No description available.

Lic.-avh. Stockholm : Kungliga Tekniska högskolan, 2008.

Syftet med denna undersökning är att ge mig och framtida lärare en större inblick hur aktiva lärare arbetar med IKT och hur IKT kan vara ett hjälpmedel både för lärare och för elever. Hur kan teknologin utnyttjas för att underlätta vårt kommande arbete och hur kan teknologin användas för att underlätta elevernas kunskapsutveckling. Jag har valt att undersöka detta genom att intervjua sju aktiva lärare. Åldern och erfarenheterna inom yrket varierar på lärarna. Jag valde att använda mig utav intervjuer då det ger mig möjligheten att omformulera frågor som eventuellt skulle vara svårt för läraren att tolka samt att det ger mig möjlighet att ställa följdfrågor för att nå ytterligare kunskaper. Undersökningen visar att det finns både likheter och skillnader hur IKT används för att underlätta både för lärare och elever. En gemensam faktor hos alla intervjuade var att IKT användes på en daglig basis på ett eller annat sätt. Skillnader var dels kommunens och skolans satsningar som gjorts kring IKT men även olika arbetssätt hos lärarna, det finns olika verktyg inom IKT som används av lärarna. Undersökningen visar att IKT används dagligen av de intervjuade men på olika sätt och olika plattformer. Lärarnas kompetenser skiljer sig åt och den tydligaste faktorn till vad det beror på är det personliga intresset för IKT och teknologi.

No description available.

No description available.

Diss. Växjö : Linnéuniversitetet, 2010.

Banker är en viktig del i samhället. Eftersom de är fundamentala för det finansiella systemet krävs krav på långsiktigt arbete. Att vara hållbarhet i sin verksamhet blir allt viktigare på grund av bland annat ökade krav från kunderna. Studien behandlar hur olika associationsformer hanterar hållbarhet. Syftet med uppsatsen är att undersöka och förklara skillnaden i hållbarhet mellan de olika associationsformerna på den svenska bankmarknaden.För att undersöka och förklara skillnaderna intervjuades personer i ledande positioner på olika banker. De tre möjliga associationsformerna på den svenska bankmarknaden är representerade i urvalet. Undersökningen begränsades till sex banker på grund av studiens tidsram.I vår analys av det erhållna empirimaterialet konstaterades att synen på hållbarhet skiljer sig åt beroende av vilken associationsform banken har. Vi fann att det föreligger en skillnad i prioritering i relationen mellan lönsamhet och hållbarhet. Medlemsbankerna agerade filantropiskt och oegennyttigt för en större samhällsnytta och har inget eget vinstintresse. En av de två medlemsbankerna ansåg att det var själva vinstsyftet som ej är förenligt med hållbarhet. Bankaktiebolagen och sparbanken såg lönsamhet som en förutsättning för att vara hållbar. De såg hållbarhet som ett medel för att kunna göra vinst medan medlemsbankernas mål är hållbarhet och att ekonomin enbart är ett medel för att uppnå det.

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever ges möjlighet att utveckla sin kommunikationsförmåga i matematikklassrummet. Bakgrunden till detta är att kommunikationsförmågan har blivit en viktig del i den nya läroplanen, Lgr11. I studien har vi observerat hur två lärare som undervisar i årskurs nio hjälper eleverna att utveckla sin muntliga kommunikationsförmåga i matematiken. För att se hur eleverna ges möjlighet att utveckla sin skriftliga kommunikationsförmåga har läromedel från respektive klass analyserats. Resultatet av observationerna visade att lärarna använde sig mest av frågetyperna Ledande frågor och Följdfrågor. Resultatet från textanalysen av läromedlen visade att i Matte Direkt 9 (2011) är uppgiftstyperna som utvecklar elevernas kommunikationsförmåga mer fördelat mellan alla kursdelar än i Matte direkt år 9 (2003). Sammanfattningsvis varieras användandet av frågetyper mer om läraren använder både helklassarbete och enskilt arbete för att utveckla elevernas muntliga kommunikationsförmåga. För att utveckla elevernas skriftliga kommunikationsförmåga bör man använda ett aktuellt läromedel.

Diss. Uppsala : Uppsala Universitet, 2008.

<p>Den 1 juli 2007 infördes nya momsregler inom byggbranschen vid försäljning av byggtjänster. Dessa regler innebär att köparen istället för säljaren redovisar momsen och därför kallas det för omvänd moms. Syftet med införandet av dessa regler var att minska skattefusket. Vi vill i vår uppsats undersöka vilka problem införandet av den omvända momsen har inneburit, samt ta reda på om det är någon skillnad mellan hur stora och små företag har hanterat övergången. Vi vill även utvärdera den nya metoden jämfört med den gamla. För att göra detta har vi intervjuat företrädare för tre stora företag, tre små företag, en redovisningskonsult och Skatteverket.</p><p>Vår undersökning visar att alla våra respondenter tyckte det var krångligt och att införandet skedde vid en dåligt vald tidpunkt. Trots detta har de flesta vant sig nu, och vet ungefär vad som gäller. Skillnaden mellan stora och små företag var att de stora gjorde betydande satsningar innan införandet. De små företagen hanterade istället problemen när de uppstod.</p><p>Vi kom fram till att fördelen med den omvända momsen är att skattefusket antagligen minskar, även om vi inte såg några konkreta bevis på detta. Man bör dock tänka på att det var en långsiktig satsning från Riksdagen. Hittills har vi bara sett kostnaderna.</p>