Bakgrund: Diabetes typ 1 är en autoimmun sjukdom där immunförsvaret angriper de insulinproducerande betacellerna i pankreas och kroppens egen insulinproduktion upphör. Sjukdomen kräver att personen konstant utför olika egenvårdsåtgärder för att bibehålla kontroll över blodsockernivåerna. Syftet var att sammanställa upplevelser kring egenvård hos personer med typ 1-diabetes. Metod utgjordes av en kvalitativ litteraturöversikt med en induktiv ansats och en integrerad analys enligt Friberg (2022). Resultatet utmynnade i följande teman, underlätta egenvården i det dagliga livet och optimera den medicinska teknologin. Subteman som identifierades var att balansera egenvården med vardagen, utmaningar vid egenvård, rädsla för komplikationer, fördelar med teknologin, utmaningar med teknologin samt stöd och utbildning från sjukvården. Slutsatsen var att med egenvården tillkom flera utmaningar, där utmaningarna kunde leda till egenvårdsbrister. Det är därför viktigt att belysa det stöd som krävs för att förhindra egenvårdsbrister och förbättra egenvårdskapaciteten och därmed öka hälsa och välbefinnande trots sjukdom.

Majoriteten av Sveriges akutmottagningar omhändertar såväl vuxna som barn och är bemannade av både allmänsjuksköterskor och specialistsjuksköterskor inom akutsjukvård. Dessa kommer därför att behöva triagera och bedöma akut sjuka och skadade barn trots att de har en begränsad kunskap om barn. Barn ter sig annorlunda än vuxna såväl fysiologiskt som psykologiskt och den kognitiva utvecklingen måste tas i beaktning relaterat till barnens ålder.  Syftet med studien var att belysa triagering eller bedömning av barn inom akutsjukvård.  En allmän litteraturstudie med en systematisk litteratursökning valdes som metod för att svara på syftet. Resultatet är baserat på 15 artiklar som kvalitégranskades, genomgick en integrerad analys och genomarbetades av båda författarna.  I resultatet framkom tre huvudkategorier och nio underkategorier. Resultatet visar på de vanligaste besöksorsakerna och hur barn prioriteras när de söker akutsjukvård. Det visar också på vad som ingår i triageringen och hur kontexten kan komma att påverka triagering eller bedömningen. Det lyfts även faktorer på hur och varför triageringen av barn brister. Barnets inverkan på triageringen är avgörande och att triagera barn skiljer sig från att triagera vuxna. Barnets föräldrar eller vårdnadshavare ska även involveras och kan ha en avgörande inverkan både på barnet och på den som triagerar. Personliga attribut hos den som triagerar spelar en stor roll, både i form av tidigare erfarenhet och utbildning. Många upplever höga krav när det kommer till triagering av barn och teamet spelar en avgörande roll.  Slutsatsen var att triagering och bedömning av barn är en av de svåraste uppgifterna inom akutsjukvården och kräver rätt personal med rätt kompetens och kunskap. Egenskaper hos både barnet, familjen och den som triagerar påverkar utfallet av triageringen och bedömningen. Det är därför bra att ha kännedom om de vanligaste besöksorsakerna, prioriteringsnivå samt hur triagering av barn går till men också när den brister och varför. / The majority of Sweden's emergency departments care for both adults and children and are staffed by both general nurses and specialist nurses in emergency care. These will therefore have to triage and assess acutely ill and injured children, even though they have limited knowledge about children. Children behave differently from adults both physiologically and psychologically and cognitive development must be considered in relation to the children's age.  The aim of the study was to illustrate triage or assessment of children in emergency healthcare.  A literature review with a systematic search was chosen as the method to answer the purpose. The result is based on 15 articles that were quality checked, underwent an integrated analysis, and were elaborated by both authors.  The results revealed three main categories and nine subcategories. The results show the most common reasons for visits and how children are prioritized when seeking emergency medical care. It also shows what is included in the triage and how the context may affect the triage or the assessment. Factors on how and why the triage of children is lacking are also highlighted. The child's impact on triage is crucial and triaging children is different from triaging adults. The child's parents or guardians must also be involved and can have a decisive impact both on the child and on the triage person. Personal attributes of the person triaging play a large role, both in the form of previous experience and education. Many experience high demands when it comes to triaging children and the team plays a crucial role.  The conclusion was that triaging and assessing children is one of the most difficult tasks in emergency healthcare and requires the right staff with the right skills and knowledge. Characteristics of both the child, the family and the person who is triaging affect the outcome of the triage and assessment. It is therefore good to be aware of the most common reasons for visits, level of priority and how triage of children is done, but also when it fails and why.