Techn. Universiẗat, Diss., 2005--München.

Techn. Universiẗat, Diss., 2005--München.

University, Diss., 2006--Würzburg. / Erscheinungsjahr an der Haupttitelstelle: 2005.

Würzburg, Univ., Diss., 2005. / Erscheinungsjahr an der Haupttitelstelle: 2004

Thesis (M.D.)--Universitet Københavns, 2006. / Includes bibliographical references.

Freie Universiẗat, Diss., 2004--Berlin. / Dateiformat: zip, dateien im PDF-Format. _ Erscheinungsjahr an der Haupttitelstelle: 2004.

Hintergrund: Für Beschäftigte im Gesundheitswesen besteht die Gefahr einer Kontamination und folgenden Infektion durch Blut übertragbare Krankheitserreger, insbesondere durch Hepatitis B, C und das Humane Immundefizienz-Virus. Die Kontaminationshäufigkeiten und -hergänge sind unter den Beschäftigten allerdings nicht gleich verteilt. Ziel der Arbeit: Identifikation von Risikogruppen für Kontaminationsereignisse mit potentiell infektiösen Körpermaterialien durch detaillierte Subgruppenanalysen. Material und Methoden: Retrospektive Studie an einer deutschen Universitätsklinik im Zeitraum 2010 bis 2014. Die Datenerhebung erfolgte mittels standardisierter Checklisten. Abweichungen der absoluten bzw. relativen Häufigkeiten wurden mittels Kontingenzanalysen, Fishers exaktem Test sowie Kaplan-Meier-Survival-Funktionen untersucht. Ergebnisse: Kontaminationsereignisse mit potentiell infektiösen Körpermaterialien stellen mit knapp einem Ereignis pro Tag an einem deutschen Universitätsklinikum häufige Arbeitsunfälle dar. Ein erhöhtes Kontaminationsrisiko scheint unter Beschäftigten der operativen Fächer, der Desinfektion/Sterilisation, Hebammen und Kardiotechniker zu bestehen. Niedrige Hepatitis B-Impfraten fanden sich unter Zahnmedizinstudierenden. Diskussion: Anhand der insgesamt niedrigen Kontaminations- und hohen Hepatitis B-Durchimpfungsraten kann auf sichere Arbeitsbedingungen geschlossen werden, vorbehaltlich niedriger Dunkelziffern. Allerdings sollte aufgrund der teils geringen Kopfzahlen in den Risikoberufsgruppen eine besonders tiefgreifende Evaluation der Arbeitsbedingungen zur Risikoreduktion von Kontaminationsereignissen mit potentiell infektiösen Körpermaterialien erfolgen. / Background: Healthcare workers are at risk of contamination and subsequent infection by blood-borne pathogens. Particularly common are hepatitis B, C and the human immunodeficiency virus. However, risk constellations for contamination are unevenly distributed among employees. Objectives: Identification of risk groups for contamination with potentially infectious body fluids through detailed subgroup analyses. Materials and methods: Retrospective study at a German university hospital, from 2010 to 2014. Data has been collected using standardized checklists. Deviations in both absolute and relative frequencies were examined by means of contingency analyse, Fisher's exact test and Kaplan-Meier Survival analyse. Results: Contaminations with potentially infectious body fluids are frequent occupational accidents with an average of incidence of one per day. Particularly at risk appear employees in the operational subjects, disinfection/sterilization, midwives and perfusionists. Low vaccination rates for hepatitis B were found among dental students. Conclusions: Based on overall low exposure and high hepatitis B vaccination rates, the working conditions can be regarded as safe – subject to low numbers of unreported cases. However, due to small numbers of subjects in the observed risk groups, in-depth evaluations of working conditions for the identification of possible countermeasures to reduce infections are warranted. These evaluations should be carried out with a specific aim: continuously reducing the risk of exposure.

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner är ett den mest förekommande vårdskadan. Den mest effektiva metoden för att motverka VRI är tillämpningen av handhygien och övriga hygienrutiner. I Sverige finns konkreta riktlinjer på handhygienrutiner oavsett vårdenhet och trots det förekommer ändå VRI. VRI är ett globalt problem och påverkar patientsäkerheten samt ökar risken för smitta bland sjuksköterskor. Sjuksköterskors följsamhet i handhygienrutiner påverkas av flera faktorer som tas upp i denna studie. Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av handhygien och VRI inom olika vårdenheter. Metod: Denna litteraturstudie genomfördes med kvantitativa, kvalitativa samt mixad-metod artiklar. Totalt inkluderades 11 vetenskapliga artiklar som hittades i PubMed och CINAHL. Innehållsanalys tillämpades i dataanalysen. Resultat: Två huvudtema valdes.  Första teman är “Sjuksköterskans följsamhet” som har subteman “Kunskaper om handhygien” och “Sjuksköterskors personliga uppfattning påverkar det infektionsförebyggande arbetet”. Andra temat är “Organisatoriska utmaningar” med subteman “Tillgång till material” och “Bristande struktur i ledning”. Slutsats: Följsamheten av handhygienrutiner påverkas av kunskapen och personliga uppfattningar inom ämnet men även organisatoriska faktorer såsom tillgång till material och bristande struktur i ledningen. Sjuksköterskor med mindre erfarenhet har lägre medvetenhetsgrad inom ämnet men kontinuerlig utbildning bör erbjudas till alla sjuksköterskor.

Typ 1 diabetes (T1D) är en kronisk autoimmun sjukdom där insulinproduktionen försämrats på grund av selektiv destruktion av de insulinproducerande β-cellerna i pankreas. Etiologin är komplicerad, incidensen är högre vintertid vilket tyder på inblandning av miljöfaktorer, men genetisk predisposition har en betydande roll. De gener som främst associerats med ökad risk finns på kromosom 6 i HLA-regionen och är viktiga för det adaptiva immunförsvaret. Ytterligare triggers hos genetiskt mottagliga individer är troligen virus. Autoimmunitet är ett misslyckande av kroppens immunförsvar när det gäller att tolerera egna antigen, möjliga mekanismer för virusinducerad autoimmunitet är bystander-aktivering och molekylär imitation. Coxsackievirus B (CVB), undergrupp till enterovirus (EV), antas vara förknippat med diabetes, då viruset selektivt förstör β-cellerna, ofta medierat av inflammation. Autoantikroppar (AAb) används som markörer för att tidigt upptäcka ökad risk för T1D. Många forskningsprojekt pågår, framför allt i Skandinavien, som driver kunskapsläget framåt. Syftet med detta arbete var att undersöka om EV-infektioner påverkar immunförsvaret till att angripa β-cellerna och om EV har betydelse för utvecklandet av AAb och T1D. Sökningar utfördes på Pubmed med sökord: ”enterovirus”, ”diabetes” och ”infection”. Fem artiklar valdes som visade EV-infektioners variation när det gäller delaktighet i T1D-progressionen. Resultatet visar att kronisk EV-infektion i mukosa kan spridas till pankreas och leda till inflammation med AAb-utveckling som följd och att EV-RNA förekommer i både endokrin och exokrin vävnad. Utöver det visades att CVB påverkar AAb-utveckling negativt och att långvariga låg-gradiga CVB-infektioner triggar förändringar på transkriptionsnivå som leder till autoimmunitet. Ett vaccin mot CVB skulle eventuellt kunna förhindra dessa förändringar och studier på NOD-möss visar möjligheter. T1D är en mycket heterogen sjukdom vilket är en utmaning för hela forskarkåren. Frågorna är fortfarande många, detta arbete har endast skrapat på ytan av det enorma fält som diabetesforskningen berör. Slutsatsen är att EV fungerar som en accelerator vid T1D-utveckling, men om T1D-utvecklingen underlättas i en inflammatorisk miljö, eller om EV orsakar inflammationen som leder till destruktion av β-celler gav detta arbete inte svar på. / Introduction: Type 1 diabetes (T1D) is a chronic autoimmune disease in which insulin production is completely or partially eliminated due to selective destruction of the insulin-producing β-cells in the pancreas. In Sweden, about 50,000 individuals live with T1D, of which 7,000 are children. There is a higher incidence during the winter, which suggests an involvement of environmental factors. The etiology is complicated, genetic predisposition has a decisive role, and genes that are mainly associated with increased risk are located on chromosome 6 in the HLA region which are important for the adaptive immune system. Other putative environmental factors have been studied with different results. Particular focus has been given to viruses, mainly enteroviruses (EVs), which are triggers of T1D in genetically susceptible individuals. The selective β-cell destruction is mostly mediated by inflammation and insulitis occurs close to T1D diagnosis (<1 year). Autoantibodies (AAb) are used as biomarkers for early detection of T1D. Autoimmunity is a failure of the immune system tolerance to self-antigens. Potential mechanisms for virus-induced autoimmunity are bystander activation and molecular mimicry. EV is a single-stranded RNA virus that has a specific tropism for pancreatic β cells: is cytolytic and kills the host cell. Coxsackievirus B (CVB) is a subgroup of EV that is considered to have association with diabetes. Many research projects are ongoing, especially in Scandinavia, possibly because a high T1D prevalence has created an interest that has driven research and the state of knowledge forward. Aim: This work investigates whether EV infections affects the immune system to attack β cells and what role this has for AAb and T1D development. Method: Literature search was performed in Pubmed with keywords: "enterovirus", "diabetes" and "infection". Five articles were selected that were relevant and showed variations of EV infections in terms of participation in T1D progression. Results: In summary, the studies show that chronic EV infection present in the mucosa can spread and lead to inflammation of the pancreas with AAb development as a result. One study showed that EV-RNA is not only found in endocrine tissue but also exocrine tissue. In addition, it was shown that CVB negatively affects AAb development and that persistent low-grade CVB infections trigger changes in the level of transcription that lead to autoimmunity. A vaccine against CVB might be able to prevent these changes as demonstrated by studies on NOD mice. T1D is a heterogeneous disease, which is a challenge for the entire research community. The questions remain and this work has only scratched the surface of the huge field of diabetes research. Conclusion: EV acts as an accelerator in T1D development, but the question whether T1D development is facilitated in an inflammatory environment, or whether EV itself causes the inflammation that leads to the destruction of β-cells, remains to be answered.

In einem Zeitraum von sieben Jahren untersuchten wir invasive bakterielle Infektionen bei Kindern durch die wichtigsten Erreger von Blutstrombahninfektionen an der Würzburger Universitäts-Kinderklinik. / We analysed invasive bacterial infections in children caused by the most common and important pathogens of bloodstream infections in children over a 7-year-period.