Thesis (doctoral)--Universiẗat, Erlangen, Nürnberg, 2003.

Hohenheim, Univ., Diss., 2007.

Zugl.: Ilmenau, Techn. Univ., veränd. Diplomarbeit

Thesis (doctoral)--Mainz, 1982.

Universiẗat, Diss., 2003--Würzburg.

Das Ziel der vorliegenden Arbeit war die Untersuchung einer Kohorte erwachsener Patienten mit einseitiger Taubheit (single-sided deafness SSD), die ein Cochlea-Implantat erhalten haben. Es sollten Faktoren ermittelt werden, die es ermöglichen, eine Voraussage über die spätere Hörleistung mit Cochlea Implantat treffen zu können. Der Beobachtungszeitraum umfasste die Jahre 2009 - 2016. Das Patientenkollektiv bestand aus 55 einseitig ertaubten Erwachsenen. Die Sprachverständlichkeit wurde mit dem Freiburger Zahlentest bei 65 dB SPL, dem Freiburger Einsilbertest bei 65 dB SPL und 80 dB SPL, sowie dem HSM-Satztest ohne Störgeräusch bei 65 dB SPL getestet. Es hat sich gezeigt, dass mit steigender Hörerfahrung mit einer Verbesserung der Hörkompetenz zu rechnen ist. Im untersuchten Patientenkollektiv schnitten Patienten mit der Kombination aus einer langen Ertaubungsdauer und einer entzündlichen Ätiologie signifikant schlechter ab als die Vergleichsgruppe. / The present study investigated a cohort of adult patients with single-sided deafness (SSD) who received a cochlear implant. The aim was to identify various factors that are predictive for the subsequent hearing performance with cochlear implant. The observation period covered the years 2009 - 2016 and the patient population consisted of 55 adults suffering from single-sided deafness. Speech intelligibility was tested using the Freiburg number test at 65 dB SPL, the Freiburg monosyllabic test at 65 dB SPL and 80 dB SPL, and the Hochmair-Schulz-Moser (HSM) sentence test without noise at 65 dB SPL. It has been shown that with increased hearing experience, an improvement in hearing competence can be expected. The analysis of the data revealed that patients with the combination of a long duration of deafness and an inflammatory etiology performed significantly worse than the comparison group.

Zugl.: Heidelberg, Pädag. Hochsch., Diss., 2005

Inledning: Helhetssynen på rehabiliteringen efter en CI-operation berörs av många olika aspekter som påverkar livskvaliteten. Vid rehabiliteringen efter att ha opererat in ett cochleaimplantat (CI) är det viktigt att inte bara se till patientens direkta hörselbehov, utan ha en bredare helhetssyn och ta hänsyn till andra behov patienten kan ha. Olika delar i rehabiliteringen efter en CI-operation är teknisk -, medicinsk-, pedagogisk-, psykologisk-, psykosocial-, och samhällelig hörselrehabilitering.   Syfte: Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt rehabiliteringsmetoder vid CI-operation sker med utgångspunkt i en helhetssyn på rehabilitering inom audiologisk forskning, samt undersöka hur livskvaliteten påverkas efter CI-operation.   Metod: Examensarbetets syfte och frågeställningar har granskats och besvaras genom en systematisk litteraturstudie.   Resultat: Studier med en helhetssyn på rehabiliteringen som innefattar de sex olika delarna inom hörselrehabilitering saknades. Studiens resultat indikerar att livskvaliteten efter en CI-operation blir avsevärt förbättrad, detta utvärderas med olika självskattningsskalor och rehabiliteringsmetoder.   Slutsatser: Få studier visar prov på ett helhetstänkande enligt den teoretiska beskrivningen av vad en helhetssyn på hörselrehabilitering går ut på. Genom att ha ett helhetstänkande i rehabiliteringen för patienter med CI inkluderas alla olika aspekter som behövs för ett aktivt socialt liv och det emotionella välbefinnandet. Det råder inga tvivel om att livskvaliteten efter en CI-operation ökar.

Thesis (doctoral)--Medizinische Hochschule, 2001.

Zugl.: München, Univ., Diss., 2009