Syfte: Studiens syfte var att utifrån aspekterna stress, nervositet och ängslan/oro undersöka om idrottsutövaren upplever dessa känslotillstånd som positivt eller negativt för prestationen. Studiens frågeställningar var: Hur kan positiv och negativ stress/nervositet upplevas påverka prestationen hos manliga ishockeyjuniorer? På vilket sätt upplever de manliga ishockeyjuniorerna att människor i omgivningen påverkar deras stress-/nervositetsnivå? Vad upplevs påverka prestationen mest positivt och negativt; somatisk oro, kognitiv oro eller tankar rörande självförtroende? Hur är de relaterade till varandra? Vad upplevs påverka prestationen mest; positiv eller negativ feedback? Vad händer med prestationen vid positiv/negativ oro? Metod: Metod som valdes till denna studie var dels ett påståendeformulär, CSAI-2R, (som undersöker hur olika känslotillstånd upplevs påverka prestationen) samt intervjuer. Formuläret låg till grund för intervjuerna, som studiens största tyngd lades på. Undersökningspersonerna var män i åldrarna 17-21 och spelade ishockey i ett juniorlag på elitserienivå. Påståendeformuläret fylldes i av 18 personer och av dessa valdes fyra stycken ut för intervju beroende på svar som av oss ansågs intressanta för studien. Kontakt med denna klubb togs via e-post och tillgång till J20-laget gavs. Sökningar efter relevant litteratur till bakgrundsdelen genomfördes i Idrottshögskolans bibliotekskatalog. Resultat och slutsats: Hela undersökningsgruppens resultat av påståendeformuläret kommer ej att redovisas. Istället lades tyngden på de fyra intervjuade, hela gruppens medelvärde är dock presenterat. Påståendeformuläret CSAI-2R visade hur mycket undersökningspersonerna upplevde att de påverkades av kognitiv, somatisk ängslan/oro och självförtroende samt hur detta upplevdes påverka deras kommande prestation (positivt eller negativt). En av de fyra undersökningspersonerna hade en genomgående upplevelse av negativ påverkan på prestationen. Intervjusvaren stämde överens med siffrorna från påståendeformuläret bl.a. genom att ett högt självförtroende i de flesta fall upplevdes påverka prestationen positivt. Intervjun berörde, förutom påståendeformuläret, på vilket sätt människor i omgivningen påverkade prestationen, positiv och negativ feedback samt hur positiv och negativ stress/nervositet kan påverka prestationen. Tre av fyra undersökningspersoner uppgav att de påverkades mest negativt av den kognitiva ängslan/oron, den fjärde påverkades mest negativt av den somatiska. Samtliga fyra undersökningspersoner uppgav ett högt självförtroende och det var också detta som påverkade de flesta mest positivt för prestationen. Positiv stress/nervositet kan upplevas påverka prestationen positivt och negativ stress/nervositet kan upplevas påverka prestationen negativt. Negativ feedback påverkade undersökningspersonerna mer än positiv feedback vilket två stycken upplevde som bra för prestationen och två som dåligt för prestationen. / Aim: The aim of this study was to see if athletes experience stress, nervosity and anxiety, as positive or negative influences within performance. The issues in question were: How do athletes experience the effects of positive and negative stress/nervosity on their performance? In which way do athletes experience an effect upon their levels of stress/nerves due to people in their surroundings? What influences performance the most from both a positive and negative point of view: somatic anxiety, cognitive anxiety or thoughts about self-confidence? How are these related to each other? Which influences performance the most: positive or negative feedback? What happens to performance when positive or negative anxiety appears? Method: The method chosen for this study was a statement form, CSAI-2R, and interviews. The form was used for picking out persons to the interviews, which provided the substance of data for this study. The persons who were examined were men at the ages of 17-21 whom played ice hockey in a junior team at the highest level for Swedish juniors. The statement form was filled in by a total of 18 persons of which 4 were selected for an interview because their results provided the most relevant answers for the content of this study. The ice hockey club was contacted by e-mail whereupon access to this J20-team was given. Search for relevant background literature for this study was carried out in the library catalogue belonging to the University of Sport and Physical Education in Stockholm (Idrottshögskolan i Stockholm). Results and conclusions: The statement form CSAI-2R showed how much those examined were affected by cognitive/somatic anxiety and self-confidence, as well as how this from experience affected their forthcoming performance (positively and/or negatively). One of the four persons who were examined had a general experience of negative influence on his performance. All interview answers corresponded with the figures from the statement form, among other things that a high self-confidence in most of the cases from experience affected the performance positively. With exception of the statement form, the interview concerned the way people in the surrounding environment influenced the performance, positive and negative feedback, as well as how positive and negative stress/nervosity could affect the athlete’s performance. Three of four examined persons stated that they were affected most negatively by cognitive anxiety; the fourth person was affected most negatively by somatic anxiety. All four examined persons stated they possessed a high self-confidence and that this also had the most positive influence on their performance.

Syfte och frågeställningar Mitt syfte med uppsatsen har varit att undersöka om idrottsrörelsen, Sveriges största ungdomsrörelse, är demokratisk vad det gäller ungdomarnas möjlighet att påverka verksamhetens innehåll och utformning. De frågeställningar jag använt mig av är: Vad har Riksidrottsförbundet (RF) gjort för att öka ungdomars inflytande i idrottsrörelsen? Hur ser ungdomspåverkan ut idag inom Sveriges största ungdomsorganisation? Vilka likheter och skillnader finns det mellan påverkan inom specialidrottsförbund (SF), distriktsförbund (DF) och föreningar? Vilka svårigheter finns det med ungdomspåverkan? Hur kan framtidens ungdomspåverkan se ut? Metod Jag har använt mig av dels en enkätstudie, dels en källgenomgång av RF:s material inom ungdomsdelaktighet. Enkäten riktade sig till två olika grupper, ungdomar inom projektet ”Ungdomsinspiratörer” samt vuxna som är involverade i ungdomsfrågor inom RF:s distrikts- och specialförbund. Sammanlagt deltog 35 ungdomar och 41 vuxna. Studien bestod av två olika enkäter. Några av frågorna till de vuxna hade kvalitativ karaktär. Resultat I källgenomgången framkom att RF under de senaste åren har satsat mycket på ökad ungdomsdelaktighet. Det har bland annat skett genom projektet Unga Ledare mellan åren 2001-2003. Inom projektet återfanns det olika metoder för att öka ungdomsdelaktigheten. Medelåldern när ungdomar får sitt första ledaruppdrag i föreningarna är 17 år och på högre nivå är medelåldern 19 år. 60 % av de tillfrågade ungdomarna svarade att de blev ledare inom sin förening eftersom någon frågade dem. Samtliga av de tillfrågade vuxna anser att de arbetar aktivt för att öka ungdomars delaktighet i verksamheten. Dock ser detta ut på olika sätt. Skillnaden mellan föreningar, SF och DF handlar till stor del om hur vanligt det är med ungdomsråd och deras möjlighet till påverkan. De olika svårigheterna med ungdomspåverkan går att dela in i fyra huvudgrupper enligt de vuxna. Det är idrottens organisation, tidsbrist, osäkerhet samt ”gubbväldet”. Detta är även saker de vuxna vill att man ska ändra i framtiden för att få ökad ungdomsdelaktighet. Slutsats Idrotten måste våga fråga ungdomar för att få in dem i verksamheten. Dessutom måste man våga ge dem ansvar och släppa taget om makten och de gamla tankesätten. Detta kan ske på olika sätt. För att få den bästa organisationen bör man ha blandade åldrar på samtliga nivåer. / Aim My purpose of this essay has been to examine if the sports movement, the biggest youth movement in Sweden, is democratic when it comes to the possibility for adolescences to influence the activities contents and design. The questions I have used are: What have the Swedish sport confederation (RF) done to increase youths influence in the sports movement? How does the youths influence look today in Sweden’s biggest youth movement? What similarities and differences is it in influence between the organization for the individual sports (SF), region associations (DF) and sport clubs? What difficulties are there with youth influence? How can the youth influence look in the future? Method I have used both a questionnaire and a study of source material. The source material comes from the Swedish sport confederation and there material of youth influence. The questionnaire was send to two different groups, youths in a project called “Ungdomsinspiratörer” and adults that is involved in youth questions in there different associations. All together 35 youths and 41 adults participate in the study. I used two different questionnaires and some of the questions to the adults had qualitative character. Results In the study of source material it emerged that the Swedish sport confederation during the latest years have done a lot to increase youth influence. One thing is a project called Young Leaders between the years 2001-2003. In the project many different methods were used to increase the youth influence. The average age when youths become leaders in there sports clubs are 17 years and on higher levels the average age is 19 years. 60 % of the youths gave the answer that they had become leaders in there sports club because someone had asked them. All of the adults thinks that they work hard to increase the youth influence, it just looks different from place to place. The difference between SF, DF and sport clubs is the appearance of youth council and their possibility to influence. The problems with youth influence can be divided into four groups according to the adults. This problem is also what the adults like to change in the future. Conclusions In the movement of sports we need to have the courage to ask the adolescences to become a part of the activity. We also need to give them responsibility and let go of the power and old thoughts. This can be done in different ways. To have the best association we need to have the competence of different ages at all levels.

Syfte och frågeställningar Det övergripande syftet med denna studie har varit att undersöka och försöka kartlägga den grupp människor som ägnar sig åt ensamäventyr på sin fritid. Professionella äventyrare lämnas således utanför studien. Frågeställningarna som studien sökt svar på var: Vilka är det som väljer att äventyra ensamma? Varför äventyrar de ensamma? Vilka är fördelarna respektive nackdelarna med att vara ensam? Metod En enkätundersökning har skickats ut till 42 personer. Samtliga av dessa har ägnat sig åt friluftsaktiviteterna vandring, paddling, skidåkning (på tur), cykling, löpning, bergsklättring eller segling ensamma i mer än tre dygn. Personerna i studien har hittats genom annonsering i diverse diskussionsfora på Internet. Enkäten innehåller frågor med både slutna och öppna svarsalternativ. Resultat Totalt inkom 33 enkäter. Det man kan säga generellt om ensamäventyrarna som ingått i undersökningsgruppen är att de är en mogen grupp med en medelålder på 40 år. Könsfördelningen var 18 % kvinnor och 82 % män. De flesta hade ägnat sig åt idrott och/eller friluftsliv under sin uppväxttid. De flesta hade också någon gång under sin uppväxttid besökt svenska/norska fjällen och/eller någon svensk kust/skärgård. Några av motiven bakom att ägna sig åt ensamäventyr är att det ger en speciell känsla av frihet och välbefinnande, de trivs med att äventyra ensamma, de har total kontroll och frihet, de får starkare naturupplevelser samt de utvecklas personlighetsmässigt. Fördelarna undersökningsgruppen framförallt lyfte fram med ensamheten var; planering, frihet, högre säkerhet, upplevelse, kontakt med andra människor, avkoppling samt utmaning. Nackdelarna som framhölls är; ingen att dela glädjen med, tyngre packning samt lägre säkerhet. Slutsats Utifrån studiens resultat kan inga generella slutsatser dras om ensamäventyrarna som grupp. Dock ger resultatet vissa indikationer på vad som kan vara utmärkande för ensamäventyrare. / Aim The aim of this study was to investigate and try to survey the group of people that devote themselves to adventuring alone on their leisure time. Professional adventurers are left outside the study. Questions at issue are: Who devote themselves to adventuring alone? Why do they devote themselves to adventuring alone? What advantages and disadvantages can be found with being alone? Method A questionnaire survey has been sent out to 42 people. All of them have devoted themselves to leisure time activities such as walking, paddling, skiing (back country), bicycling, running, climbing or sailing alone in more than tree days and nights. People in the study have been found through advertising in various forums for discussion on the Internet. The questionnaire contains questions with both closed and opened alternatives of answering. Results A total of 33 questionnaires where returned. What one can say generally about the people that have participated in the survey is that they are a mature group with the middle age of 40 years. Distribution in terms of gender was 18 % female and 82 % male. Most of them had devoted themselves to athletics and/or outdoor life during their growth. Most of them had also some time during their growth paid a visit to swedish/norwegian mountains and/or some swedish coast/archipelago. Some of the motives behind devoting oneself to adventuring alone are that it gives a special feeling of freedom and wellbeing, they like to adventure alone, they have total control and freedom, they get stronger enjoyment of the countryside and they grow personally. The advantages that the survey group above all put forward with being alone is; planning, freedom, higher safety, experience, contact with other people, relaxation and challenge. The disadvantages that where put forward is; no one to share the joy with, heavier luggage and lower safety. Conclusions On the basis of the results of the survey no generally conclusions can be drawn about alone adventurers as group. Yet the results give some indication of what can be differential about alone adventurers.

Aim The purpose with this work is to examen the conditions in Sweden, for beinge a girl and exercise a sport as icehockey. Icehockey seems to be a sport for men and were it still has deep manly traditions and norms. Method The method I have used in this work is to do a questionnaire. I decided to send my questionnaire to 20 girl/womens icehockey team in Sweden. Outside from the questionnaire I took parallels from gender research and in sport history, to be able to answer the aim of the study. Results The average age of the girles playing icehockey is 21 years and the everage years of playing icehockey is 7 years. Of 158 girls 149 said that they are not getting any financial suport from there home club. Most of the girls are not seeing the economy as a problem to continue playing icehockey. The most ordinary way to get in touch with girl/womens icehockey is through a girl friend. Almost half of the girls (52%) feel that their home club suports them well. 40% of the girls feel that the Swedish association view on girl/womens icehockey is good and 28% felt that it was less good. 39% of the girls feel that the invest from the Swedish icehockey association is good, but 32% feel that it`s less good. The uneven quality on the players is the thing that the girls feel is the most negative. Most of the girls that participeting in the study would like to change two things, and that is to get better/more icetime for training in their home club and that there should be a Swedish junior nationalteam for girls. Conclutions There are still many things to work with in girl- and womens/ icehockey in Sweden, both at the Swedish association level and at the girls/womens home icehockey clubs. Another thing that we also have to work with, is the peoples view at girls who want`s to play icehockey.The development of girl/women icehockey are going forward but in small steps. More girls than ever choose to play icehockey. The economy is underdeveloped in girl- and womens icehockey and many individual players have to pay from their own pocket. / Ishockey anses vara en mansdominerad idrott, där det finns djupt liggande manliga traditioner och normer. Syftet med detta arbete har varit att undersöka förutsättningarna, att som tjej utöva en idrott som ishockey i Sverige. Metoden jag har använt mig av i detta arbete är en enkät. Jag skickade ut enkäter till 20 stycken flick/dam ishockeylag i Sverige. Mitt urval var att välja ut fem lag från varje region, norr, öst, väst och syd. Med hjälp av tidigare genusforskning och idrottshistorisk har jag analyserat enkätstudiens resultat. Resultat Genomsnittsåldern på flick/damishockeyspelarna var 21 år och de har i genomsnitt spelat ishockey i 7 år. Av 158 stycken var det 149 stycken som uppger att de inte får någon sorts ekonomisk ersättning av des förening som de spelar i, men de flesta anser att ekonomin inte är ett hinder för att fortsätta spela ishockey. Det vanligaste sättet för tjejerna att komma i kontakt med flick/damishockey är genom en tjejkompis. Cirka hälften (52%) av tjejerna tycker att deras förening ställer upp/möter upp dem som flick/damlag bra. 40% av tjejerna tyckte att Svenska ishockeyförbudets syn på flick/damishockey är bra, 28% tyckte att det är mindre bra. Satsningen från Svenska ishockeyförbundet upplever 39% är bra, dock tyckte 32% att det var mindre bra. Den ojämna kvaliteten på spelarna är det som tjejerna upplever som mest negativt. Helst av allt skulle tjejerna i undersökningen vilja ändra på två saker och det var bättre/mer istider i sin förening och att det fanns juniorlandslag för tjejer. Slutsats Det finns fortfarande mycket kvar att jobba med inom flick/dam ishockeyn i Sverige, både på förbundsnivå men även på föreningsnivå samt med synen på tjejer som valt att spela ishockey. Utvecklingen går dock sakta framåt i små steg. Fler tjejer väljer idag att spela ishockey och elitsatsningen från tjejernas sida ökar allt mer. Ekonomin är underutvecklad inom flick/dam ishockeyn och det är många enskilda utövare som betalar från sin egen ficka.

Aim The general aim with the study was to investigate what the reasons for quitting and/or continuing with a sport are, using competitive sailing as an example. Methods The used method was partly a survey investigation of 20 people and partly deep interviews with 8 of the persons who responded to the survey investigation. The respondents in the investigated group are all former active sailors within the Aland Island Yacht Club. Half of the group have continued sailing actively since the optimist class and the other half have quit competitive sailing. In the survey 15 men and 5 women participated and in the deep interviews 4 men and 4 women participated. The survey covered a great age span. The respondents were between 14 and 44 years of age in order to avoid that all of the competitors would have been active during the same period of time and management. Results According to the survey and the interviews, most of the sailors quit sailing due to lack of time and commitment. Another reason were other interests, which were prioritized higher, and that the own interest of sailing was diminishing. Another crucial factor was the last year in the optimist dinghy class (the year you turn 15). If this final year was characterized by setbacks, often due to the fact that many are too tall or too heavy for the class, the motivation to continue in another class was easily lost. The sailors that continued sailing claimed that the reason was that their friends also sailed. Both the groups enjoyed the trainings, competitions and the atmosphere at the club and also friends and the summer camp (Rodhamns camp). Criticized was the lack of training events for others than beginners in the optimist class and the non-existent trainings in other classes than the optimist class. Conclusions The conclusions drawn in the study are that many factors play a vital role why young people continue or quit with competitive sailing in their young years. The most important factors are the following: - The active sailors do as their friends do. Either they continue or they quit. - Other interests, lack of time and a diminishing interest for sailing, were some of the reasons for quitting. - Setbacks during the final year in the optimist dinghy class were important reasons for quitting. - Several sailors quit because there was no organized activity to continue with after the optimist class. A coach who would support the trainee in the following class and a two man boat was also something that the respondents requested. - Many considered it to be important to have organized trainings for sailors competing in the optimist class, even though the lack of these trainings opportunities not had been a crucial factor when deciding to quit. / Syfte Det övergripande syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som ligger bakom varför ungdomar slutar respektive fortsätter att idrotta utifrån exemplet tävlingssegling. Metod Metoden jag använde mig av var dels en enkätundersökning med 20 respondenter, dels djupintervjuer med 8 av de 20 som svarat på enkäten. Undersökningsgruppen utgjordes av personer som har varit aktiva optimistjolleseglare i Åländska Segelsällskapet r.f. (ÅSS). Hälften av gruppen har fortsatt tävlingssegla aktivt efter optimistjolleklassen och hälften har slutat med tävlingssegling. I enkätundersökningen deltog 15 män och 5 kvinnor och i intervjustudien ingick 4 män och 4 kvinnor. Jag ville ha en spridning på åldern så att inte alla skulle ha varit aktiva under samma klubbledning, därav är hela undersökningsgruppens ålder mellan 14-44 år. Resultat I enkät- och intervjustudien konstaterades att de som slutat med tävlingssegling gjorde det främst för att seglingen tog för mycket tid och att de inte var beredda på att satsa vad som krävdes. Den andra faktorn var att andra intressen prioriterades och att det egna intresset för segling var sviktande. Även det sista året i optimistjolleklassen (det året då man fyller 15 år) visade sig vara av avgörande betydelse. Ifall det sista året präglats av motgångar, som oftast beror på att man blir för lång och tung för optimistjolleklassen, tappas lätt motivationen för övergång till en annan seglingsklass. För de som fortsatte tävlingssegla var den främsta orsaken att vännerna också gjorde det. Det som båda grupperna tyckte var bra med verksamheten var träningarna, tävlingarna, stämningen på klubben, vännerna och det återkommande sommarlägret (Rödhamnslägret). Det som ansågs negativt var att det inte fanns någon träning för icke nybörjare i optimistklassen eller någon träning alls i klassen efter optimistjolleklassen. Slutsats Det jag kommit fram till i undersökningen är att det finns väldigt många faktorer som avgör varför ungdomar slutar eller fortsätter tävlingssegla i unga år. De faktorer som i min studie visade sig vara de viktigaste var följande: - De personer vars vänner fortsatt segla har själva fortsatt och de vars vänner har slutat har själva hoppat av. - Andra intressen, tidsbrist och sviktande intresse för segling var orsaker till att flera slutade. - Motgångar under det sista året i optimistjolleklassen var en avgörande orsak till att flera slutade. - Flera slutade för att det inte fanns en organiserad verksamhet att gå över till efter optimistjolleklassen. En tränare som skulle finnas och stötta seglaren i den påföljande klassen samt en tvåmansbåt var också något som efterfrågades. - Många ansåg slutligen att det är mycket viktigt att det finns organiserad träning för kappseglare i optimistjolleklassen trots att bristen på detta inte har ansetts vara en avgörande faktor för de som slutat tävlingssegla.

Syfte och frågeställningar Studien avser att undersöka hur idrottsföreningar upplever LOK-stödet. Följande frågeställningar har valts för att uppfylla syftet: • Hur fördelas det statliga LOK-stödet i föreningarna? • Hur anser föreningarna att arbetet med aktivitetskort fungerar? • Vad betyder LOK-stödet för föreningarna? • Anser föreningarna att LOK-stödet är ett rättvist system för att fördela pengar till ungdomsidrotten? • Finns det någon skillnad mellan stora föreningar (>500 medlemmar) och små föreningar (<50 medlemmar)? Metod Studiens mätinstrument utgjordes av enkäter och omfattar 2000 slumpvis utvalda svenska idrottsföreningar som uppbådar statligt LOK-stöd. Urvalet utgjordes av föreningar som ingår i RF:s organisation. Ur RF:s medlemsregister valdes sedan var tionde förening ut, oavsett verksamhet, storlek och regional tillhörighet. Studien är ett samarbete mellan IH och RF där RF angav vad de ville ha undersökt. Enkätunderlaget diskuterades med handledaren på IH och två representanter från RF. Under utvecklingsprocessen fördes en dialog mellan författarna och representanterna från IH och RF, fram till att den slutliga enkäten färdigställdes. Efter överenskommelse med RF avbröts enkätmottagandet efter en treveckorsperiod på grund av tidsbrist. RF fortsätter bearbeta de enkäter som inkommit därefter. Dessa enkäter kommer inte att redovisas i denna studie. Resultat/Slutsats Av idrottsföreningarna har 35 % svarat att stödet betyder väldigt mycket och 45 % ganska mycket. 2 % har svarat att det betyder väldigt lite eller obetydligt. De flesta idrottsföreningarna (90 %) anser att LOK-stödet är ett rättvist sätt att fördela statliga medel till ungdomsidrotten.69 % av de stora föreningarna (över 500 medlemmar) anser sig inte klara sig utan det statliga lokala aktivitetsstödet mot 51 % av de små föreningarna (under 50 medlemmar). Bland de små föreningarna används bidraget främst till lokalhyror 33 %, följt av idrottsmaterial 14 % och träningsläger 5 %. De stora föreningarna använder bidraget i första hand till idrottsmaterial 18 %, lokalhyror 14 % och lön 11 %.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att jämföra servemottagning, serve och anfallsspel i elitserievolleyboll för herrar på 1980-talet med säsongen 2004 - 2005. Frågeställningen i studien var hur passningsfördelning, poängfördelning och effektivitet vid anfall samt andel serveess och servemissar, skiljde sig åt mellan 1980-talet och 2004 – 2005 års elitserievolleyboll för herrar. Metod Studien omfattar 14 volleybollmatcher varav sju från 1980-talet och sju från säsong 2004 – 2005. Samtliga matcher har analyserats med hjälp av en videobandspelare. De inspelade matcherna har lånats från elitserieklubbar och privatpersoner. All matchstatistik har analyserats och jämförts mellan 1980-talet och säsongen 2004 – 2005. Resultat Resultaten visar att andelen serveess och servemissar har dubblerats från 1980-talet till säsongen 2004 – 2005. Beträffande passnings- och poängfördelning var det en skillnad i den centrala anfallspositionen 45,0 % och 43,5 % för 1980-talet samt 32,5 % och 30,4 % för säsongen 2004 – 2005. Ett annat resultat är att effektiviteten var högst inom höger anfallsposition med 48,3 % för 1980-talet och 53,9 % för säsongen 2004 – 2005. Slutsats Slutsatsen i detta arbete är att spelets karaktär förändrats till att hoppserven har fått en allt mer betydande roll i dagens elitvolleyboll. För att sätta press på motståndarna så tidigt som möjligt och störa deras uppbyggnadsfas (servemottagningen), krävs det att dagens elitlag har en välutvecklad hoppserve. Detta har fått till följd att andelen serveess och servemissar har dubblerats. En annan slutsats är att backspiken har utvecklats för att få mer bredd på spelet. / Aim The aim of this study was to compare the serve reception, serve and attacking game of volleyball between the1980´s and the season 2004 – 2005 concerning Swedish men’s major league. The questions of the study were how the settings, kills and efficiency were distributed between the different attacking positions, during the 1980´s and compared with the season 2004 – 2005. Another aim was to study the proportion of serve aces and serve mistakes. Method The study includes 14 volleyballgames. Of those are seven from the 1980´s and seven are from the season 2004 – 2005. All the games have been analysed using a VCR. The tapes have been borrowed from teams (in the major league Swedish men’s volleyball) and private individuals. All game statistics were analysed, and compared between the 1980´s and the season 2004 – 2005. Results The proportion of serve aces and serve mistakes has doubled from the1980´s to the season 2004 – 2005. Concerning how the settings and kills were distributed there were differences in the central attacking position, 45,0 % and 43,5 % in the1980´s and 32,5 % and 30,4 % in the season 2004 – 2005. Another finding was that the efficiency in the right attacking position was 48,3 % in the 1980´s and 53,9 % in the season 2004 – 2005. Conclusions The conclusion of the study is that the character of the games has changed so that the jump serve has been given a more important role in today’s elite volleyball. To be able to put pressure on the opposite team and to disturb the build-up phase (the serve reception), it’s important to have a well-developed jump serve. Because of this, the proportion of serve aces and serve mistakes has doubled. Another conclusion is that the backspike has developed to achieve a width in the game.

Syfte och frågeställning Mitt syfte med denna undersökning har varit att jämföra och se om det finns några skillnader i de nordiska ländernas kursplaner för grundskolan gällande simning. Jag har också genom en pilotstudie velat undersöka hur simkunnigheten ser ut för barn i skolår 1-5 i Upplands Väsby (UV), Sverige. Ytterligare ett syfte har varit att utvärdera projektarbetet som legat till grund för pilotstudiens genomförande. De frågeställningar som jag har fördjupat mig i är följande: • Finns det någon dokumentation om simkunnigheten i våra grannländer Norge, Finland och Danmark gällande skolår 1-5? • Vad står det i den svenska, norska, finska och danska läroplanen för ämnet Idrott och hälsa angående simning? • Hur ser simkunnigheten ut för barn i skolår 1-5 i UV, Sverige idag? • Vilka förberedelser har genomförts inför pilotstudien och hur väl stämde genomförandet mot planen? • Hur upplevde klasslärarna genomförandet av pilotstudien? • Kan läroplanen för ämnet Idrott och hälsa angående simning förändras eller få ett förtydligande? Metod Arbetet har bestått av tre delstudier. Delstudie 1 är en litteraturstudie som rör grundskolans läroplaner i Norden. Delstudie 2 är en kvantitativ studie där jag genomförde ett pilotprojekt för Svenska Simförbundet (SSF). I denna studie testades simkunnigheten för samtliga barn i skolår 1-5 i UV. Delstudie tre är en kvalitativ beskrivning av pilotprojektets uppbyggnad och en kvantitativ utvärdering av projektet genom en enkät till samtliga klasslärare. Resultat Skolplanens definition av att vara simkunnig är tolkningsbar. Det finns lika många tolkningar av målen som det finns rektorer och huvudmän för skolorna. Kent Härstedt riksdagsledamot i socialdemokratiska partiet (s) skriver att uppnåendemålen för ämnet Idrott och hälsa i skolår 1-5 i kursplanen, Lpo 94 behöver preciseras för att fastställa en nationell definition på vad simkunnighet är. Gemensamt för grundskolans kursplaner i Norden är att eleverna ska lära sig att simma och bli trygga i vatten. Gemensamt för SSF, Svenska Livräddningssällskapet (SLS) och Skolverket är att de anser att det råder brist i simkunnigheten bland svenska skolbarn. Resultatet från simkunnighetstestet i UV visade att ca 60 % av eleverna i skolår 3 samt ca 88 % av eleverna i skolår 5 är simkunniga enligt SSF: s definition. Utvärderingen av pilotprojektets uppbyggnad och genomförande har fått ett bra gensvar genom de enkäter som skickats till klasslärarna. Slutsats Min slutsats i denna undersökning är att ett ökat samarbete mellan SSF, SLS och Idrottshögskolan (IH) kan leda till ökad simkunnighet i Sverige och ett förtydligande av vad simkunnighet ska anses vara. De ovan nämnda aktörerna arbetar efter samma definition och strävar efter ökad simkunnighet bland våra skolbarn. Den definition på simkunnighet som de följer är i enlighet med de Nordiska riktlinjerna, ”simkunnig är den som faller i vattnet, får huvudet under ytan och efter att tagit sig upp till ytan, på djupt vatten simmar 200 meter i en följd varav 50 meter ryggsim”. / Aim The purpose of this investigation has been to compare and see if there are any differences in the Nordic countries curriculum regarding swimming. I have also with a pilot study wanted to find out more about the swimming abilities of Swedish schoolchildren in 1st–5th grade (age 7-12) in the community of Upplands Väsby (UV). Another purpose has been to evaluate the project work behind the pilot studies implementation. I will look deeper into the following questions. • Is there any documentation about the swimming ability in the other Nordic countries? • What does the curriculums in the Nordic countries say about swimming? • How well does Swedish children in 1st–5th grade swim today? • What preparations were made before the pilot study and how did the planning fall out? • What did the class teachers think of the pilot study? • Could the Swedish curriculum for sports be changed or clarified regarding swimming? Method The work is composed of three parts. Part 1 is a literature study. The curriculums of the Nordic countries have been studied, and compared, regarding swimming. Part 2 consists of a quantitative study. I conducted a pilot study for Swedish swimming association (SSF), with help from Väsby Simsällskap (VSS) the local swimming club. We tested the swimming ability of all children 1st–5th grade in the community of Upplands Väsby (UV). Part 3 is qualitative description of the pilot studies structure and a quantitative evaluation of the project with a questionnaire to all the teachers in 1st–5th grade. Results The definition of swimming ability in the Swedish curriculum is a subject of discussion. There are as many interpretations of the goals as there are principals. Kent Härstedt (s) member of the Swedish parliament writes that we need a national definition of swimming ability. Common for the Nordic countries curriculum is that the students shall “learn to swim and feel safe in water”. Both SSF, Swedish Lifeguard Society (SLS) and the Swedish National Agency for Education feel there is a lack in swimming-capabilities of Swedish schoolchildren. The result of the test performed in UV showed that 60 % of the students in 3rd grade and 88% of the students in 5th grade are able to swim in accordance with SSF: s and SLS: s common definition. The evaluation of the structure and execution of the pilot project showed a positive result in the questionnaires sent to the teachers. Conclusion My conclusion in this investigation is that SSF, SLS and IdrottsHögskolan (IH Stockholm University College of PE and Sports) need a higher degree of cooperation. This could lead to improved swimming ability in Sweden. These actors are working with the same definition and strive for better swimming abilities for Swedish schoolchildren. The following is the common definition of swimming ability in accordance with the Nordic guidelines. “Able to swim is the person who, falls in water, gets his head below water and after surfacing, in deep water swims 200m straight of which 50m is backstroke.”

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka hur väl elitklubbarna i Sverige följer Riksidrottsförbundets och Ishockeyförbundets riktlinjer för hur ungdomsishockey skall bedrivas. Undersökningen skulle besvara om ungdomstränarna i Sveriges elitklubbar kände till Idrotten vill och Ishockeyn vill, om tränarna/klubbarna hade någon handlingsplan för att motverka eventuell utslagning bland ungdomslagen samt svara på om tränarna arbetade enligt Ishockeyförbundets riktlinjer för hur ungdomsishockeyn skall bedrivas. Metod En enkätundersökning genomfördes med 33 ungdomstränare, verksamma i en elitförening i ishockey säsongen 2004/2005. De ungdomsledare/tränare som undersöktes var ansvariga för ungdomar i åldrarna 11 t.o.m. 16 år. Samtliga elitishockeyföreningar kontaktades genom en intresseanmälan som skickades ut via mail till alla lag i Elitserien och Allsvenskan. Slutligen deltog 5 stycken Allsvenska föreningar och 6 stycken Elitserieföreningar i undersökningen med en god geografisk spridning. Totalt skickades det ut 57 enkäter till de föreningar som tackat ja på intresseanmälan. Det totala externa bortfallet i enkäten blev 43%. Resultat Av de tillfrågade tränarna svarade 24 % att de inte kände till Idrotten vill. Lite färre, 18 % kände inte till Ishockeyn vill. Samtliga tränare svarade att deras klubb hade ett eget dokument för hur ungdomsverksamheten skall bedrivas. 52 % av tränarna svarade att de alltid använde sig av föreningens egna dokument i sitt dagliga arbete som tränare. 44 % svarade att de använde det ibland. Slutsats Eftersom det externa bortfallet var så pass stort som 43 % går det inte att dra några generella övergripande slutsatser av resultat. På den första frågeställningen som skulle besvara om tränarna kände till Idrotten vill och Ishockeyn vill kan vi konstatera att majoriteten gjorde det. Alla klubbar har svarat att de har ett styrdokument för ungdomsverksamheten. Om denna handlingsplan är enlighet med innehållet i Idrotten vill och Ishockeyn vill följer de Riksidrottsförbundets och Ishockeyförbundets riktlinjer. På frågan om hur ofta de använde sig av klubbens handlingsplan i sitt träningsarbete fick vi ett resultat som skulle kunna innebära att 96 % av tränarna alltid eller ibland använder sin handlingsplan alltid eller ibland för att motverka utslagning. Enligt de svar vi fått genom vår enkät blir vår slutsats att tränarna arbetar enligt riktlinjerna i Idrotten vill och Ishockeyn vill. / Aim The aim of the study is to determine if the youth coaches of Swedish elite hockey teams follow the guidelines for youth training, drawn up by the Swedish Sports Confederation and the Swedish Ice Hockey Association. The survey was supposed to answer if the youth coaches have any knowledge about the documents Idrotten vill and Ishockeyn vill, if the coaches work according to the Swedish Ice Hockey Association’s guidelines for youth ice hockey training and if the coaches/clubs have their own guidelines to prevent possible marginalization taking place in their club? Method A questionnaire survey was made on 33 youth coaches, working in an elite ice hockey club in the season of 2004/2005. The examined coaches that were responsible for youths in the ages of 11 up to 16 years. The coaches were found through a notification of interest to all of the clubs in Elitserien and Allsvenskan. Finally 5 teams from Allsvenskan and 6 teams from Elitserien participated in the survey, with a good geographical range. The total reduction of the questionnaire survey was 43%. Result 24 % of the coaches answered that they didn’t have any knowledge about the document Idrotten vill. A few less, 18 % didn’t have any knowledge about Ishockeyn vill. All of the coaches answered that their club had their own guidelines for youth training. 52 % of the coaches answered that they always used the club’s own document in their regular work as a coach. 44 % used it sometimes. Conclusion On the first question at issue that was supposed to answer if the youth coaches have any knowledge about the documents “Idrotten vill” and “Ishockeyn vill”, we can establish that a majority of the coaches did that. If the club’s own guidelines is based on Idrotten vill and Ishockeyn vill they follow the guidelines made up by the Swedish Sports Confederation and the Swedish Ice Hockey Association. On the question that was supposed to answer if the coaches always or sometimes work according to the Swedish Ice Hockey Association’s guidelines for youth ice hockey training we recived a result that could mean that 96 % always or sometimes do so. The answers in the questionnaire survey can be interpreted as if all of the coaches work according to the guidelines in Idrotten vill and Ishockeyn vill.

Aim The purpose of the study was to investigate how upper secondary school students experience performance demands during their physical education and health classes (PE-classes). The questions were as following: Are there differing perceptions between the sexes whether students experience performance demands? In what situations do the students feel that the demands on their performance are high during PE-classes? Do the students experience of demands on performance differ whether the physical education and health teacher is male or female? Do students feel unfairly treated by the physical education and health teacher during PE-classes? Method Seven upper secondary schools in Stockholm’s administrative district were randomly selected to participate in the survey. The principals were contacted for further information and to set a date for performing the survey. The project leaders were present during the days the surveys were taken by students in the social science and natural science programs. After the survey was performed all data compilation was done manually, with the exception of X2 (chi two) that was calculated in the computer program Excel. The results was accounted for along two different divisions, one based on the gender of the student, and one based on the gender of the physical education and health teacher. Finally the results were compared with existing research. Results The study shows that there are different opinions between the sexes in how upper secondary school students experience demands on performance during PE-classes. Despite the differences between the sexes, more than 50 % of the students experienced high demands on performance during competition elements, practical exams, when their classmates were observing them, in individual sports events, in team sports, at grading and when the students wanted to perform an exercise correctly. The gender of the physical education and health teacher affected the students experience of high performance demands. 21 % of the 1013 studied students also felt they were being treated unfairly by the physical education and health teacher during PE-classes. Conclusion A lot of upper secondary school students felt high demands on performance at different situations in the PE-classes, and felt unfairly treated by the physical education and health teacher. The female students experienced high demands on performance more often than the male students in PE-classes. / Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka hur gymnasieelever upplever prestationskrav på idrottslektionerna. Frågeställningarna var: Finns det skilda uppfattningar mellan könen huruvida elever upplever prestationskrav? I vilka sammanhang känner gymnasieelever höga prestationskrav på idrottslektionerna? Skiljer sig gymnasieelevers upplevelse av höga prestationskrav beroende på om de har en manlig eller kvinnlig idrottslärare? Känner sig gymnasieelever orättvist behandlade av idrottslärare under idrottslektioner? Metod Sju gymnasieskolor i Stockholms län blev slumpmässigt utvalda att delta i enkätundersökningen. Rektorer kontaktades för vidare information samt bestämning av dag då undersökningen skulle genomföras. Två undersökningsledare fanns på plats dagarna då enkätundersökningen genomfördes bland elever på det samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga programmet. Efter undersökningens genomförande skedde all sammanställning manuellt, med undantag för uträkningen X2 (chi två) som räknades ut i dataprogrammet Excel. Resultatet redovisas utifrån två olika indelningar, en utefter elevernas kön, och en utefter lärarnas kön. Slutligen jämfördes resultatet med redan existerande forskning. Resultat Studien visar att det råder skilda uppfattningar mellan könen hur gymnasieelever upplever prestationskrav på idrottslektionerna. Trots de skilda uppfattningarna mellan könen upplevde över 50 % av eleverna höga prestationskrav i samband med tävlingsmoment, teoretiska prov, praktiska prov, när klasskompisarna iakttog, i individuella idrottsgrenar, i lagidrotter, vid betygsättning samt då eleverna ville utföra en övning korrekt i idrottsundervisningen. Idrottslärarens kön påverkade elevernas upplevelse av höga prestationskrav. 21 % av de 1013 undersökta eleverna kände sig dessutom orättvist behandlade av idrottsläraren under idrottslektionerna. Slutsats Många gymnasieelever upplevde höga prestationskrav vid olika moment i idrottsundervisningen samt kände sig orättvist behandlade av idrottsläraren. Flickorna upplevde höga prestationskrav oftare än pojkarna i idrott och hälsa.