<p>Studier visar att särskoleelever gör större framsteg rent kunskapsmässigt och får bättre delaktighet i samhället efter avslutad skolgång om de går inkluderat i grundskolan jämfört med en placering i särskolan. FN:s barnkonvention, Salamanca deklarationen och den Svenska skolans styrdokument har starka kopplingar till inkludering och ”en skola för alla”. Syftet med studien är att belysa en inkludering av en individintegrerad särskoleelev i grundskolan utifrån olika perspektiv; elevens, rektors, specialpedagogens, klass-föreståndarens, elevassistents och elevens vårdnadshavares perspektiv. Eleven valdes efter samråd med skolan eftersom man ansåg att detta rörde sig om en lyckad individintegrering. Metoden har varit intervjuer och observation i klassrum.</p><p>Mitt resultat överensstämmer till större delen med skolans uppfattning, att det är en lyckad individintegrering. Den största vinsten för eleven är att han har fått vara kvar i sin närmiljö och han är accepterad för den han är. Informanterna nämner också ökade kunskapsvinster och förmågan att ta större ansvar i en mer komplex miljö. Det finns delar som kan vidareutvecklas, till exempel ännu bättre anpassning till särskolans kursplaner. Det kommer också fram att kommunikationen mellan skolan och hemmet är oerhört viktigt. Här upplever vårdnadshavaren att det inte riktigt har fungerat fullt ut.</p><p>Vidare har det framkommit några nyckelord som kan passa in på de flesta inkluderingar. Trygghet och acceptans går i hand i hand med social gemenskap. Kunskap och självständighet bidrar till känslan av få lyckas tillsammans med alla andra. Personalen måste få utrymme till att utveckla sin kompetens och tid till att reflektera över ”en skola för alla”, för att skapa ett gott klimat som vilar på värdegrunden. Detta kan också göra att personalen känner sig trygg i sin roll och därmed får ett annat intresse för inkluderingen och därmed kan skapa en grund för ett fungerande allsidigt bemötande.</p>

Studier visar att särskoleelever gör större framsteg rent kunskapsmässigt och får bättre delaktighet i samhället efter avslutad skolgång om de går inkluderat i grundskolan jämfört med en placering i särskolan. FN:s barnkonvention, Salamanca deklarationen och den Svenska skolans styrdokument har starka kopplingar till inkludering och ”en skola för alla”. Syftet med studien är att belysa en inkludering av en individintegrerad särskoleelev i grundskolan utifrån olika perspektiv; elevens, rektors, specialpedagogens, klass-föreståndarens, elevassistents och elevens vårdnadshavares perspektiv. Eleven valdes efter samråd med skolan eftersom man ansåg att detta rörde sig om en lyckad individintegrering. Metoden har varit intervjuer och observation i klassrum. Mitt resultat överensstämmer till större delen med skolans uppfattning, att det är en lyckad individintegrering. Den största vinsten för eleven är att han har fått vara kvar i sin närmiljö och han är accepterad för den han är. Informanterna nämner också ökade kunskapsvinster och förmågan att ta större ansvar i en mer komplex miljö. Det finns delar som kan vidareutvecklas, till exempel ännu bättre anpassning till särskolans kursplaner. Det kommer också fram att kommunikationen mellan skolan och hemmet är oerhört viktigt. Här upplever vårdnadshavaren att det inte riktigt har fungerat fullt ut. Vidare har det framkommit några nyckelord som kan passa in på de flesta inkluderingar. Trygghet och acceptans går i hand i hand med social gemenskap. Kunskap och självständighet bidrar till känslan av få lyckas tillsammans med alla andra. Personalen måste få utrymme till att utveckla sin kompetens och tid till att reflektera över ”en skola för alla”, för att skapa ett gott klimat som vilar på värdegrunden. Detta kan också göra att personalen känner sig trygg i sin roll och därmed får ett annat intresse för inkluderingen och därmed kan skapa en grund för ett fungerande allsidigt bemötande.