<p>Syfte och frågeställning</p><p>Syftet med studien är att undersöka alkoholvanorna bland lagidrottande unga vuxna (18-20 år) i två Stockholmskommuner.</p><p>Frågeställningar:</p><p>- Hur stor är alkoholkonsumtionen bland lagidrottande unga vuxna?</p><p>- Av vilka skäl konsumerar lagidrottande unga vuxna alkohol?</p><p>- Hur påverkar följande faktorer alkoholkonsumtionen?</p><p> o Erfarenheter av alkohol</p><p> o Umgängeskrets inom laget</p><p> o Ekonomi</p><p> o Medvetenhet kring förebyggande arbete</p><p>Metod</p><p>Vi använde oss av en kvantitativ undersökning varför enkäter passade bäst som datainsamlingsmetod. Målgruppen avgränsades till åldrarna 18-20 år. Undersökningsgruppen skaffade vi genom att kontakta så många föreningar som möjligt inom de två kommunerna. Vi utgick från att kontakta ett herrjuniorlag och ett damjuniorlag från respektive idrott. Datainsamlingen skedde i vår närvaro under träningstillfällen.</p><p>Resultat</p><p>De lagidrottande unga vuxna i de aktuella kommunerna konsumerar i genomsnitt 578 cl 100 % alkohol per år, vilket motsvarar ungefär fyra starköl (5,2 %) i veckan. Anmärkningsvärt är att ishockeyspelarnas alkoholkonsumtion är betydligt högre än de övriga idrottarnas (892 cl per år). De vanligaste skälen till varför de konsumerar alkohol är dels för att öka nöjet i samband med fest, men även för att man har lättare att ta kontakt med andra människor. Erfarenheter av alkohol samt storlek på umgängeskrets inom laget påverkar alkoholkonsumtionen. Ekonomisk status påverkar inte alkoholkonsumtionen hos försökspersonerna. Medvetenheten kring förebyggande arbetet inom föreningen och laget påverkar alkoholkonsumtionen hos kvinnorna men inte hos männen.</p><p>Slutsats</p><p>Slutsatsen för denna studie är att de lagidrottande unga vuxna inom de aktuella kommunerna konsumerar mindre mängd alkohol än genomsnittet bland andraårs gymnasieelever i Sverige.</p>

Då Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) infördes övergick skolan från att vara regelstyrd till att vara mål- och resultatstyrd. Vad det gäller lärarnas arbete har det medfört att det nu är upp till lärarna själva att välja hur de vill arbeta för att uppnå de mål som finns formulerade i läro- och kursplanen. Vi ville utifrån detta nå en förståelse av idrottslärares arbete med läxor i ämnet idrott och hälsa och valde därför att ställa följande forskarfrågor: Hur uppfattar idrottslärare läxa som metod i ämnet idrott och hälsa? I vilken utsträckning är läxan nödvändig som metod i idrott och hälsa enligt idrottslärare? Vilka slags läxor använder sig idrottslärare av i ämnet idrott och hälsa? Vad påverkar idrottslärare i deras val angående läxor i ämnet idrott och hälsa? Studien består av fyra kvalitativa intervjuer med idrottslärare som jobbar i grundskolans senare år. Av den analys och bearbetning som gjordes framkom att det förekommer läxor inom ämnet idrott och hälsa, men i begränsande omfattning. När läxor ges så är det främst för att kontrollera elevernas kunskaper och ge eleverna möjlighet till att reflektera. Studien visar vidare att läxan förknippas med ämnets teoretiska delar och beroende på hur idrottsläraren ser på ämnet och sitt uppdrag påverkar det hur de ser på läxan som metod inom ämnet.

Syfte och frågeställning Syftet med studien är att undersöka alkoholvanorna bland lagidrottande unga vuxna (18-20 år) i två Stockholmskommuner. Frågeställningar: - Hur stor är alkoholkonsumtionen bland lagidrottande unga vuxna? - Av vilka skäl konsumerar lagidrottande unga vuxna alkohol? - Hur påverkar följande faktorer alkoholkonsumtionen? o Erfarenheter av alkohol o Umgängeskrets inom laget o Ekonomi o Medvetenhet kring förebyggande arbete Metod Vi använde oss av en kvantitativ undersökning varför enkäter passade bäst som datainsamlingsmetod. Målgruppen avgränsades till åldrarna 18-20 år. Undersökningsgruppen skaffade vi genom att kontakta så många föreningar som möjligt inom de två kommunerna. Vi utgick från att kontakta ett herrjuniorlag och ett damjuniorlag från respektive idrott. Datainsamlingen skedde i vår närvaro under träningstillfällen. Resultat De lagidrottande unga vuxna i de aktuella kommunerna konsumerar i genomsnitt 578 cl 100 % alkohol per år, vilket motsvarar ungefär fyra starköl (5,2 %) i veckan. Anmärkningsvärt är att ishockeyspelarnas alkoholkonsumtion är betydligt högre än de övriga idrottarnas (892 cl per år). De vanligaste skälen till varför de konsumerar alkohol är dels för att öka nöjet i samband med fest, men även för att man har lättare att ta kontakt med andra människor. Erfarenheter av alkohol samt storlek på umgängeskrets inom laget påverkar alkoholkonsumtionen. Ekonomisk status påverkar inte alkoholkonsumtionen hos försökspersonerna. Medvetenheten kring förebyggande arbetet inom föreningen och laget påverkar alkoholkonsumtionen hos kvinnorna men inte hos männen. Slutsats Slutsatsen för denna studie är att de lagidrottande unga vuxna inom de aktuella kommunerna konsumerar mindre mängd alkohol än genomsnittet bland andraårs gymnasieelever i Sverige.

Syftet med vår studie är att undersöka vilka uppfattningar elever med hög frånvaro i ämnet idrott och hälsa har om detsamma. Vi som blivande lärare i idrott och hälsa vill få en ökad kunskap om hur vi som lärare ska kunna motivera de elever som har hög frånvaro i idrott och hälsa på gymnasieskolan. Vår undersökning bygger på intervjuer med elever från två gymnasieskolor. Skolorna är av olika storlek men båda ligger i södra Sverige. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och har intervjuat åtta elever, fyra flickor och fyra pojkar. Anledningen till att vi intervjuat lika många av varje kön är för att vi ville undersöka om det fanns några skillnader mellan könen. Samtliga elever vi intervjuade går andra året på gymnasieskolan och läser den obligatoriska kursen idrott och hälsa A. Resultatet visar att samtliga elever i undersökningen har en bristande motivation till idrott och hälsa. Anledningarna till den bristande motivationen skiljer sig dock åt, liksom faktorerna som skulle kunna påverka elevernas motivation positivt. Intressant med resultatet är att hälften av de intervjuade eleverna egentligen tycker att det är roligt med idrott och hälsa, men på grund av situationen runt lektionerna väljer de ändå att avstå. I det avslutande diskussionskapitlet lägger vi stor vikt vid vad vi som lärare kan göra för att få så många elever som möjligt att känna sig motiverade till idrott och hälsa.

The aim of this qualitative study was to study high school PE teachers´ experience of health in high school and how they work with health in their physical education. This was examined by interviewing five high PE school teachers. The results show that all teachers were in the category humanistic approach. They saw health as more than only absence of sickness. The methods for using health in their physical education were divided into three different categories; physical health, improve the individual and theoretical health. In these categories, different specific methods to work with health, appeared, for example letting the students keeping a diet- and exercise journal, fitness exercises and talking about mental health.  The results of the research has increase the comprehension for teachers’ perspectives on health and which methods they are working with.

<p>Mitt examensarbete handlar om samundervisning och särundervisning. Jag avsåg att undersöka om elevernas tilltro till den egna förmågan i ämnet idrott och hälsa kunde förbättras genom särundervisning. Jag ville också undersöka om eleverna är positivt eller negativt inställda till särundervisning.</p><p>Undersökningen ägde rum på en skola i Dalsland. Jag intervjuade tolv elever, tre lärare och en rektor. 112 elever fick också svara på en enkät.</p><p>Pojkarna ansåg att de utvecklade sina fysiska förmågor mest vid särundervisning, medan de utvecklade sina sociala förmågor mest vid samundervisning. Flickorna ansåg att de utvecklade sina fysiska och sociala förmågor mest vid samundervisning.</p><p>En majoritet av eleverna, framförallt flickorna, var positiva till särundervisning. Eleverna kunde tänka sig fortsätta arbeta med särundervisning på villkor att man också hade samundervisning. De tycker att samundervisning är en mer underhållande undervisning.</p>

<p>This is an examination report in physical education. It focuses on the relation between excercise and nutrition and how this relation works in an icehockeygymnasium in a midsized city in Sweden. The training ratio for the students are 11-12 times a week which indirectly means that the nutricion is very important to them so that they have the strength to manage both training and school. In this examination report you can read about how the food is composed and how many meals the students are offered through their education program. The persons that I´ve interviewed are the head coach, the president of the school restaurant and three students.</p><p>The students have practise in the noon two times a week, on Tuesdays and Thursdays. These days they are offered breakfast and lunch at the team restaurant, and a snack at the school restaurant. All three meals are adapted for athletes. During the other three schooldays they are offered a lunch in the schoolrestaurant that mostly fits the students needs for nutrition and they also get to eat the “athlete snack” at the schoolrestaurant.</p><p>My own concusions in this examination report is that the nutrition needs of the students seem to be nearly fulfilled. What can be better is mainly the communication between the headcoach and the president of the schoolrestaurant. Sometimes the students rejects to eat the food in the schoolrestaurant, and the personell don´t know why. A constructive dialogue between the students and the personell in the schoolrestaurant would therefore likely make the situation better.</p>

No description available.

No description available.

<p>I dagens svenska samhälle finns det många människor med utländsk bakgrund och skolan har blivit en plats där möte mellan olika kulturer dagligen sker, vilket i sin tur öppnar möjligheter för en integration. Tidigare forskning menar att svenska skolan är en av de viktigaste institutionerna där olika etniska och religiösa identiteter kan mötas. Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet menar att internationaliseringen ställer högre krav på människor att leva i en kulturell mångfald. Dock har forskare valt att koncentrera sig på att se hur lärare jobbar med invandrarelever i de teoretiska ämnena, vilket gjort att det finns i lucka i forskningen när det gäller ämnet Idrott och hälsa och integration.</p><p>Syftet med vår uppsats är att undersöka idrottslärares syn på hur ämnet Idrott och hälsa fungerar som en integrationsarena, det vill säga hur lärarna ser på problem och möjligheter i undervisningen när det gäller att integrera invandrarelever i skolans värld och i det svenska samhället.</p><p>Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning, genom att intervjua fem lärare som undervisar i ämnet Idrott och hälsa. Dessa lärare har även erfarenhet av undervisning av både invandrarelever och svenska elever. </p><p>Vår undersökning visar att idrottslärarna ser invandrareleverna som en tillgång i undervisningen, eftersom alla kan ta lärdom av varandras olikheter. De anser även att idrotten fungerar utmärkt som en integrationsarena, då det muntliga språket inte är det enda och inte heller alltid det främsta kommunikationsverktyget. Genom fysisk aktivitet kan alla elever delta från första dagen i den svenska skolan.  Det kroppsliga språket kan användas för uttryck av känslor och interaktion och det fungerar därmed som ett universellt språk.</p>