Begreppet BIM (Byggnadsinformationsmodellering) har kommit långt inom husbyggnadssektorn och installationsbranschen medan anläggningsbranschen har legat efter i utvecklingen. Idag är anläggningsbranschen i stort behov av effektivisering och erfarenhet inom området BIM. Bristfällig kompetens och dålig information utgör några risker som behöver lösas för att få fart på utvecklingen. Detta examensarbete är utfört åt Trafikverket i Stockholm och genomfördes som en intervjustudie med totalt 12 olika ansvariga från både interna och externa företag. Varje person som intervjuades hade en koppling till de anläggningsprojekt vi fått som uppgift att kartlägga. Syftet med examensarbetet är att kartlägga vilka BIM-relaterade arbetsmetoder som redan används inom Trafikverket och hur de tillämpas med avseende på risker och projektering. De risker som kommer att undersökas är vid projektets utförande- och projekteringsskede samt en liten överblick på förvaltning och standardisering. Resultatet ska användas som underlag i framtagandet av ett gemensamt arbetssätt för BIM på Trafikverket. Resultatet visar att det saknas en tydlig definition av BIM. Studien visar att de främsta användningsområdena där BIM kan användas i anläggningsprojekt är anläggningsinformationsmodell, maskinstyrning, kalkylering, tidsplanering, visualisering och samgranskning. Slutligen ska byggnadsinformationsmodellen kunna användas som relationshandling för förvaltning. Ett flertal risker har tagits upp inom användningsområdena som tex hinder vid implementering av BIM. Användningen av BIM kommer att växa i framtiden och med ny teknik fås nya möjligheter och affärsmöjligheter som kan generera en stor mängd nya affärer i branschen. BIM kommer att skapa en gemensam plattform som kontinuerligt uppdateras och på så sätt skapar många nyttor för Trafikverket. Projekteringen blir effektivare och håller högre kvalité samt bidra till en bättre produktionsprocess. / The concept of BIM (Building information modelling) has come a long way in house construction and building services industry while the infrastructure sector has remained behind in development. The infrastructure industry is in great need of efficiency and experience in the field of BIM. Lack of skills and poor information pose some risks that need to be solved in order to boost the development. This thesis is done in the Swedish Transport Administration in Stockholm and was conducted by an interview with a total of 11 liable people from both internal and external companies. Each person who were interviewed had a connection to the infrastructure projects that we have been tasked to identify. The purpose of the thesis is to identify what BIM-related working methods already in use within the Swedish Transport Administration and how they are applied with respect to risks and planning. The risks that are investigated are in the project design, planning and construction stage. We also provide a small overview on management and standardization. The results will be used as a basis in the development of a common approach for BIM in the Swedish Transport Administration. The results show that there is no clear definition of BIM. The study shows that the main areas of BIM can be used in the infrastructure project machine control, accounting, scheduling, visualization and review. Finally, the building information model can be used as a relational document for management. Several risks have been addressed within the fields of application and obstacles in the implementation of BIM. The use of BIM will grow in the future and with new technology available, new opportunities and business opportunities occur that generates a large amount of new business in the industry. BIM will create a common platform that is continually updated and thereby create many benefits for the Swedish Transport Administration. The designs are more efficient and have higher quality and contribute to an improved production process.

Infrastrukturella projekt har ofta kalkylavvikelser, vilket har varit huvudanledningen till inriktningen för detta examensarbete. Rapporten beskriver mot en teoretisk referensram, kostnadskalkylering vid olika skeden i byggprocessen. Det redogörs hur kalkyleringen förändras och blir mer detaljerad i takt med att fler faktorer om det aktuella projektet efterhand blir kända. I rapporten läggs viss tyngdpunkt på uppföljningar av fyra stycken infraprojekt som kalkylerats hos Bygganalys på ÅF-Infrastructure AB. Kalkylerna har gjorts på uppdrag av beställaren Stockholms stad trafikkontor. Kostnadsuppskattningarna har ställts mot respektive entreprenörs anbudskalkyl/prissatta mängdförteckning för att identifiera vilka kostnadsposter som bidrar till kalkylavvikelser för de fyra projekten. Det redovisas även en uppföljning av den uppskattade ÄTA-summan som gjorts av Bygganalys för projekten, vilket ställts mot den verkliga ÄTA-summan. I uppföljningen av ÄTA-posterna har det även gjorts en identifikation av vilka avvikelser som orsakats av projekteringsfel och vilka som berott på ändrad arbetsomfattning eller kvalitetshöjande arbeten. I rapporten förekommer även slutsatser om orsaker till avvikelserna i kostnadsuppskattningarna och en redogörelse om vad avvikelserna kan bero på. / Infrastructural projects do often have calculated deviations, which has been the main reason to the selected orientation for this exam report. The report describes against a theoretical framework, cost accounting at different stages in the building process and how the calculations change and get more detailed as more factors about the current project gradually becomes known. The point of balance in the report is put on follow-ups of four infraprojects that has been calculated on Bygganalys at ÅF-infrastructure AB in request of the client Stockholm city traffic office. The calculations have been set against each entrepreneurs tender document/priced amount list to identify which costing post that contributes to the calculated deviation for the four projects. It also describes a follow-up of the estimated changed, additional and outgoing work sum that has been made by Bygganalys for the projects, which has been pledged against the actual outcome for changed, additional and outgoing work sum. In the follow-up of changed, additional and outgoing work posts it has also been made an identification of which deviations that has been caused by project planning failures and which that has been caused by changes in the amount of work or quality improvements.