Inledning:Lätt sedering hos invasivt ventilerade patienter är en ökande trend inom intensivvården. Minskade nivåer av sedering motverkar komplikationer som exempelvis delirium, samt ger patienten möjlighet att aktivt kunna delta i sin omvårdnad. Detta kräver att vårdpersonalen måste vara mer närvarande och aktiv hos patienterna. Syfte:Syftet var att beskriva patienternas upplevelse av att vara lätt sederad vid invasiv ventilation. Metod & Design:Datainsamling gjordes genom systematisk litteraturöversikt. Innehållet analyserades genom konventionell kvalitativ innehållsanalys. Resultat:Innehållsanalysen resulterade i två huvudkategorier; Att vara i en dysfunktionell kropp, vilket belyser patienternas upplevelse av smärta, obehag, fysiska begränsningar och overkliga intryck. Att överleva som människa åskådliggör patienternas upplevelse av delaktighet samt strategier för att uppnå acceptans i situationen, och beskriver patienternas upplevelse av maktlöshet och beroendeställning till vårdpersonalen. Konklusion:Patienternas upplevelse av lätt sedering vid invasiv ventilation präglas av smärta och psykiska påfrestningar. Vårdpersonalen måste sträva efter en individuellt optimerad sederingsnivå för att minimera komplikationer och samtidigt skapa möjlighet till delaktighet och interaktion i omvårdnaden.

Trenderna inom sedering har på senaste tid gått från djup till lätt sedering. Tidigare forskning indikerar att detta är fysiologiskt gynnsamt för patienterna och att det upplevs som positivt av både patienter och närstående. Dock är det relativt outforskat hur detta nya arbetssätt upplevs av vårdarna kring patienten och hur det påverkar deras arbetssituation. Denna studie syftade till att undersöka vårdares upplevelser av att vårda patienter som är vakna med respirator på en intensivvårdsavdelning. En kvalitativ ansats valdes. Sjuksköterskor och undersköterskor på två olika intensivvårdsavdelningar intervjuades i fokusgrupper. Totalt deltog tolv informanter, där två fokusgruppsintervjuer genomfördes med sjuksköterskor och två fokusgruppsintervjuer med undersköterskor. En kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera materialet, vilket resulterade i fem huvudkategorier och tolv subkategorier. Resultatet presenterades genom följande huvudkategorier: ökad stress hos vårdaren, ökade krav på vårdaren, en resurskrävande vårdform, patienten blir en person samt krav på teamsamverkan. I resultatet framkom att vård av patienter som är vakna med respirator bidrog till en möjlighet att bättre lära känna patienten och därmed få ett mer stimulerande arbete. Men det upplevdes också som utmanande och krävande av vårdarna, vilket ledde till känslor av otillräcklighet och stress. För att ta tillvara på de positiva effekterna av att ha patienten mer vaken krävs resurser och en multiprofessionell teamsamverkan.

Bakgrund: På en intensivvårdsavdelning (IVA) förekommer det ofta mekaniskt ventilerade samt sederade patienter. Detta kan vara en stressfull upplevelse både fysiskt och psykiskt för patienter. Intensivvården har funnits i ca 70 år och utvecklas varje dag. Specialistsjuksköterskor inom intensivvården har en viktig roll i att bedöma smärta och sederingsdjup för att minska obehag. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelse av att ha varit invasivt mekaniskt ventilerade och/eller lätt sederade på en intensivvårdsavdelning. Metod: En litteraturstudie utfördes för att få en bild av det nuvarande kunskapsläget. Med hjälp av en tematisk analysmetod analyserades 21 artiklar. Resultat: Fyra huvudteman utvanns vilket var: psykiska upplevelser med subteman “psykiskt obehag” och “sömn & utmattning”, fysiska upplevelser med subteman “fysiskt obehag” och “basala behov”, kognition med subteman “tid & verklighetsuppfattning”, “minnen” och “insikt” och sist omgivning med subteman “kommunikation” och “trygghet”. Slutsats: Att bli mekaniskt ventilerad och/eller lätt sederad på en intensivvårdsavdelning är en påfrestande upplevelse. Mest påfrestande är de psykiska och fysiska upplevelserna. Implikationer: Fortsatt forskning kring ämnet är nödvändigt då det kan ge insikt till vårdpersonal och därifrån kunna lindra patienters obehag.

Bakgrund: I takt med respiratorernas utveckling har möjligheten för en lättare sedering möjliggjorts. En lättare sedering minskar risken för att utveckla komplikationer i samband med respiratorvården samt antalet dagar i respirator minskar. Patienter som är lättare sederade är mer medvetna om omgivningen och deras ökade medvetenhet ställer stora krav på vårdpersonalen. Syfte: Syftet var att sammanställa lättsederade intensivvårdspatienters upplevelser av att vårdas i respirator. Metod: En strukturerad litteraturöversikt med kvalitativ design och en induktiv ansats har använts. En tematisk syntes användes för att analysera det insamlade materialet. Resultat: Patienter som var medvetna i samband med respiratorbehandling beskrev att förlust av tal hade en stor påverkan på deras identitet och användning av alternativa kommunikationsverktyg var energikrävande. De beskrev att de blev ofrivilligt delaktiga i medpatienters vård och vårdpersonalens privata samtal. Respiratorbehandlingen orsakade smärta och obehag, där patienter beskrev törst som en av de mest dominerade obehagliga upplevelserna. Att inte kunna tillgodose sina grundläggande behov gjorde att patienter kände sig maktlösa och hjälplösa. Slutsats: Patienter som vårdas lättsederade i respirator hade en önskan att bli sedda som en unik individ och att de skulle göras delaktiga i sin vård. Information var den viktigaste faktorn för att kunna vara delaktig. Patienter som var lättsederad måste kunna göra sig förstådda, erhålla adekvat smärtlindring och bibehålla kontrollen över sin vård för att minska vårdlidandet och skydda sin integritet och värdighet.

Bakgrund: Idag strävar sjukvården efter att ha så lätt sederade patienter som möjligt på en intensivvårdsavdelning. Detta efter att forskning visat på att djup sedering av patienter ofta leder till långa vårdtider och komplikationer samt påverkar patienters psykiska hälsa på ett negativt sätt. Syfte: Syftet med studie var att belysa intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att vårda lätt sederade patienter på en intensivvårdsavdelning. Metod: Var en kvalitativ induktiv design och genomfördes utifrån semistrukturerade intervjuer och kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera datan. Stuiden omfattade totalt 10 intensivvårdssjuksköterskor, alla med mer än ett års arbetserfarenhet. Resultat: Sjuksköterskornas upplevelse av att vårda en lätt sederad patient tolkades utifrån följande fyra kategorier, att belysa olika faktorer som både stärker och försvagar vårdarbetet såsom inre och yttre krav, kommunikation i vårdarbetet, att lyfta fram den enskilde individen och när vårdarbet kan leda fram till stress. Konklution: I den kliniska vardagen på en intensvivårdavdelning finns det flera faktorer som kan stärka sjuksköterskans vårdrelation med patienten men det medförde också stora svårigheter hos intensivvårdssjuksktöterskorna. Att vårda lätt sederade patienter skapade möjligheter till vårdrelationer mellan patienter och sjuksköterskor genom kommunikation. Samtidigt som bristande personalresurser riskerade patientersäkerheten. / Background: Today, the healthcare strives to have IVA as easily sedated patients as possible. This is because research has shown that deep sedation of patients leads to long periods of time in hospitals and complications and adversely affect the mental health of patients. Purpose: The purpose of the study was to highlight the experiences of intensive care nurse care for cure patients in an intensive care unit. Method: Be a qualitative inductive design and conducted based on semistructured interviews and qualitative content analysis was used to analyze the data. Stuiden comprised a total of 10 intensive care nurses, all with more than one years of work experience. Results: The nurse's experience of caring for a mildly cedar patient was interpreted from the following four categories, highlighting various factors that both strengthen and weaken the healthcare work, such as internal and external requirements, communication in the care work, highlighting the individual, and when the healthcare can lead to stress. Conclusion: In the clinical life of an intensive care department, there are several factors that can strengthen the nurse's care relationship with the patient, but it also caused major difficulties in the intensive care sicknesses. Caring for easily cedar patients created opportunities for care relationships between patients and nurses through communication. At the same time as lack of human resources risked patient safety.

Bakgrund: Sedering av respiratorbehandlade patienter är ofta en nödvändighet för komfort och för att kunna utföra optimal behandling. Trenderna inom sedering har på senaste tid gått från djup till lätt sedering. Tidigare forskning indikerar att detta är fysiologiskt gynnsamt för patienterna och att det upplevs som positivt av både patienter och anhöriga. Dock är det föga utforskat hur detta nya arbetssätt upplevs av sjuksökterskorna och hur det påverkar deras arbetssituation. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda lätt sederade patienter i respirator. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ design och datainsamlingen skedde genom fem intervjuer med semistrukturerade frågor. Intervjutexten analyserades via induktiv innehållsanalys, vilket resulterade i formulering av tre huvudkategorier och åtta subkategorier. Resultat: Sjuksköterskornas upplevelser av att vårda lätt sederade patienter i respirator beskrivs genom tre huvudkategorier: En upplevelse av samspel, en upplevelse av att inte räcka till och en upplevelse av teamarbetets betydelse. Slutsats: Lätt sedering bidrar till en möjlighet att etablera en relation till patienten genom ett samspel av kommunikation, delaktighet och information. Men att vårda lätt sederade patienter upplevdes som utmanande och krävande av sjuksköterskorna, vilket ledde till känslor av otillräcklighet och stress. Det krävs kunskap, erfarenhet och ett multiprofessionellt teamarbete för att lyckas ta tillvara på de positiva effekterna av sänkt sederingsdjup. Därför är det viktigt att utbilda intensivvårdspersonal om fördelarna med lätt sedering och om hur de bör kommunicera med patienterna. / Background: Sedation of mechanically ventilated patients is often necessary for comfort and for implementing the best possible treatment. The trends in sedation have gone from deep to light sedation. Previous research indicates that this is beneficial physiologically for patients and is perceived as positive by both patients and relatives. However, there is little research on how this new approach is experienced by nurses and how it affects their work situation. Purpose: To describe nurses' experiences of caring for lightly sedated patients during mechanical ventilation. Method: The study was conducted with a qualitative design and data was collected through five interviews with semi-structured questions. The data was analysed with inductive content analysis, resulting in the fomulation of three main categories and eight sub-categories. Result: The nurses' experiences of caring for lightly sedated patients during mechanical ventilation was described in three main categories: An experience of interplay, an experience of being insufficient and an experience of the importance of team work. Conclusion: Light sedation contributes to an opportunity to establish a relationship with the patient through an interplay of communication, participation and information. But caring for lightly sedated patients was experienced as challenging and difficult for nurses, leading to feelings of inadequacy and stress. It takes knowledge, experience and a multidisciplinary teamwork to successfully take advanage of the positive effects of reduced sedation depth. Therefore it is important to educate critical care staff about the benefits of light sedation and about how they should communicate with the patients