I denna kandidatuppsats jämförs läsares och skribenters begrepp bakom sju datatermer från it-tidningen Computer Sweden. Det huvudsakliga syftet med studien är att undersöka om läsare och skribenter har samma begrepp bakom de sju termerna och hur deras begrepp stämmer överens med normkällorna. Ett ytterligare syfte är att undersöka hur etablerade de sju termerna är i såväl en fackspråklig som en allmänspråklig diskurs. Den första delen av studien grundar sig på en enkät där de två olika grupperna fått svara på vilka termer de anser sig förstå för att sedan ge en parafras på termerna. Svaren är analyserade med hjälp av kognitiv lingvistik, ramteori och terminologisk begreppsanalys. Den andra delen av studien grundar sig på korpusundersökningar där termernas etableringsgrad jämförs mellan en fackspråklig och en allmänspråklig diskurs. Resultatet för undersökningen är att skribenterna och läsarna har i stort sett samma begrepp bakom termerna, men att skribenterna generellt har ett större intensionsdjup. Samtliga termer är etablerade i den fackspråkliga diskursen, medan endast termen virus kan anses vara etablerad i den allmänspråkliga diskursen. Etableringsgraden tycks påverka läsarnas intensionsdjup "negativt". Ju mer etablerad en term är, desto allmännare begrepp bakom termerna har läsarna.