Trots minusränta, kvantitativa lättnader och positiv BNP-tillväxt är inflationen i Sverige 2012 till 2016 närmast obefintlig. Liknande mönster visar sig i stora delar av världen där inflationen under återhämtningen efter den globala finanskrisen 2008 inte beter sig som förväntat. En anledning till den låga inflationen anses bland annat vara att ökad import från låglöneländer, med betydligt lägre prisnivåer än Sveriges, håller tillbaka den svenska inflationen. På global nivå visar forskning att inflationsdynamiken ändras efter den globala finanskrisen och att inflationens känslighet för olika förklaringsvariabler, inklusive importpriserna, ändrar sig. I vissa studier uppvisar importpriserna till och med ett negativt samband med inflationen efter finanskrisen. Syftet med uppsatsen är därför att undersöka hur importpriserna påverkar inflationen och om importprisernas effekt på inflationen ändras efter finanskrisen. För att utreda huruvida importpriser faktiskt påverkar inflationen och i vilken grad detta sker ställer vi med hjälp av månadsdata över förväntad inflation och arbetslöshetsgap upp en modell baserad på Phillipssambandet som vi utökar med importpriser. Vi kommer fram till att importpriserna har en effekt på inflationen och att sambandet är positivt under hela mätperioden. Våra resultat visar att importpriserna är en viktig del av inflationen; under perioden 2017 till 2018 består inflationen till en tredjedel av ökningen i importpriserna. För att undersöka om sambandet förändras i återhämtningsfasen efter finanskrisen introduceras en indikatorvariabel för finanskrisen och en för år 2012 och framåt. Trots tidigare studier som visar på en förändrad effekt av importpriserna efter den globala finanskrisen så finner vi ingen förändring av effekten i och med, eller efter, finanskrisen.