Museet, utställningen, besökaren: Meningsskapande på en ny arena för lärande och kommunikation / Tingens museala mening

Läsning handlar om mer än bara att läsa ord. För att kunna ta till sig det lästa krävs även läsförståelse. Detta går hand i hand, att läsa ordet, och att förstå innehållet. Dessutom behövs en vilja eller motivation till att läsa. Att läsa regelbundet är något som uppmuntras generellt i samhället för att utveckla läsförståelsen, men skolan hinner inte alltid med att motivera. Då läggs ansvaret över på vårdnadshavarna, att läsa på kvällstid. Fritidshemmet, med uppdrag att komplettera skolan, har inga tydliga riktlinjer hur de kan jobba med läsning, mer än att det anses viktigt att läsning uppmuntras genom miljön. Men vad innebär det och vilka andra möjligheter finns det att jobba med läsning på fritidshemmet för att motivera eleverna till att vilja läsa?Det här är en studie som inspirerats av etnografiska metoder och fenomenografisk analysmetod där sex personer verksamma inom fritidshem har intervjuats om läsmotiverande arbetssätt. Utgångspunkterna i intervjuerna är både läsengagemang och läsmotivation för att kunna diskutera hur läslust kan främjas efter den obligatoriska skoldagens slut. Även deltagarnas fysiska arbetsmiljö har undersöks genom samtalspromenader, med fokus på läsmiljö, för att ta reda på om miljön i sig kan motivera till läsning.Resultatet visar att många fritidshem jobbar med ord genom den dagliga aktiviteten, som att läsa spelregler och någon gång ibland baka och då läsa recept. Drömmen hos fritidshemslärarna sägs vara att erbjuda bokklubbar och regelbundna boksamtal, men gruppstorlekar och arbetsbelastning gällande antal kollegor i förhållande till elevgrupperna gör att personalen inte alltid hinner med.Miljömässigt finns det ofta en soffa eller två, men som det inte alltid finns en medveten tanke bakom hur de används. Tillgång till böcker på avdelningarna är många gånger bristfällig, även om bibliotek, så väl skolbibliotek som kommunala bibliotek, används i den mån det är möjligt. De mest kreativa idéerna gällande läsmotiverande verksamhet tycks än så länge ligga i planeringsstadium, både i aktivitetserbjudandena och i miljöerna.

The aim of this thesis is to examine information behavioursamongst a group of social anthropologists. The thesis alsohas a special focus on issues concerning information andinformation behaviour during periods of ethnographicfieldwork. As a empirical foundation for this studyinterviews where made between may – september in 2011with seven social anthropologists active at a swedishuniversity. The results from the conducted interviews areanalysed with the theoretical framework of the informationbehaviour theory as presented by T.D Wilson. Furthermorethe concept of “information worlds” by Paul T. Jeager andGary Burnett is another theoretical viewpoint in this thesis.Results in this study shows that the social anthropologistsduring periods of ethnographic fieldwork, in addition to theempirical data gathering process by participant observationand similar methods, actively search for relevant informationin other information sources. These types of informationseeking amongst the social anthropologists in this studyshows strong connections to the intervening variablespresented in T.D Wilson´s models of information behaviour.Overall the study shows that it´s possible to observe anotable change in the information behaviour amongst thesocial anthropologists during ethnographic fieldwork. Theempirical data collection presents by natural reasons a bigtime consuming part of the fieldwork. But the study alsoreveals different perceptions and views amongst the socialanthropologists on issues concerning searching and usingdifferent types of information sources, and especially issuesconcerning theoretical literature and likewise duringfieldwork. / Program: Bibliotekarie

No description available.

Abstract: Title: An It consulting company and its relationship with customers Level: C-examination Bachelor’s degree in innovation, design and technology. IDT, 15hp. VT 17th Authors: Jonatan Clemens & Staffan Hjalmarsson Handler: Anette Strömberg Objective: The aim of the study was to investigate how a major company meets the users and their needs as well as where and how the interaction with the user is done. Suggestions for areas of change are proposed in connection with the completion of the study. Research questions: -How does a consulting firm work with customers/users? -Are their work methods similar to what is described as successful in research on customer involvement? -Can work processes be improved? Method: The authors have used the qualitative method that has been developed as oral semi-structured interviews. The study is based much on hermeneutic form which means that one summarizes his own interpretations to get a deeper understanding. Conclusion: A conjunction and analysis of theoretical areas dealt with and empirical information led to the conclusion that there are indications that the company largely do not work according to established research the paper deals with. Assignment purpose: The essay should mainly have contributed to a deeper understanding on the subject of customer relations and should contribute beneficial information for a consulting firm regarding their client work. / Sammanfattning: Titel: Ett IT-konsultföretag och dess relation till kunder Nivå: C-uppsats: Examensarbete för kandidatexamen i innovationsteknik 15.0 hp. VT 17. Författarna: Jonatan Clemens & Staffan Hjalmarsson Handledare: Anette Strömberg Datum: 2016-11-07 - 2017-01-12 Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur ett större företag möter användare och deras behov samt var och hur interaktion med dessa användare sker. Förslag på förändringsområden föreslås i samband med fullföljd studie. Forskningsfrågor: -Hur arbetar ett konsultföretag med kunder/användare? -Liknar deras arbetssätt vad som beskrivs som framgångsrikt i forskning om kundinvolvering? -Kan arbetsprocesserna förbättras? Metod: Författarna har använt sig av en kvalitativ metod som tagits fram i form av muntliga semistrukturerade intervjuer. Studien Bygger mycket på hermeneutisk form som innebär att man sammanfattar sina egna tolkningar för att få en djupare förståelse. Resultat: En sammanvägning och analys av genomgångna teoretiska områden och empiri gav slutsatsen att det finns indikationer på att företaget till stor del inte arbetar efter etablerad forskning uppsatsen behandlar. Uppsatsens bidrag: Uppsatsen har framförallt bidragit till en djupare förståelse kring ämnet kundrelationer samt ska bidra med fördelaktig information för konsultföretaget gällande deras arbete.

Projektets syfte var att undersöka om en handdator kan stödja distriktssköterskans arbete. I rapporten beskrivs hur vi tillsammans med distriktssköterskor har iakttagit i vilka situationer handdatorn kan vara ett hjälpmedel. Om patientjournalen är tillgänglig via handdatorn vid hembesök skulle det styrka de av oss utvalda nyckelorden som representerar distriktssköterskans yrkeskunnande; "seende", lyhördhet, kommunikation, flexibilitet, prioritering, beslutsfattande, dokumentation, framförhållning samt utveckla ett minne och självständighet. I rapporten skriver vi också om hur distriktssköterskorna tillsammans med oss har påverkat utvecklingen av det grafiska gränssnittet i designprocessen. Vi visar med mock-upbilder hur denna process har framskridit och vi pekar på hur viktig användarmedverkan är. Vår studie visar att man med metoder som etnografiska studier, workshops, mock-uparbete och participatory/deltagar design kan få en inblick i ett så traditionellt yrke som distriktssköterskans och se var, när och hu r handdatorn kan användas i den dagliga verksamheten.

Denna rapport behandlar en fältstudie genomförd på en kommunal teknisk förvaltning samt en analys av studiematerialet. En tekniklösning på konceptuell nivå arbetas fram. Metoder och synsätt för fältstudien beskrivs samt relationer till forskningsområden som CSCW och CSCL. Problembilden som kommer fram rör en åldrande personalkår där kunskap och erfarenhet önskas ta till vara. Kompetensutveckling och informationsspridning ligger högt på önskelistan hos personalen. Designkraven är bl a enkelhet, smidighet, mobilitet samt småskalighet.

In this thesis the Oceania collection of Anders Sparrman is examined and discussed. Anders Sparrman, who was a disciple of Carl von Linnaeus, participated on James Cooks second voyage around the world. During this voyage, Sparrman assembled the collection that today is stored at the museum of Ethnography in Stockholm. The collection is complemented by Sparrman’s own journal from his travels, providing his perspective on the items he collected and the islands he visited. The items in the collection are analyzed through the aspects of hybridization, colonial herit-age and repatriation together with how collections of this type, with a dual cultural heritage, can be exhibited in a way so that both a national and international audience can take part of it. A rel-evant question is also what further research that can be done on collections of this type. With this thesis I argue that a digital exhibition would be the best way to make collections of this kind available on a national and international level. Also research projects over country- and institutional- borders on these types of items would extend the knowledge about them and elabo-rate the whole history around these objects that both have a cultural value in Sweden and in the South Pacific.

Denna avhandling fokuserar på det meningsskapande och begripliggörande som fortgår vid tilltagande demenssjukdom, i det sociala samspelet, och de utmaningar för demens-omsorgen som detta innebär. Studien är aktörsorienterad och adresserar frågan om hur personer med åldersrelaterade progressiva demenssjukdomar i den vardagliga kommuni-kationen söker förstå sina situationer, omgivningen och sina liv – alltsammans inom ra-men för det dagliga samspelet på ett demensboende. Av särskilt intresse är hur dessa per-soner hanterar problem som har att göra med att handla tillsammans med andra i en gemensamt delad värld och hitta sin roll i det pågående samspelet, och hur de etablerar och upprätthåller en identitet i detta samspel. Detta trots svåra minnesproblem, desorien-tering i tid och rum, olika sätt att förstå den pågående situationen samt svårigheter att be-rätta om sina liv på ett sätt som både stämmer överens med biografiska data och har en tillfredsställande temporal organisering. Avhandlingen adresserar också frågan om hur omsorgspersonalen kan hantera det komplexa samspelet mellan de boende i den dagliga omsorgen, med avseende på att upprätthålla och respektera dessa personers värdighet. Studien ansluter till en växande tradition av att studera interaktion vid demens som meningsbaserad och situerad i en kontext snarare än enbart som beteende som orsakas av kognitiva svårigheter. Metodologiskt är studien etnografisk och bygger på observationer fördelade över en tidsperiod av sex månader. Materialet, som består av ca 150 h videoma-terial och kompletterande fältanteckningar, möjliggör att samspelet studeras både i detalj och i relation till det större sammanhang som det ingår i. Studien visar på kvarvarande kompetenser och bidrar med ny kunskap om strategier som personerna med demens använder sig av i ett aktivt, kreativt och på många sätt ratio-nellt meningsskapande i det sociala samspelet med andra människor. Detta diskuteras i termer av resurser för demensomsorgen i relation till den stora utmaning som det innebär att lappa ihop och upprätthålla en begriplig och socialt delad värld, samt upprätthålla kon-tinuitet med personernas livshistorier på ett sätt som möjliggör en önskad identitet. / This thesis focuses on the identity work and the meaning- or sense-making that continue in the face of evolving dementia diseases, in social interaction, and the challenges for care this involves. The study adopts an actor-oriented approach and addresses the question of how persons with age-related progressive dementia diseases in everyday communication make sense of their situations, their surroundings, and their lives – all within the context of daily life in residential care. Of particular interest is how these persons handle issues of joint action in a shared world and how they establish and maintain an identity in the inte-raction. This is in spite of severe memory problems, disorientation in time and space, dif-fering understandings of the current situation, and difficulties in telling “accurate” and temporally ordered stories about their lives. The thesis also addresses the question of how caregivers may handle the complex interplay between residents in daily care, in maintain-ing and respecting these persons’ dignity. The study follows a growing tradition of studying interaction in dementia as mean-ing-based and situated in a context rather than merely as behavior caused by cognitive impairment. Methodologically, this is an ethnographic study based on observations made within a period of six months. The data consist of around 150 hours of video recordings and complementary field notes. This extensive material has made it possible to study the social interaction both in detail and situated in a larger context. The findings point to remaining competences and strategies that persons with demen-tia use actively and creatively in the ongoing interaction – and, given the premises, often in a rational way. This is discussed in terms of resources for dementia care, in relation to the great challenge of patching up and putting together a comprehensive socially shared world as well as maintaining continuity with the persons’ previous life histories in a way that preserves a positive self-identity.

The aim of this thesis is to identify what actions of change museums have taken to adjust to the ebb and flow of societal norms and values. The empirical evidence is based on three case studies of objects in three museums: the Birka warrior from grave Bj-581 in the Swedish History Museum in Stockholm, the G’psgolox totem pole in the Museum of Ethnography in Stockholm, and the Benin bronzes in the Museum of Ethnography in Stockholm and the British Museum in London. Through observations of objects and exhibitions in combination with interviews with museum professionals and researchers, an overall picture is created that shows traces of regulation but also remaining attributes from older times. Through theories of structuration, authorized heritage discourse, norm critique and postcolonial ideas, we highlight the strong connections between social structures, social relations and authorized governing groups that exist in the process of disentangling. With this thesis, we intend to highlight how the phenomenon of change is portrayed and managed in museums. Museums in the west were foremost established during a time when nationalistic and colonial ideals characterized societal norms and the work that took place within museums. As a result of the preservation and presentation of the national identity, museums were often attributed with a character of identity making. Over time, the world has changed and so have the norms within society. Aspects of ethics and morals have become increasingly incorporated into discussions about power and governance. In line with these changes, museums have also had to change to stay relevant in their time. The museums hold to this day some of the old nationalistic and colonial ideals which they were built upon. The old ideals can be identified within the museums’ exhibitions, and because of this, clashes may occur between older and newer norms and values in the process of change, within which transparency becomes an important key element.  This is a two year master's thesis in Museum and Cultural Heritage Studies.