This study concentrates on two questions – “Should banks take environmental concerns?”and “What is the attitude of Swedish banks towards sustainability?” The theory related to environmental concerns in the financial sector is presented and further on the empirical data describing the situation within the Swedish banking sector is discussed. The empirical data was collected with the aid of a semi-structured interview and offers a real-life example of actions and attitudes of two case banks in Sweden – SEB and Handelsbanken. The aim of this paper is not restricted to presenting and discussing the collected theoretical and empirical data but also to involve the reader in the environmental way of thinking. This text is based on the idea that banks are liable for the indirect impact on the environment and need to acknowledge that some borrowers involve in environmentally harmful businesses. The research method used for this study is of a qualitative nature, more precisely it is an exploratory research which aims to explain. The semi-structured interview used to study the attitudes of the chosen Swedish case banks, was composed of two types of questions – closed- and open-ended. Special characteristics of a semi-structured interview are the prompts and probes in its structure. These are the approaches to guide the respondent to reach broader coverage and greater depth in his/her answers. Through the interview results, it became evident that the environmental issues have gained certain visibility within the Swedish banking sector. The given answers pointed towards the impression that maintaining a sound corporate image is the prior concern of a bank and indicated that banking sector in Sweden undergoes external pressure to pursue environmentally friendly activities. It is clear that banks play a major role by financing the continuous damage to our planet, and it is comforting to know the banking sector is undergoing the pressure of becoming more involved in sustainable development. The conclusions and the empirical evidence presented in this study are hoped to give a simplified view on environmental concerns within banking sector.

<p>This study concentrates on two questions – “Should banks take environmental concerns?”and “What is the attitude of Swedish banks towards sustainability?” The theory related to environmental concerns in the financial sector is presented and further on the empirical data</p><p>describing the situation within the Swedish banking sector is discussed. The empirical data was collected with the aid of a semi-structured interview and offers a real-life example of actions and attitudes of two case banks in Sweden – SEB and Handelsbanken. The aim of this paper is not restricted to presenting and discussing the collected theoretical and empirical data but also to involve the reader in the environmental way of thinking. This text is based on</p><p>the idea that banks are liable for the indirect impact on the environment and need to acknowledge that some borrowers involve in environmentally harmful businesses. The research method used for this study is of a qualitative nature, more precisely it is an exploratory research which aims to explain. The semi-structured interview used to study the attitudes of the chosen Swedish case banks, was composed of two types of questions – closed- and open-ended. Special characteristics of a semi-structured interview are the prompts and probes in its structure. These are the approaches to guide the respondent to reach broader coverage and greater depth in his/her answers.</p><p>Through the interview results, it became evident that the environmental issues have gained certain visibility within the Swedish banking sector. The given answers pointed towards the impression that maintaining a sound corporate image is the prior concern of a bank and</p><p>indicated that banking sector in Sweden undergoes external pressure to pursue environmentally friendly activities. It is clear that banks play a major role by financing the continuous damage to our planet, and it is comforting to know the banking sector is undergoing the pressure of becoming more involved in sustainable development. The</p><p>conclusions and the empirical evidence presented in this study are hoped to give a simplified view on environmental concerns within banking sector.</p>

I och med samhällets utveckling från ett jordbrukssamhälle till ett industriellt samhälle, och vidare till ett tjänste- och kunskapssamhälle har antalet tjänsteföretag växt, och därmed även miljöpåverkan från denna sektor. Tjänstesektorns miljöpåverkan kan delas upp i två delar, en direkt miljöpåverkan kopplat till kontorsverksamheten, såsom energianvändning, samt en indirekt miljöpåverkan, som är ett resultat av tjänstens framtida nytta och bestående värde. Ett vanligt verktyg som svenska företag, och andra typer av organisationer, använder sig av för att strukturera upp sitt miljöarbete är miljöledningssystem enligt den internationella standarden ISO 14001. Miljöledningssystem är dock inte lika vanligt förekommande i tjänstesektorn som inom tillverkningsindustrin. Syftet med denna uppsats är därför att studera hur indirekt miljöpåverkan hanteras, och kan bli mer hanterbart, inom tjänstesektorn. Detta belyses genom att diskutera varför organisationer har valt att certifiera sina verksamheter, hur organisationer definierar, och hanterar, indirekt miljöpåverkan, samt vilken roll ledningen och medarbetarna har vid hanteringen av den indirekta miljöpåverkan. Studien utfördes genom semistrukturerade intervjuer med miljöansvariga på fyra tjänsteföretag samt fyra myndigheter. Resultatet av intervjuerna sammanställdes, analyserades och kopplades samman med tidigare studier. Därefter drogs ett antal slutsatser. Slutsatserna visar att organisationerna har valt att certifiera sina verksamheter p.g.a. efterfrågan och intresse hos kunder, samt för att visa på att företaget besitter en hög miljökompetens. De flesta av de medverkande organisationerna har format egna definitioner av begreppet indirekt miljöpåverkan. Gemensamt för dessa definitioner är att samtliga kopplas ihop med kundernas miljöpåverkan. Slutsatserna visar även att hanteringen av organisationernas indirekta miljöpåverkan sker inom ramen för deras miljöledningssystem. Det upplevs dock mycket svårt att formulera mätbara miljömål som berör den indirekta miljöpåverkan vilket troligen beror på att ISO 14001 bl.a. ställer krav på att det ska finnas mätbara mål och att möjligheterna till att formulera ickekvantifierbara miljömål har undgått organisationerna. Ett alternativ för att underlätta hanteringen av den indirekta miljöpåverkan skulle kunna vara att låta bli att dela in miljöpåverkan i kategorierna direkt och indirekt, och istället se till den totala miljöpåverkan med hjälp av ett processbaserat tillvägagångssätt. Det kan även diskuteras huruvida begreppet ”mätningar” är lämpligt vid arbetet med miljömål då termen leder till tankar kring kvantifierbarhet. Vidare visar slutsatserna att ledningens och medarbetarnas kompetens samt engagemang är två nyckelfaktorer för att organisationerna ska lyckas med miljöarbetet.

<p><p>I och med samhällets utveckling från ett jordbrukssamhälle till ett industriellt samhälle, och vidare till ett tjänste- och kunskapssamhälle har antalet tjänsteföretag växt, och därmed även miljöpåverkan från denna sektor. Tjänstesektorns miljöpåverkan kan delas upp i två delar, en direkt miljöpåverkan kopplat till kontorsverksamheten, såsom energianvändning, samt en indirekt miljöpåverkan, som är ett resultat av tjänstens framtida nytta och bestående värde. Ett vanligt verktyg som svenska företag, och andra typer av organisationer, använder sig av för att strukturera upp sitt miljöarbete är miljöledningssystem enligt den internationella standarden ISO 14001. Miljöledningssystem är dock inte lika vanligt förekommande i tjänstesektorn som inom tillverkningsindustrin. Syftet med denna uppsats är därför att studera hur indirekt miljöpåverkan hanteras, och kan bli mer hanterbart, inom tjänstesektorn. Detta belyses genom att diskutera varför organisationer har valt att certifiera sina verksamheter, hur organisationer definierar, och hanterar, indirekt miljöpåverkan, samt vilken roll ledningen och medarbetarna har vid hanteringen av den indirekta miljöpåverkan.</p><p>Studien utfördes genom semistrukturerade intervjuer med miljöansvariga på fyra tjänsteföretag samt fyra myndigheter. Resultatet av intervjuerna sammanställdes, analyserades och kopplades samman med tidigare studier. Därefter drogs ett antal slutsatser. Slutsatserna visar att organisationerna har valt att certifiera sina verksamheter p.g.a. efterfrågan och intresse hos kunder, samt för att visa på att företaget besitter en hög miljökompetens. De flesta av de medverkande organisationerna har format egna definitioner av begreppet indirekt miljöpåverkan. Gemensamt för dessa definitioner är att samtliga kopplas ihop med kundernas miljöpåverkan. Slutsatserna visar även att hanteringen av organisationernas indirekta miljöpåverkan sker inom ramen för deras miljöledningssystem. Det upplevs dock mycket svårt att formulera mätbara miljömål som berör den indirekta miljöpåverkan vilket troligen beror på att ISO 14001 bl.a. ställer krav på att det ska finnas mätbara mål och att möjligheterna till att formulera ickekvantifierbara miljömål har undgått organisationerna. Ett alternativ för att underlätta hanteringen av den indirekta miljöpåverkan skulle kunna vara att låta bli att dela in miljöpåverkan i kategorierna direkt och indirekt, och istället se till den totala miljöpåverkan med hjälp av ett processbaserat tillvägagångssätt. Det kan även diskuteras huruvida begreppet ”mätningar” är lämpligt vid arbetet med miljömål då termen leder till tankar kring kvantifierbarhet. Vidare visar slutsatserna att ledningens och medarbetarnas kompetens samt engagemang är två nyckelfaktorer för att organisationerna ska lyckas med miljöarbetet.</p></p>