Tidigare studier och forskning kring konflikten mellan arbete- och familjeliv har visat att konflikten är ett resultat av den obalans som finns mellan de krav och resurser som utgör respektive del av livet. I denna uppsats beskrivs hur upplevd konflikt mellan arbete och familj ser ut och eventuellt skiljer sig åt mellan Sverige och Storbritannien, mellan olika sociala klasser, samt mellan män och kvinnor i dessa länder. Den övergripande tanken är att resultaten borde skilja sig åt då Sverige och Storbritannien är två ganska olika länder på policynivå. Därmed borde den institutionella kontexten ha sin inverkan på de arbetsvillkor och familjevillkor som i sig kan bidra till arbete-familjekonflikten. Utifrån detta undersöks hur arbetskrav, arbetsresurser och familjevillkor av olika slag inverkar på sambanden mellan landstillhörighet och arbete-familjekonflikten, socialklass och arbete-familjekonflikten och könstillhörighet och arbete-familjekonflikten. Med utgångspunkt i European Social Survey har datamaterialet till linjära regressionsanalyser hämtats, där urvalet bestått av förvärvsarbetandes individer från Sverige och Storbritannien, mellan 20 och 60 år med familj (med minst en partner). Resultatet visar att landstillhörighetens påverkan på konflikten kvarstår vid kontroll av övriga variabler. Dock gäller detta resultat endast för männen. Vi kan även ur våra resultat konstatera att den sociala klasstillhörigheten inte har någon effekt på arbete-familjekonflikten för individer i Sverige. Detta visar sig vara tvärtemot Storbritannien där social klass påverkar upplevd arbete-familjekonflikt. I en jämförelse mellan länderna går det att se att kvinnor och män upplever olika grader av konflikt och att de påverkas på olika sätt av arbets- och familjevillkor. Dock är skillnaden mellan arbete-familjekonflikten, män och kvinnor emellan, jämnstora mellan länderna. Därmed säger våra resultat oss att det finns en skillnad i upplevd arbete-familjekonflikt mellan Sverige och Storbritannien och att denna skillnad är av varierande art med avseende på kön och social klass. Denna skillnad anser vi kunna härledas ur länders institutionaliserade policyer.

The aim of the study is twofold. First, to provide a picture of what happens when groups of citizens cooperate with municipalities and administrations to produce services essential to the community, i.e., elderly care or road maintenance. Second, to compare this picture with the picture of citizens’ involvement that the civil society theories describe. This is done by comparing four different cooperation projects. The empirical material has been gathered through four qualitative case studies – two elderly care cases and two road maintenance cases – and the analytical frame has been drawn mostly from organization theory, especially the resource dependence and the institutional perspectives. In the dissertation it is shown that in the projects with less complications the processes developed in a way that balanced, to some extent, the asymmetry in the dependence relation, i.e., the resources controlled by the groups became more interesting for the administrations and municipalities. These processes did also develop in a way that made it possible for the actors to come to an agreement of what problem the project was supposed to solve. These findings covariates with how interested the municipalities and the Road Administration organizations were to participate in the cooperation projects. It also covariates with the use of institutionalized cooperation forms. The short cut of an already defined and legitimated cooperation form implied that less transaction resources had to be invested in the cooperation itself – but as a result the actors did not communicate sufficiently and therefore did not develop a mutual understanding and trust. Another finding is that both the groups and the municipalities and administrations had pragmatic motives for their involvement in the cooperation projects, which led to an organizational form that was effective for the purpose of solving the identified problem with the elderly care/road maintenance, but not for the unintended consequences described by the civil society theories. As the group of citizens really involved was small, the consequences – greater solidarity and responsibility, and a decentralized democratic process, only comprised a few, mostly resourceful, citizens. Finally, the study shows that the groups’ contributions to the democratic process were limited by their involvement in actually solving the problem in question, i.e., to build and run an elderly home or to work with the improvement of the roads. The findings suggests that the picture of citizens’ involvement often put forward in the political debate in Sweden – as both a complement to the service provided by the public sector and a way to improve the democratic process – ought to be the subject of further research.