Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att göra en målgruppundersökning samt att utifrån den utveckla föreningens arbete med marknadskommunikation mot den aktuella målgruppen. En förbättrad kommunikation med målgruppen skall förhoppningsvis leda till ökat intresse och större publik på hemmamatcherna.   Följande frågeställningar har behandlats: Hur uppfattar målgruppen Kopparbergs/Göteborg FC (i fortsättningen förkortat KGFC) budskap? Vilken attityd och vilket beteende kännetecknar målgruppen? Hur skapar KGFC ett ökat intresse hos målgruppen? Vilka kanaler skall KGFC främst satsa på? Hur kan KGFC utveckla sin marknadskommunikation mot målgruppen?   Metod Vi har använt oss av en kvalitativ metod med stora kvantitativa inslag. Exempel på kvantitativa inslag är en enkätundersökning på föreningens primära målgrupp (tjejer 8-16 år). Till grund för arbetet ligger enkätundersökningen och en intervju med sportchefen Lars Svensson samt befintlig litteratur inom marknadsföring och kommunikation.   Resultat Som resultat har vi fått fram att KGFCs budskap är otydligt för målgruppen, att KGFCs främsta kanal för att kommunicera är hemsidan samt att målgruppen har begränsad kunskap om föreningen. Resultatet visar även att föreningen måste öka intresset för laget för att locka mer publik till matcherna.    Slutsats Vår slutsats utifrån resultat och litteratur är att KGFC måste arbeta med målgrupp, budskap och framförallt kanal om man vill effektivisera sin kommunikation med målgruppen. Man bör lägga upp en tydlig strategi angående kanalval, budskap och målgrupp istället för att satsa på mindre punktinsatser.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var dels att undersöka gymnasieelevers kunskap om lokala arbetsplaner för ämnet idrott och hälsa, dels finna en förklaring till kunskapsläget. Våra frågeställningarna var följande: Vilka skillnader upplever eleverna finns mellan kraven för G respektive MVG i den lokala arbetsplanen? Hur inhämtar eleverna information om den lokala arbetsplanens innehåll? Hur mycket kunskap om den lokala arbetsplanen har elever med höga betyg jämfört med elever med låga betyg i ämnet idrott och hälsa? På vilket sätt skiljer sig pojkars kunskap om den lokala arbetsplanen gentemot flickors? Vilka bakomliggande faktorer kan leda till elevernas kunskapsmängd? Metod Data har samlats in genom en enkätundersökning. Deltagande i studien var 81 stycken andraårselever på en mellanstor gymnasieskola i en närförort till Stockholm. Enkäten behandlade tre övergripande ämnen: bakgrundsvariabler, elevernas förhållande till arbetsplanen och elevernas kunskaper i detta dokument. Vår insamlade data behandlades sedan statistiskt via SPSS. Resultat Studien påvisar att eleverna hade svårt att urskilja tydliga skillnader mellan betygskraven för G och MVG. Det framkommer också att eleverna enbart förlitar sig på lärarens beskrivande av arbetsplanens innehåll, de inhämtar alltså ingen kunskap själva ur dokumentet. Inga tydliga skillnader återfanns mellan elever med högt respektive lågt betyg i ämnet. Inte heller såg vi någon skillnad i kunskap mellan pojkars och flickors kunskap om detta dokument. Elevernas kunskap i arbetsplanen, har vi funnit, kan härröra från tre nivåer. Slutsats Vår slutsats av denna studie är att eleverna har bristande kunskap om den lokala arbetsplanen. Okunskapen om detta dokument beror antagligen på att läraren inte kontinuerligt emfaserar innehållet i arbetsplanen i samband med lektionerna.

Det råder en allmän uppfattning i vårt samhälle om att ämnet idrott och hälsa inte är bildande eller viktigt. Ämnet anses bestå av idrottsliga kunskaper och färdigheter som inte stimulerar elevernas kunskapsutveckling, vilket blir ett problem i ämnet eftersom alla ämnen i skolan finns till för att eleverna ska lära sig kunskaper. För att undersöka vilka kunskaper eleverna får i ämnet idrott och hälsa, så har vi valt att studera vad eleverna anser att de lär sig i ämnet under fyra lektioner. Syftet med vår studie är att undersöka vad elever i år nio anser att de lär sig under lektioner i ämnet idrott och hälsa, utifrån de fyra kunskapsformerna, fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. För att undersöka detta har vi använt oss av ett kvalitativt frågeformulär med fyra öppna frågor som utgår ifrån de fyra kunskapsformerna. Resultatet av vår studie visar att de flesta eleverna anser sig ha fått kunskaper i samtliga av de fyra kunskapsformerna, fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. Det är främst de fyra olika aktiviteterna som eleverna gjort på lektionerna och dess idrottsliga färdigheter som de anser att de har lärt sig, vilket innebär att eleverna menar att de skulle kunna visa hur man gör. Många elever anser att de har fått faktakunskap och information om samtliga aktiviteter. De flesta eleverna anser att de har fått tillräckligt med förståelse för att kunna förklara något i aktiviteten för någon annan. Eleverna ansåg även att de fått förtrogenhet att använda de kunskaper de fått i en annan situation. Vi fann precis som en del andra studier vi läst att eleverna har svårt att uttrycka sig om kunskap och lärande i ämnet idrott och hälsa. Några av de elever vi undersökt hade svårt att se att de lär sig något alls i ämnet. Det tror vi kan bero på att eleverna inte får reflektera över lärande och kunskap i ämnet idrott och hälsa. Ämnets lärande verkar till stordel bestå av olika aktiviteter och dess regler, men en del av eleverna i studien har insett att de ska lära sig olika kunskaper genom de aktiviteter som utförs. Ett dilemma för oss som framtida lärare är att en del elever uppger att de skulle behöva träna mer, medans andra menar att de lärt sig allt och några svarar att de redan kunde allt lektionen innehöll.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att jämföra hur föreningsaktiva respektive icke föreningsaktiva elever uppfattar ämnet idrott och hälsa i årskurs 9 samt vilken betydelse kön och aktivitetsgrad har för betyget. Skiljer sig attityden till idrott och hälsa i skolan mellan föreningsaktiva och icke föreningsaktiva samt mellan könen? Finns det skillnader i betyg mellan elever med olika aktivitetsnivåer samt mellan könen i ämnet idrott och hälsa? Skiljer sig uppfattningen av tävlingsmomentet inom ämnet idrott och hälsa för föreningsaktiva respektive icke föreningsaktiva, samt om det är någon grupp som gynnas av tävlingen? Hur uppfattar elever i årskurs 9 kraven som ställs inom ämnet idrott och hälsa? Metod För att samla in de data som behövdes för studien användes en kvantitativ enkätmetod. Urvalsgruppen bestod av fem högstadieskolor varav 341 elever i årskurs nio deltog. Svarsfrekvensen uppnådde 78 %. Enkätsvaren behandlades statistiskt med hjälp av GoogleDocs samt Microsoft Excel.   Resultat Resultaten visar att föreningsaktiva får högre betyg, har en mer positiv attityd och upplever större förmåga att klara de krav som ställs i ämnet idrott och hälsa än vad icke föreningsaktiva gör. Studien visar även att pojkar premieras mer än flickor samt att högre aktivitetsnivå på fritiden är avgörande för att lyckas i ämnet. Tävlingsmomentet visar sig vara en betydande faktor för undervisning överlag, men att vissa grupperingar upplevde det viktigare än andra.   Slutsats Studiens resultat visar att föreningsidrotten återspeglas i ämnet idrott och hälsa i form av prestation och tävling. Resultaten visar även att föreningsaktiva i större omfattning premieras av deras redan tidigare erhållna rörelsekompetens. Ämnet ställs inför ett dilemma då individuella prestationer ställs emot varandra istället för att individens kunskap i relation till ämnet bedöms.   Nyckelord: Attityder, föreningsidrott, könskillnader, idrott och hälsa, oorganiserad idrott

I dagens svenska samhälle finns det många människor med utländsk bakgrund och skolan har blivit en plats där möte mellan olika kulturer dagligen sker, vilket i sin tur öppnar möjligheter för en integration. Tidigare forskning menar att svenska skolan är en av de viktigaste institutionerna där olika etniska och religiösa identiteter kan mötas. Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet menar att internationaliseringen ställer högre krav på människor att leva i en kulturell mångfald. Dock har forskare valt att koncentrera sig på att se hur lärare jobbar med invandrarelever i de teoretiska ämnena, vilket gjort att det finns i lucka i forskningen när det gäller ämnet Idrott och hälsa och integration. Syftet med vår uppsats är att undersöka idrottslärares syn på hur ämnet Idrott och hälsa fungerar som en integrationsarena, det vill säga hur lärarna ser på problem och möjligheter i undervisningen när det gäller att integrera invandrarelever i skolans värld och i det svenska samhället. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning, genom att intervjua fem lärare som undervisar i ämnet Idrott och hälsa. Dessa lärare har även erfarenhet av undervisning av både invandrarelever och svenska elever.  Vår undersökning visar att idrottslärarna ser invandrareleverna som en tillgång i undervisningen, eftersom alla kan ta lärdom av varandras olikheter. De anser även att idrotten fungerar utmärkt som en integrationsarena, då det muntliga språket inte är det enda och inte heller alltid det främsta kommunikationsverktyget. Genom fysisk aktivitet kan alla elever delta från första dagen i den svenska skolan.  Det kroppsliga språket kan användas för uttryck av känslor och interaktion och det fungerar därmed som ett universellt språk.

ABSTRACT (ENGELSK VERSION) This is an essay about the modern information technology in swedish sports. It brings up three levels of the sports and shows the information technologys´ aims, needs and future goals. The three levels in the Swedish sports that the essay presents is the following: 1. The idealistic and non profit Swedish sports and its information technology. 2. The commercial Swedish sports and its information technology. 3. The coach and the athlete and theirs information technology. The study is qualitative and built upon semi-structured interviews. The results from this study shows that the commercial sports is a more frequent user of modern information technology, than the other sportsorganisations in the study.

Flera forskningsstudier visar att barn och ungdomar i dagens samhälle inte är tillräckligt fysisk aktiva. Detta påverkar även elevers motivation för ämnet Idrott och hälsa.  Syftet med undersökningen var att, genom kvalitativa intervjuer, undersöka hur lärare i ämnet Idrott och hälsa arbetar med omotiverade elever och hur de motiverar dem till att bli och förstå vikten av att vara fysiskt aktiva. Fem utbildade idrottslärare, alla verksamma i grundskolans senare år, intervjuades för att få insikt i deras arbete mot dessa mål. Undersökningen visar att lärarna upplever att de inte har de resurser i form av tid och hjälp av specialpedagoger som kan behövas för att få alla elever motiverade till att delta eller för att få dem att förstå vikten av fysisk aktivitet i ett livslångt perspektiv. Lärarna menar att den största anledningen till att elever är omotiverade till ämnet är bristande självkänsla och rädsla att misslyckas. Undersökningen visar även att elevernas inflytande på lektionsinnehåll är bristfälligt. Att ha en bra dialog med eleverna och en förståelse till varför de inte deltar menar lärarna i undersökningen är en förutsättning för att kunna motivera eleverna till att delta aktivt i undervisningen.  Att ge elever förståelse för vikten av fysisk aktivitet i det livslånga perspektivet anser lärarna i undersökningen är det viktigaste målet för ämnet. Vi ställer oss då frågande till varför lärarna i undersökningen inte kan precisera hur de arbetar för att nå detta mål.

Sammanfattning Syfte Syftet med uppsatsen är att undersöka elevens syn på bedömning vid ett högt betyg i idrott och hälsa. För att uppfylla vårt syfte har vi använt oss av frågeställningarna; Vad tror eleven är viktigt för att uppnå ett högt betyg? Hur tror eleven att hans/hennes inställning till ämnet påverkar betyget? Metod Studien är utförd på en skola i Stockholmsregionen där fem kvalitativa intervjuer genomfördes med elever i år nio. Intervjuerna fokuserade på elevernas åsikter och tankar kring bedömning i ämnet idrott och hälsa och vad eleverna tycker är viktigt för att ett högt betyg ska erhållas. Resultat Resultatet visar att alla intervjuade elever tror att fysiska prestationer, till exempel att springa en viss sträcka på en viss tid är betydande för att få ett högt betyg i idrott och hälsa. Eleverna tror också att beteendekriterier, som exempelvis närvaro och inställning, är viktigt. De tror att läraren tittar mer på någon som är positiv till ämnet och att det är svårt att få Mycket Väl Godkänt om man inte gör sitt bästa. Slutsats Vår studie visar att eleverna tror, att både fysisk prestation och inställning har betydelse för bedömningen av ett högt betyg i idrott och hälsa. Beteendekriterier, som att göra sitt bästa, samarbeta, att ha en bra inställning, utgör den viktigaste delen för att eleverna ska erhålla ett högt betyg. Det krävs också att eleverna presterar fysiskt och aktiviteter får en biroll när bedömningsunderlag diskuteras. Därigenom går det inte att dra slutsatsen att eleverna helt har missuppfattat ämnet och dess kunskapsobjekt.

<p>ABSTRACT (ENGELSK VERSION)</p><p>This is an essay about the modern information technology in swedish sports. It brings up three levels of the sports and shows the information technologys´ aims, needs and future goals.</p><p>The three levels in the Swedish sports that the essay presents is the following:</p><p>1. The idealistic and non profit Swedish sports and its information technology.</p><p>2. The commercial Swedish sports and its information technology.</p><p>3. The coach and the athlete and theirs information technology.</p><p>The study is qualitative and built upon semi-structured interviews.</p><p>The results from this study shows that the commercial sports is a more frequent user of modern information technology, than the other sportsorganisations in the study.</p>

Denna uppsats utgår från perspektiv och intressen hos en döv, blivande lärare i idrott och hälsa. I den svenska grundskolans kursplaner ingår musik, rytm, dans och rörelse, förutom i ämnet musik också i ämnet idrott och hälsa. Specialskolan för döva och hörselskadade barn skall motsvara grundskolan och har i stort sett liknande intentioner i sin kursplan som grundskolans, så när som på att ämnet musik ersätts av ämnet rörelse och drama. Vad gäller ämnet idrott och hälsa är mitt intryck att musik och dans felaktigt plockas bort från ämnet i specialskolan. Syftet med min uppsats är att ge exempel på hur musik och dans i idrottsundervisningen för döva barn i specialskolan kan se ut, uppfattas och påverka barnen. Jag har genomfört kvalitativa intervjuer med tre personer, en skolpsykolog, en rytmiklärare och en idrottslärare, som med sin kunskap representerar varsitt ämnesområde: "Dövhet och socialisation", "Musik och dans" och "Musik och dans i idrottsundervisningen". Dessa tre ämnesområden ger en helhetsbild i diskussionen, som kan inspirera till samverkan över ämnesgränserna i specialskolan. En vanlig fördom är att döva personer inte kan uppfatta musik och därmed inte dansa. Döva personer, kan påverkas av en sådan fördom och anta en negativ uppfattning av musik och dans. En sådan fördom kan också vara en orsak till att musik och dans plockas bort av en del lärare i idrott och hälsa i specialskolan. Musik och dans på dövas villkor är att skapa musik för döva, som ger rytmer att dansa till.