Under den svenska stormaktstiden rådde en hierarkisk ordning mellan stånden, men också mellan man och kvinna. Syftet med den här uppsatsen är att göra en jämförande analys på porträtt av Gustav II Adolf och Drottning Kristina av Sverige. Hur valde hovet och konstnärerna att gestalta en manlig och en kvinnlig regent och vilka argument förs och försvarar en kvinnlig regent. Metoden som använts är Erwin Panofskys ikonografiska metod i tre delar. Metoden är deskriptiv och komparativ. Porträtten på båda regenterna visar på deras suveräna makt. Det är tydligt att den manliga regenten kommunicerar fysisk styrka enligt tidens krigarideal, något som den kvinnliga regenten inte visar på då hon inte tilläts strida. Konstnärerna hittar andra sätt att avbilda den suveräna drottningen, något som denna uppsats behandlar.