Bakgrund: På en intensivvårdsavdelning (IVA) förekommer det ofta mekaniskt ventilerade samt sederade patienter. Detta kan vara en stressfull upplevelse både fysiskt och psykiskt för patienter. Intensivvården har funnits i ca 70 år och utvecklas varje dag. Specialistsjuksköterskor inom intensivvården har en viktig roll i att bedöma smärta och sederingsdjup för att minska obehag. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelse av att ha varit invasivt mekaniskt ventilerade och/eller lätt sederade på en intensivvårdsavdelning. Metod: En litteraturstudie utfördes för att få en bild av det nuvarande kunskapsläget. Med hjälp av en tematisk analysmetod analyserades 21 artiklar. Resultat: Fyra huvudteman utvanns vilket var: psykiska upplevelser med subteman “psykiskt obehag” och “sömn & utmattning”, fysiska upplevelser med subteman “fysiskt obehag” och “basala behov”, kognition med subteman “tid & verklighetsuppfattning”, “minnen” och “insikt” och sist omgivning med subteman “kommunikation” och “trygghet”. Slutsats: Att bli mekaniskt ventilerad och/eller lätt sederad på en intensivvårdsavdelning är en påfrestande upplevelse. Mest påfrestande är de psykiska och fysiska upplevelserna. Implikationer: Fortsatt forskning kring ämnet är nödvändigt då det kan ge insikt till vårdpersonal och därifrån kunna lindra patienters obehag.

En global pandemi orsakat av viruset Covid-19 har lamslagit samhället och sjukvården sedan senhösten 2019. Sjuksköterskor världen över har vittnat om en påfrestande arbetssituation. Tidigare forskning redovisar att arbetsmiljö har en stor påverkan på fysisk och psykisk hälsa för personal inom hälso- och sjukvården. Syftet är en systematisk litteraturöversikt vilken syftar till att beskriva hur sjuksköterskor har upplevt att arbeta med patienter smittade med Covid-19. Resultatet utgår från tio artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats och presenteras i tre huvudkategorier och sju subkategorier. I resultatet framkommer att sjuksköterskor har haft en arbetsmiljö där oklara rutiner, information och kommunikation tillsammans med smitta, smittspridning och skyddsutrustning samt hög arbetsbelastning och låg grad av återhämtning ledde till negativa psykiska konsekvenser i form av stress, ångest, oro, rädsla med mera. I vissa fall blev konsekvenserna psykisk ohälsa i form av PTSD eller depression. Sjuksköterskorna upplevde också en ökad känsla av fokus i samhället och en stolthet över sitt yrke och gemenskap i sitt arbetsteam i en svår situation. Vikten av stöd framkom tydligt, både som strategier för egenstöd och stöd från chef och samhälle. Psykologiskt stöd och krisstöd samt en anpassning av arbetsrutiner och arbetsmiljö föreslås som implikationer i framtidens sjukvård inför eventuella krissituationer för att vara bättre rustade.