I undersökningen valde vi att formulera två olika syften. Initialt få en bild av hur idrottslärare definierar begreppet självkänsla och vilka undervisningsprocesser man använder sig av för främjandet av elevers självkänsla. Vi tog kontakt med en grupp idrottslärare som gav bifall till att besvara en öppen enkät utformad utifrån de två syftesformuleringar vi valt. Vi fann att medvetenheten hos respondenterna i definition av självkänsla var skiftande. En tendens i undersökningen var att vissa lärare definierade självförtroende istället för självkänsla eller definierade en syntes av begreppen självkänsla och självförtroende. Samtliga lärare svarade även att elevens deltagande utifrån sina förutsättningar är i fokus i undervisningen, dock preciserar ett fåtal lärare ändå resultat och prestationsinriktade bedömningsgrunder. Vissa lärare i studien är i större utsträckning styrda av styrdokumenten medan andra lärare mer är flexibla och improvisationsbenägna. Fortsättningsvis har en majoritet av lärarna ett tydligt elevinflytande medan ett fåtal inte alls premierar elevinflytande och medbestämmande. Respondenternas svar angående ideal och hälsoundervisning var oroväckande, då mer än hälften av de tillfrågade inte hade någon planerad och medveten ideal och hälsoundervisning.

Uppsatsen är en kvalitativ studie där status på Idrott och Hälsa läraren ligger i fokus. Den utgår från sex stycken utbildade lärares syn på både sin egen status men även sin syn på Idrott och Hälsa läraren i ettstörre perspektiv. För att svara på detta är uppsatsen uppdelad i olika områden där den dels lyfter upp vad status innebär i mer allmän forskning samt en del där fokus är på ämnet samt läraren i Idrott och  Hälsa och dennes status. Dessa två delar, den allmänna samt den mer idrottsinriktade forskningen ställs sedan mot de åsikter och synpunkter som de sex intervjuade lärarna har uttryck i intervjuerna. Det huvudsakliga syftet har varit att utifrån forskning och de sex semi-trukturerade intervjuerna försöka få en bild av hur Idrott och Hälsa lärarens status är i dagens skola och även varför lärarna i fråga tror att den ser ut på det viset

The goal with this study have been to investigate how teachers in physical education perceive health as a concept, and how they choose to work with in the classes they teach. Health as a concept can be somewhat diffuse and as the Swedish curriculum doesn’t define the concept the teacher are given a freedom in interpreting what health is and how it will be taught to the students. This makes it interesting to study if teachers perceive health differently and if that affect what they are teaching their students. I used interviews as a method to answer my questions and the results show that there wasn’t much difference between the teachers in how they perceive health and how, and what, they teach their students. There were some difference though in how they perceive the Swedish curriculum for physical education.

No description available.

<p>I undersökningen valde vi att formulera två olika syften. Initialt få en bild av hur idrottslärare definierar begreppet självkänsla och vilka undervisningsprocesser man använder sig av för främjandet av elevers självkänsla. Vi tog kontakt med en grupp idrottslärare som gav bifall till att besvara en öppen enkät utformad utifrån de två syftesformuleringar vi valt. Vi fann att medvetenheten hos respondenterna i definition av självkänsla var skiftande. En tendens i undersökningen var att vissa lärare definierade självförtroende istället för självkänsla eller definierade en syntes av begreppen självkänsla och självförtroende. Samtliga lärare svarade även att elevens deltagande utifrån sina förutsättningar är i fokus i undervisningen, dock preciserar ett fåtal lärare ändå resultat och prestationsinriktade bedömningsgrunder. Vissa lärare i studien är i större utsträckning styrda av styrdokumenten medan andra lärare mer är flexibla och improvisationsbenägna. Fortsättningsvis har en majoritet av lärarna ett tydligt elevinflytande medan ett fåtal inte alls premierar elevinflytande och medbestämmande. Respondenternas svar angående ideal och hälsoundervisning var oroväckande, då mer än hälften av de tillfrågade inte hade någon planerad och medveten ideal och hälsoundervisning.</p>

No description available.

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur lärare i idrott och hälsa arbetar med att koppla lektionsinnehåll till kursplanen med hjälp av följande frågeställningar: Hur kopplar lärarna sitt innehåll till styrdokumenten? Hur görs eleverna delaktiga och medvetna om syfte och mål? Hur uppfattar lärarna begrepp som idrott och hälsa? Hur ser de inre och yttre ramarna ut för idrott och hälsa på skolan? Valet av frågor grundar sig i de oklarheter som tycks råda om ämnets uppdrag och att det därmed också är oklart genom vad eller hur eleverna ska nå sina mål. Jag har med bakgrund av detta valt att använda mig av en kvalitativ metod där jag har intervjuat fyra lärare i idrott och hälsa. Gemensamt för alla lärarna är att de använder sig av kursplanen men ingen ger uttryck av att man på något sätt skulle ha ändrat arbetssätt eller förhållningssätt till ämnets innehåll med den nya läroplanen Lgr11. Lärarna ger uttryck av att använda kursplanen mest på egen hand och därmed inte som ett naturligt verktyg tillsammans med eleverna. Lärarna ger exempel på ramfaktorer eller omgivande faktorer som påverkar deras sätt att planera och undervisa. En svårighet lärarna gör uttryck för är att det är ont om tid och att allting måste gå snabbt. Tid att samtala om syfte och mål prioriteras bort i förmån för den fysiska aktiviteten. Lärarna gör inte uttryck för att hälsa skulle vara något central del i ämnet. Hälsa för lärarna associeras med teori och kunskaper om kost och kropp. Läroplanens kursplan är en kärna i lärarnas arbete i fråga om att pricka av kunskapskrav som ska uppnås inom ramen för idrott och hälsa. Fokus på kunskapskraven och avsaknaden av en djupare läroplansdiskussion tyder på att ett gemensamt arbete med läroplanens värdegrund är begränsad eller obefintlig på skolorna. Detta kan i sin tur vara en del i förklaringen varför det inte pratas om hälsa i ett bredare perspektiv, som kan innefatta den fysiska hälsan men också den psykiska och sociala hälsan.

Denna studiens syfte är att beskriva och analysera om och på vilket sätt pedagoger i skolan använder motorikträning i syfte att främja elevernas inlärning. Studien har särskilt fokus på elever i behov av särskilt stöd. Ambitionen har varit att utgå ifrån ett sociokulturellt perspektiv. Det är en kvalitativ studie som bygger på en veckas observationer, samt på fem kvalitativa intervjuer. Av resultatet framkommer att motorikträning används regelbundet utifrån specifika syften i varje given situation, samt att syftet med en given träning är nära förbundet med hur pedagogerna uppfattar de enskilda elevernas svårigheter och möjligheter. Resultatet visar att pedagogerna på skolan använder rörelse både som ett direkt och ett indirekt redskap för att befästa kunskap och för att utveckla den motoriska och den kommunikativa förmågan, såväl som för att stärka elevernas självförtroende. Resultatet pekar på att idrotten är ett lågprioriterat område i specialpedagogiskt hänseende. Det visar även att förutsättningarna och metoderna vilka möjliggör praktiskt arbete med rörelse och motorikträning,utifrån de enskilda elevernas förutsättningar, var goda förutom i idrottsundervisningen. Av tidigare forskning framkommer att elever i behov av särskilt stöd ofta är de som har svårast med motorik, men också de som har mest att vinna på motorikträning. Resultatet identifierar och lyfter den problematik som vissa elever upplever kring idrott. Det är författarens förhoppning att studien, utifrån en breddad kunskapsbas, bidrar till en fördjupad diskussion om den problematik som vissa elever upplever i samband med idrott, samt att diskussionen leder till fortsatt skolutveckling.

No description available.

No description available.