll vid samarbetet med klubben och flera sponsorer ansåg att varumärket är det AIK Fotboll borde arbeta med för att göra klubben mer attraktiv som sponsorobjekt. Samtliga sponsorer menade att motprestation är av stor betydelse och ser möjligheter att utveckla den egna verksamheten genom interaktionen med varandra och det nätverk som skapas inom klubben.</p><p>Slutsats</p><p>Vi är av den uppfattningen att samtliga sponsorer är nöjda, men ser vikten av att det sker en ömsesidig utveckling av de befintliga samarbetsavtalen. AIK Fotboll bör arbeta med att förstärka varumärket ytterligare, utvidga och förbättra det existerande nätverket av sponsorer samt våga vara unika och erbjuda annorlunda motprestationer.</p> / <p>Aim</p><p>The aim of this survey was to analyse the biggest sponsors of AIK´ s view of the existing cooperation with AIK Fotboll and further questions at issue were formulated: What does the sponsors benefit from cooperation with AIK Fotboll? What influence does the trademark of AIK have on the cooperation with the club? Do the sponsors think that the cooperation will give them a service in return? What possibilities do the sponsors see in the network of sponsors created by the partners of AIK Fotboll? How could future contracts be developed?</p><p>Method</p><p>The empirical survey was based on a self-developed analysis founded on previous research about sponsorship. The frame of the analysis endured three relevant variables within sponsorship work: trademark, service in return and network. Under these there were specific subcategories. The survey is based on six qualitative interviews with the biggest sponsors of AIK Fotboll and also two complementary interviews from representatives of the soccer club.</p><p>Result</p><p>Through the cooperation with AIK Fotboll the sponsors expect to get more customers and at the same time develop their own trademark. The sponsors think that AIK´ s trademark plays a significant role in their cooperation but they also think that AIK Fotboll could do more to be attractive on the sponsor market. All the sponsors think that services in return are of great importance and they see possibilities to develop their own business activities through the interaction with each other and the network that is created within the club.</p><p>Conclusions</p><p>Our opinion is that all the sponsors are satisfied with the situation of today. In the near future they expect a mutual development of the existing cooperation agreements. AIK Fotboll should work with strengthening their trademark further, expand and evolve the existing network and in the same time be unique and offer unusual and different kinds of services in return.</p>

<p>Syfte</p><p>Syftet var att undersöka hur TV-bilden av fotbollsstjärnan förändrats från 1970-talet till dagens TV-bild.</p><p>Frågeställningar</p><p>• Vilka egenskaper och värdegrunder förknippades den traditionella fotbollsstjärnan med?</p><p>• Vilka egenskaper och värdegrunder förknippas den nya fotbollsstjärnan med?</p><p>• Vilka faktorer har legat till grund för denna förändringsprocess?</p><p>Metod</p><p>Jag baserar min empiri inledningsvis på kvalitativa litteraturstudier och sedan huvudsakligen på observationer gjorda på olika TV-produktioner om hur fotbollsstjärnan skildras i dagens samhälle. Jag har använt mig både av TV-produktioner så som nutida matcher i direktsändning och arkiverade sådana. Matcherna har jag observerat i sin helhet inklusive studiodiskussion.</p><p>Resultat</p><p>Den traditionella fotbollsstjärnan förknippas med följande värden och värdegrunder:</p><p>• det korintiska amatöridealet</p><p>• kalvinistisk arbetsmoral</p><p>• kollektivism och lagfokusering</p><p>• lokalförankring</p><p>• gentlemannavirtuositet</p><p>• atletisk fascination baserad på prestation.</p><p>Den nya fotbollsstjärnan förknippas med följande värden och värdegrunder:</p><p>• det korintiska amatöridealet fusionerat med den kalvinistiska arbetsmoralen</p><p>• framgång</p><p>• globaliserat kändisskap</p><p>• atletisk fascination baserad på skönhet/estetik</p><p>• glamour</p><p>• mode och trend.</p><p>Dessa faktorer har legat till grund för förändringsprocessen:</p><p>• hyperrealismen</p><p>• kulturfusionen</p><p>• informationsflödet</p><p>• globaliseringen.</p><p>Slutsats</p><p>Fotbollsstjärnan har gått från att ha varit en lokalförankrad folkhjälte till att idag ses som en trendig, modemedveten, målmedveten, ambitiös och professionell stjärna. Om möjlighet finns så framställs fotbollsstjärnan helst som både hjälte och anti-hjälte i en och samma person. Det viktigaste för den nya fotbollsstjärnan är att synas och exponeras.</p> / <p>Aim</p><p>The purpose of the study was to investigate our perception of the televised football star and how it has changed from the mid 1970’s to today’s society.</p><p>Issues for Discourse</p><p>• What were the values associated with the classical and traditional football star?</p><p>• What are the values associated with the new football star?</p><p>• What are the main factors that have contributed to this process of change?</p><p>Method</p><p>I have partly based my empirical research on a detailed literature analysis but mostly on observations made from different TV-productions on how a soccer star is portrayed in modern society. I have viewed both live feeds of matches on TV( including studio discussions) and also archived ones. I have also seen TV programs that portray football in a documentary format, as well as TV programs that are based on soccer players from a popular culture point of view, which I am basing my hypothesis on.</p><p>Results</p><p>The traditional football star is associated with the following values:</p><p>• the Corinthian amateurism</p><p>• Calvinist working class mentality</p><p>• collectivism and team spirit</p><p>• local and regional recognition</p><p>• gentleman virtuosity</p><p>• athletic fascination based on performance</p><p>The New football star is associated with the following values:</p><p>• the fusion of Corinthian amateurism with Calvinist working class mentality</p><p>• success</p><p>• global recognition</p><p>• athletic fascination based on aesthetics</p><p>• trend</p><p>• glamour and fashion</p><p>The main factors behind this process are:</p><p>• Hyperrealism</p><p>• The Fusion of Cultures</p><p>• Flow of Information</p><p>• Globalisation</p><p>Conclusion</p><p>The Football star has gone from being viewed as a locally known athlete and folk hero to being a trendy fashion conscious, goal oriented, ambitious and professional star. Whenever the opportunity is there the football star is presented as both a hero and an anti hero in the same person. The most important thing for the new football star is to be seen and exposed.</p>