Thesis (Ph. D.)--Ohio State University, 1970. / Includes vita. Includes bibliographical references (leaves 176-178). Available online via OhioLINK's ETD Center.

Thesis (M.A.)--Ohio State University, 1937. / Includes bibliographical references (leaves 87-90).

No description available.

No description available.

No description available.

Graduate

No description available.

There is no abstract available for this thesis.

Affinities between Nietzsche and Proust have been suggested by a variety of influential critics (Georges Bataille and Maurice Blanchot, more recently Paul de Man, Alexander Nehamas and Richard Rorty), but this is the first full-length comparative study of the two writers. Proust was intimately familiar with nineteenth-century post-Kantian aesthetics, and indeed the narrator in A la recherche du temps perdu glosses his involuntary memories using an explicitly idealist philosophical vocabulary, but by developing Vincent Descombes's thesis that Proust's novel is more advanced than the philosophical interpretations it contains, I argue that Proust ultimately moves beyond the Schopenhauerian position which has often been imputed to him, and that he joins Nietzsche in an overcoming of dualistic metaphysics. After first considering those critical works which have prepared the ground for a comparative study of the two writers - in particular Gilles Deleuze's Proust et les signes, whose Nietzschean contours I argue have been insufficiently appreciated - I then discuss the surprising amount Proust actually wrote about Nietzsche, in A la recherche and elsewhere, and focus on the theme of friendship, which is Proust's chosen terrain for his most extended engagement with the philosopher. In subsequent chapters I address 'Proust's perspectivism' in the light of Nietzsche's radical critique of traditional epistemology, and then turn to Proust's narrator's search for the self, which I argue culminates in an 'ubermenschlich' aesthetics of self-creation. I use Deleuze's emphasis on the difference and repetition in Proustian 'essences' so as to read involuntary memory as the intimation not of an essential self, but of the eternal return. In my final chapter I then attempt to break open the two writers' metamorphoses of the circle by stressing the asymmetries of temporal structure in their work, their exploitation of postmodern 'logics of the future perfect'.

Syfte: Det centrala med studiens syfte är att analysera hur arbetet med barns inflytande vid val av temaarbete ser ut på en Reggio Emilia-inspirerad förskola. Studien kommer även att analysera barns syn på hur inflytande fördelas mellan de olika parterna under det tematiska arbetets gång. Frågeställningar: De frågeställningar studien utgår från är hur barn beskriver sin möjlighet till inflytande vid val av temaarbete på en Reggio Emilia-inspirerad förskola. Hur barn beskriver att alla involveras vid val av temaarbete på en Reggio Emilia-inspirerad förskola samt vad det uppkommer för utmaningar som förskollärare kan ställas inför när det gäller barns inflytande vid val av temaarbete på en Reggio Emilia-inspirerad förskola, utifrån vad barn säger. Metod: Metoden som används är kvalitativa intervjuer med förskolebarn och med hjälp av fokusgruppsintervjuer samlas data in till studien. Undersöknigen görs på en Reggio Emilia-inspirerad förskola i södra Sverige som vi har kommit i kontakt med under vår utbildning. Resultat: Studiens resultat visar att det finns intresse hos barnen att vara delaktiga vid val av temaarbete samt att ha inflytande i vardagsprocesser som rör detta temaarbete. Resultatet tyder även på att barnen inte är så delaktiga som de skulle önska samt att denna brist på inflytande vid valet av tema och dess genomförande inte beror på att barnen är ointresserade, utan snarare på grund av tidsbrist eller för stora barngrupper i verksamheten.