En tillbakablick på den ekonomiska utvecklingen ger en klar bild av att ekonomin har utvecklats från ett industribaserat samhälle till ett mer komplext samhälle med större krav på kompetens från anställda. Ett sådant samhälle kallas för ett kunskapsintensivt samhälle och har sedan början av 1990-talet växt allt starkare. Redovisningen har däremot halkat efter och det gör den fortfarande. Än idag finns det inga standarder eller normer som kan användas för att framhäva en av företagets viktigaste resurser, nämligen humankapital.Kunskap, skicklighet och innovativ samt de anställdas förmåga är beteckningen för humankapital. Även värderingar, kultur och filosofi inom företaget sammanhänger med benämningen. Med andra ord så är företagets personal, som inte är ägt av företaget, det som kännetecknar humankapital.Syftet med uppsatsen är att bidra med en förståelse för hur redovisningen av humankapitalet har gått till samt att belysa om hur utvecklingen har sett ut. Slutligen har uppsatsen som syfte att ge en beskrivning av vart utvecklingen av en humankapitalanpassad redovisning är på väg.Vi har använt oss av hermeneutisk synsätt då vi har haft ett tolkande synsätt. Först sammanställde vi den teoretiska referensramen för att sedan gå ut i verkligheten och se hur teorin tillämpas och slutligen återkomma till teorin för att få förståelse kring tillvägagångssätten. Till uppsatsen anser vi att kvalitativa metoden passar bäst då syftet är att upplysa om utvecklingen av humankapitalet.Det finns lagstadgat information om humankapital som måste förekomma i årsredovisningar som oftast kompletteras med textuell information. Den textuella informationen är oftast utsprid i hela årsredovisningen och svenska företagen nöjer sig med sådana årsredovisningar. Utvecklingen av humankapital har gått spikrakt uppåt under 1990-talet för att sedan sjunka under 2000-talet. Det är inte heller mycket som tyder på att utvecklingen kommer att ändra riktning i framtiden då intressenterna ser ut att bli tillfredsställda av den information som redan ges. Så länge som rapporteringen angående humankapitalet är frivilligt kommer företag att ta den enklare vägen eftersom rapportering av humankapitalet är inte det enklaste att ta fram.

<p>Sammanfattning</p><p>Examensarbete i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Mälardalens Högskola, Kandidatuppsats i ekonomistyrning, vårterminen 2008.</p><p>Datum: 2008-06-04</p><p>Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15hp</p><p>Författare:Carolina Ampuero och Martin Sloberg.</p><p>Titel: Att mäta människor – en fallstudie på ett nordiskt byggföretag</p><p>Handledare: Matti Skoog, universitetslektor</p><p>Problem:Humankapital är svårt att mäta eftersom företaget varken kan äga eller fullt kontrollera resursen. Problemet uppstår vid bestämmandet av vad som är relevant att mäta och hur man ska mäta det för att uppnå högre prestation.</p><p>Syfte:Uppsatsens syfte är att genom en fallstudie fördjupa förståelsen av hur organisationer internt mäter och analyserar sitt humankapital samt vilka potentiella konsekvenser detta kan ha för styrningen av organisationen.</p><p>Metod:Denna studie omfattar en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med personalen på företaget NCC.</p><p>Slutsats:Humankapital är svårt att mäta men med hjälp av mätinstrumentet Humankapitalindex (HKI) kan mätningen förenklas. Nyttan med HKI faller bort helt eller delvis lokalt i vissa fall p.g.a negativa mätningsfaktorer. Att nyttan ibland faller bort lokalt påverkar dock inte den strategiska nyttan.</p><p>Sökord: Humankapital, intellektuell kapital, mäta, kunskap, kompetens, immateriella tillgångar.</p> / <p>Abstract</p><p>Diploma work in management accounting, School of Business at Mälardalen University, Bachelor thesis in business administration, spring term 2008.</p><p>Date:2008-06-04</p><p>Level:Bachelor Thesis in Business Administration, 15 credits.</p><p>Authors:Carolina Ampuero and Martin Sloberg.</p><p>Title: To measure people – a case study on a Nordic construction company</p><p>Supervisor: Matti Skoog, senior lecturer.</p><p>Research Issue: It is difficult to measure human capital because companies cannot own nor control this resource. The problem arises when deciding what is relevant to measure and how they measure it to achieve higher perfomance.</p><p>Purpose:The purpose of the study is to deepen the comprehension of how organizations measure and analyze their human capital internally and which potential consequences it can have for the organizations’ management through a case study.</p><p>Method:This bachelor thesis is based upon a qualitative method using semi-structured interviews with employees of NCC.</p><p>Conclusions:It is difficult to measure human capital but with the measurement instrument Humankapitalindex (HKI), the measurement can be simplified. The utility of HKI sometimes drops completely or partly locally due to negative measurement factors. Even though the utility sometimes drops locally, the strategic utility is unaffected.</p><p>Keywords:Human capital, intellectual capital, measure, knowledge, competence intangible assets.</p>

Sammanfattning Examensarbete i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Mälardalens Högskola, Kandidatuppsats i ekonomistyrning, vårterminen 2008. Datum: 2008-06-04 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15hp Författare:Carolina Ampuero och Martin Sloberg. Titel: Att mäta människor – en fallstudie på ett nordiskt byggföretag Handledare: Matti Skoog, universitetslektor Problem:Humankapital är svårt att mäta eftersom företaget varken kan äga eller fullt kontrollera resursen. Problemet uppstår vid bestämmandet av vad som är relevant att mäta och hur man ska mäta det för att uppnå högre prestation. Syfte:Uppsatsens syfte är att genom en fallstudie fördjupa förståelsen av hur organisationer internt mäter och analyserar sitt humankapital samt vilka potentiella konsekvenser detta kan ha för styrningen av organisationen. Metod:Denna studie omfattar en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med personalen på företaget NCC. Slutsats:Humankapital är svårt att mäta men med hjälp av mätinstrumentet Humankapitalindex (HKI) kan mätningen förenklas. Nyttan med HKI faller bort helt eller delvis lokalt i vissa fall p.g.a negativa mätningsfaktorer. Att nyttan ibland faller bort lokalt påverkar dock inte den strategiska nyttan. Sökord: Humankapital, intellektuell kapital, mäta, kunskap, kompetens, immateriella tillgångar. / Abstract Diploma work in management accounting, School of Business at Mälardalen University, Bachelor thesis in business administration, spring term 2008. Date:2008-06-04 Level:Bachelor Thesis in Business Administration, 15 credits. Authors:Carolina Ampuero and Martin Sloberg. Title: To measure people – a case study on a Nordic construction company Supervisor: Matti Skoog, senior lecturer. Research Issue: It is difficult to measure human capital because companies cannot own nor control this resource. The problem arises when deciding what is relevant to measure and how they measure it to achieve higher perfomance. Purpose:The purpose of the study is to deepen the comprehension of how organizations measure and analyze their human capital internally and which potential consequences it can have for the organizations’ management through a case study. Method:This bachelor thesis is based upon a qualitative method using semi-structured interviews with employees of NCC. Conclusions:It is difficult to measure human capital but with the measurement instrument Humankapitalindex (HKI), the measurement can be simplified. The utility of HKI sometimes drops completely or partly locally due to negative measurement factors. Even though the utility sometimes drops locally, the strategic utility is unaffected. Keywords:Human capital, intellectual capital, measure, knowledge, competence intangible assets.