Bostads- och servicesektorn är de största energianvändarna i Sverige och därför har energieffektivisering i byggnader blivit en alltmer central fråga. Renovering med syfte att energioptimera byggnader är en ekonomisk investering och detta kräver ett bra underlag innan valet av effektiviseringsåtgärd. Denna studie har fokuserat på olika effektiviseringsåtgärder ur ett energi- samt ekonomiskt perspektiv vid renovering av byggnader.  Studien är uppdelad i två delar. I del 1 av studien undersöktes om och hur balkonginglasning påverkar byggnadens energianvändning. Undersökningen gjordes med hjälp av simuleringar i programmet IDA ICE 4.8. Simuleringarna gjordes över byggnadens energianvändning och var baserade på samma modell men den ena med inglasade balkonger och den andra utan inglasade balkonger. Även olika parametrars inverkan för inglasningen som klimatzon samt klimatskalets U-värde för modellen innan och efter renovering undersöktes. Modellens energianvändning för både med och utan inglasade balkonger, före och efter renovering, i städerna Stockholm, Malmö och Kiruna jämfördes med varandra. De effektiviseringsåtgärder som låg till grund för denna studie var tilläggsisolering av ytterväggar, tilläggsisolering av vindsbjälklag, fönsterbyte och uppgradering av ventilationssystem till FTX.  Del 2 av studien handlar om nyckeltal, i studien togs det fram olika nyckeltal baserad på de tidigare nämnda effektiviseringsåtgärderna i syfte att jämföra åtgärderna ur ett energi- samt ekonomiskt perspektiv. Nyckeltalet beskriver renoveringsåtgärdernas energibesparing per kvadratmeter, åtgärdad yta och år samt återbetalningstiden för respektive åtgärd. Även denna del av studien gjordes med hjälp av simuleringar i IDA ICE. För att få ett övergripande nyckeltal undersöktes dessutom typiska U-värden på byggnadsdelar från tre olika tidsperioder (1948-1960), (1961-1975) och (1976-1985) samt tre olika klimatzoner Stockholm, Malmö och Kiruna. Resultatet i denna studie visade att inglasning av balkongerna minskar byggnadens energibehov mellan 4,7–5,1% för äldre byggnader och mellan 2–2,5% för byggnader efter renovering. Fönsterbyte och tilläggsisolering av vindsbjälklag ger större relativ besparing i Kiruna medan uppgradering av ventilationssystem och tilläggsisolering av ytterväggar ger större relativ besparing i Malmö. Största besparing per åtgärdad yta kommer från fönsterbyte och uppgradering av ventilationssystem i samtliga undersökta klimatzoner. Kortast återbetalningstid var för åtgärden tilläggsisolering av vindsbjälklag för samtliga städer och bland städerna hade Kiruna den kortaste återbetalningstiden. / The housing and service sectors are the largest energy users in Sweden and therefore energy efficiency in buildings has become an increasingly central issue. Renovation with the aim of energy-optimizing buildings is a financial investment and this requires a good basis before choosing an efficient measure. This study has focused on various efficiency measures from an energy- and economic perspective when renovating buildings.  The study is divided into two parts. In part 1 of the study, whether and how balcony glazing affects the building's energy use was investigated. The investigation was carried out using simulations in the program IDA ICE 4.8. The simulations were made over the building's energy use and were based on the same model but one with glazed balconies and the other without glazed balconies. Various parameters for the impact of the glazing, such as climate zone and the U-value of the climate shell for models before and after renovation were also examined. The model's energy use for both with and without glazed balconies, before and after renovation, in the cities of Stockholm, Malmö and Kiruna were compared with each other. The efficiency measures that formed the basis of this study were additional insulation of external walls, additional insulation of attic joists, replacement of windows and upgrading of the ventilation system for FTX.  Part 2 of the study deals with key figures, in the study different key figures were produced based on the previously mentioned efficiency measures in order to compare the measures from an energy and financial perspective. The key figure describes the renovation measures' energy savings per square meter, treated area and year, as well as the payback period for each measure. This part of the study was also done using simulations in IDA ICE. In order to obtain an overall key figure, typical U-values on building parts from three different time periods (1948-1960), (1961-1975) and (1976-1985) as well as three different climate zones Stockholm, Malmö and Kiruna were investigated.  The results of this study showed that glazing the balconies reduces the building's energy needs between 4,7-5,1% for older buildings and between 2-2,5% for buildings after renovation. Window replacement and additional insulation of attic joists provide greater relative savings in Kiruna, while upgrading the ventilation system and additional insulation of exterior walls provide greater relative savings in Malmö. The biggest savings per treated area comes from window replacement and upgrading of ventilation systems in all investigated climate zones. The shortest payback time was for the measure of additional insulation of attic joists for all cities, and among the cities Kiruna had the shortest payback time.