No description available.

Sammanfattning/AbstractErlandsson, Ulrika och Nordendahl, Jenny (2019). Intensiv och strukturerad läsning - en intervention. Intensive and structured reading - an intervention. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragSlutsatsen av studien indikerar att intensiva, strukturerade läsinsatser ger god effekt på den tidiga läsinlärningen samt läshastighet och läsförståelse. Med en samsyn, gemensam planering och kollegialt lärande kan metoder för hur dessa läsinsatser ska bedrivas, arbetas fram och användas i samtliga årskurser. En insats som denna intervention, ger elever möjlighet att lära sig läsa och också fortsättningsvis bibehålla och utveckla sin läsning för att den ska bli adekvat i förhållande till elevernas ålder och innehållet i den undervisning eleverna ska tillgodogöra sig.Syfte och frågeställningarSyftet med vårt arbete är att ta reda på om strukturerade, intensiva perioder med läsning ökar elevers läsflyt, det vill säga hur eleven läser med inlevelse och intonation samt läsförståelse. Vi har valt att göra våra interventioner i åk 1 och åk 4 för att se om elevernas resultat i läshastighet och läsförståelse kan öka med hjälp av intensiva, strukturerade perioder av träning. I åk 1 ska eleverna ges möjligheter till att lära sig läsa och i åk 4 ställs högre krav på läsning av fakta och de läromedel som eleverna kommer i kontakt med är svårare än tidigare. Att kunna läsa i samtliga ämnen är viktigt för att kunna delta i skolans alla ämnen. •Hur kan tidiga testresultat användas för att utveckla den fortsatta undervisningen för elever som har svårigheter med läsflyt och läsförståelse?•Vilka effekter har strukturerade intensiva perioder av läsning på elevers läsande gällande läsflyt och läsförståelse till skillnad från läsning under några få tillfällen under längre tid? TeoriStudien utgår ifrån ett didaktiskt teoriperspektiv där vi både i metoddel och resultat- och diskussionsdel kommer att förklara och diskutera vad just undervisningen kring läsning i detta fall ska handla om, varför vi valt det innehåll vi gjort och till vem innehållet kan läras ut, det vill säga hur undervisning kan gestaltas och vad som är syftet med undervisningen (Nilholm, 2016).Utifrån Säljös (2014) sätt att beskriva sociokulturell teori, där kontext och lärande hör starkt samman, kommer dessa ovanstående teorier att parallellt och tillsammans ge stöd åt den studie som genomförts. Specialpedagogiska perspektiv är också av vikt i denna studie. MetodDet empiriska material som samlats in under studien är av kvantitativ karaktär, det vill säga att resultat av undersökningen kan redovisas i siffror, tabeller och diagram och sedan jämföras. För att kunna göra detta har metoden intervention använts i åk 1 och åk 4. Intervention är ett sätt att bedriva undersökningen och används för både datainsamling, testning och utvärdering. I intervention som metod studeras ett verkligt fall och vad som sker under verkliga förhållanden och ger en ingående kunskap kring förloppet. ResultatResultaten av studien i åk 1 och åk 4 visar att intensiva, strukturerade läsinsatser ger effekt. Att träna intensivt och utifrån en viss struktur ger eleverna möjlighet att i de yngre åldrarna arbeta med att koppla fonem och grafem, att kunna känna igen korta, frekventa ord för att sedan automatisera avkodningen och förstå innehållet i de texter eleverna möter. I åk 4 indikerar resultaten på en fördjupning i innehållet i de texter de läser. Studien har fokuserat på att intensivt och strukturerat arbeta med och förbättra elevernas läshastighet och läsförståelse.Specialpedagogiska implikationerSlutsatsen av studien indikerar att intensiva, strukturerade läsinsatser ger god effekt på den tidiga läsinlärningen samt läshastighet och läsförståelse. Med en samsyn, gemensam planering och kollegialt lärande kan metoder för hur dessa läsinsatser ska bedrivas, arbetas fram och användas i samtliga årskurser. En insats liknande denna intervention, ger elever möjlighet att lära sig läsa och också fortsättningsvis bibehålla och utveckla sin läsning för att den ska bli adekvat i förhållande till elevernas ålder och innehållet i den undervisning eleverna ska tillgodogöra sig.

Syftet med denna studie var att undersöka hur mellanstadielärare anser att de kan bidra till att utveckla elevernas läsförmåga inom ämnet svenska. Metoden som användes i studien var semistrukturerade intervjuer. Resultaten analyserades utifrån Friesen och Osguthorpes (2018) relationerna som består av lärare – innehåll, lärare – elev och elev – innehåll i den didaktiska triangeln. Resultatet från studien visar att lärarna har olika definitioner av begreppet läsförmåga. Vissa lärare definierar det som avkodning, läsflyt och förståelse, medan andra lärare definierar det som lässtrategier. Lärarna menar att de behöver tillämpa differentierad undervisning och utgå från elevernas individuella behov och förutsättningar, samarbeta med skolbiblioteket och använda sig av olika lässtrategier för att utveckla elevernas läsförmåga.