Introduktion: I dag ska patienter som vårdas på intensivvårdsavdelning vara så lätt sederade som möjligt. Detta kan vid samtidig respiratorvård inge känslor av panik, rädsla och otrygghet. Det är därför av stor vikt att intensivvårdssjuksköterskor vet hur de ska skapa trygghet hos patienterna, då trygghetskänslan även reducerar känslorna av panik och rädsla. Syfte: Syftet med examensarbetet var att belysa hur intensivvårdssjuksköterskor skapar trygghet för lätt sederade patienter vårdade i respirator. Metod: En kvalitativ metod användes och data samlades in genom intervjuer med 14 intensivvårdssjuksköterskor på 3 olika sjukhus. Data bearbetades utifrån Elo och Kyngäs kvalitativa innehållsanalys. Huvudresultat: I resultatet framkom fyra huvudkategorier; Genom att finnas där, Genom upprepad och anpassad information, Genom en bra miljö och yttre resurser samt Genom individanpassad vård. Diskussion: Det framkom att intensivvårdssjuksköterskorna skapade trygghet genom att involvera patienterna och de anhöriga i vården genom en god kommunikation och information. Miljön spelade även en viktig roll i trygghetsskapandet genom att minska störande ljud och inte själva vara stressade. Att skapa trygghet för lätt sederade patienter som vårdas i respirator är viktigt, då trygga patienter kan släppas upp snabbare från sederingen och ändå uppleva välbefinnande. / Introduction: The aim of caring for today’s intensive care patient is to have the patient sedated so light as possible. This can induce a sense of panic, fear and insecurity for the patient, when cared for in a mechanical ventilation. It is therefore very important that the intensive care nurse has the ability to create a sense of security for the patient, thus reducing feelings of fear and panic. Aim: The aim of this study was to illustrate how the intensive care nurses creates a sense of security when caring for light sedated patients in mechanical ventilation. Method: A qualitative method was selected and data collected through interviews with 14 intensive care nurses at 3 different hospitals. The data was processed by using Elo and Kyngäs qualitative content analysis. Main Results: The result of the study presents with four main categories; Being there, Through repeating and adapting information, Through a good climate and outer resources as well as Through individually modified care. Conclusions: It showed that the intensive care nurses created a sense of security through involve the patients and their near ones in the care of the patient through good communication and information. The environment also played a critical role through minimizing distracting noise and not to appear stressed themselves. To create sense of security for light sedated patients in mechanical ventilation is important, as when the patients experience a sense of security they could be more quickly weaned of the sedation and yet still experience a sense of wellbeing.

Att vårdas i respirator innebär att den verbala kommunikationsförmågan förloras, vilket kan medföra känslor av frustration och maktlöshet hos patienter. För att uppnå en vårdande relation är samtalet av stor betydelse, vilket försvåras om kommunikationsförmågan är nedsatt. Syftet är att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av kommunikation med lätt sederade, respiratorbehandlade patienter. En kvalitativ ansats har använts. Halvstrukturerade forskningsintervjuer utfördes med åtta intensivvårdssjuksköterskor från två sjukhus. En kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera materialet, vilket resulterade i två kategorier med tre subkategorier vardera. Intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av kommunikation med lätt sederade respiratorbehandlade patienter beskrivs som att finnas där och att nå fram. Genom att finnas där bjuder intensivvårdssjuksköterskor in patienter, erhåller känslomässiga gensvar samt förmedlar budskap genom sitt kroppsspråk och sin personlighet. För att nå fram måste intensivvårdssjuksköterskor skapa gynnsamma förhållanden för kommunikation och hitta ett gemensamt språk med patienter, vilket är beroende av både intensivvårdssjuksköterskans och patientens bagage. Intensivvårdssjuksköterskors egna kroppar är centrala i kommunikationen med dessa patienter. Kroppsspråk och beröring används för att bekräfta intensivvårdssjuksköterskors närvaro, förmedla närhet och trygghet samt för att utveckla en vårdande relation till patienter. Att lära sig läsa patienter, då de responderar ljudlöst, är en annan stor del av kommunikationen. Även här är kroppen central, då intensivvårdssjuksköterskors förmåga att läsa patienters kroppar och dess signaler är väsentligt för att nå fram, vilket underlättas av att lära känna patienten. Erfarenhet och utbildning kan medföra att intensivvårdssjuksköterskor känner trygghet i sig själva, vilket bidrar till att de har modet att finnas där hos patienter och därmed utveckla en vårdande relation. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot intensivvård

Bakgrund De flesta patienter som läggs in på en intensivvårdsavdelning för invasiv ventilation får sedering någon gång under vårdtillfället. Dagens forskning visar att det finns stora fördelar för patienten att vårdas lätt sederad eller vaken vid invasiv ventilation. Dagens sederingspraxis har gått mot att hålla patienten mer vaken. Invasiva metoder används inom intensivvård vilket kan upplevas som smärtsamt eller obehagligt. Även den högteknologiska vårdmiljön är speciell vilket kan bidra till obehag för patienten. Vårdpersonal beskriver att det tar mer tid i anspråk att vårda en patient som är vaken eller lätt sederad samtidigt som de upplever fördelar med att ha en mer vaken patient. Det finns då möjlighet att kommunicera och interagera med patienten i större utsträckning. Det framkommer även att vårdpersonal ser en utmaning i att vårda lätt sederade eller vakna patienter där de bland annat är oroliga för patientens trygghet och välbefinnande. Syfte Beskriva intensivvårdspatienters upplevelse av att vårdas lätt sederade eller vakna vid invasiv ventilation på en intensivvårdsavdelning. Metod En systematisk litteraturstudie har använts som metod. Kvalitativa artiklar har analyserats med hjälp av Bettany-Saltikov och McSherrys (2016) nio steg. Resultat De tre huvudkategorier som framkom under analysen var upplevelsen av fysiskt och psykiskt lidande, upplevelsen av att kommunicera och upplevelsen av sammanhang eller avsaknad av sammanhang. Slutsats Patienternas upplevelse av att vårdas lätt sederade eller vakna var både obehaglig och smärtsam. Många av patienterna föredrog trots detta att vårdas vakna eller lätt sederade. Dels för att ha kontroll men även för att kunna kommunicera och interagera. Däremot så framkom att just upplevelsen av kommunikation kunde vara mycket frustrerande då framförallt intubation var ett stort hinder för att kunna kommunicera. / Background Most patients admitted to an intensive care unit for invasive ventilation get sedation at some point during the stay. Today's research shows that there are great advantages for the patient to be cared for ligthly sedated or consious during invasive ventilation. Today's sedation practice has moved towards keeping the patient more awake. Invasive procedures are used in the intensive care, which can be experienced as painful or unpleasant. The high-tech care environment is also special, which can contribute to the discomfort of the patient. Nurses describe that it takes more time to care for patients who are awake or lightly sedated. They also experienced advantages of having a more alert patient, such as the possibility of communicating and interacting with the patient. Healthcare professionals also see a challenge in caring for easily sedated or conscious patients, where they are worried about the patient’s safety and well-being. Purpose Describe intensive care patients' experience of being cared for lightly sedated or consious during invasive ventilation in an intensive care unit. Method A systematic literature review has been used as a method. Qualitative articles have been analyzed with the help of Bettany-Saltikov and McSherrys (2016) nine steps. Results The three main categories that emerged during the analysis were the experience of physical and psychological suffering, the experience of communication and the experience of context or lack of context. Conclusion The patients' experience of being cared for lightly sedated or awake was both unpleasant and painful. Many of the patients nevertheless preferred to be cared for awake or lightly sedated. Partly to have control but also to be able to communicate and interact. On the other hand, it emerged that the experience of communication could be frustrating, as intubation was a major obstacle to communicating.

Bakgrund: Sedering av respiratorbehandlade patienter är ofta en nödvändighet för komfort och för att kunna utföra optimal behandling. Trenderna inom sedering har på senaste tid gått från djup till lätt sedering. Tidigare forskning indikerar att detta är fysiologiskt gynnsamt för patienterna och att det upplevs som positivt av både patienter och anhöriga. Dock är det föga utforskat hur detta nya arbetssätt upplevs av sjuksökterskorna och hur det påverkar deras arbetssituation. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda lätt sederade patienter i respirator. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ design och datainsamlingen skedde genom fem intervjuer med semistrukturerade frågor. Intervjutexten analyserades via induktiv innehållsanalys, vilket resulterade i formulering av tre huvudkategorier och åtta subkategorier. Resultat: Sjuksköterskornas upplevelser av att vårda lätt sederade patienter i respirator beskrivs genom tre huvudkategorier: En upplevelse av samspel, en upplevelse av att inte räcka till och en upplevelse av teamarbetets betydelse. Slutsats: Lätt sedering bidrar till en möjlighet att etablera en relation till patienten genom ett samspel av kommunikation, delaktighet och information. Men att vårda lätt sederade patienter upplevdes som utmanande och krävande av sjuksköterskorna, vilket ledde till känslor av otillräcklighet och stress. Det krävs kunskap, erfarenhet och ett multiprofessionellt teamarbete för att lyckas ta tillvara på de positiva effekterna av sänkt sederingsdjup. Därför är det viktigt att utbilda intensivvårdspersonal om fördelarna med lätt sedering och om hur de bör kommunicera med patienterna. / Background: Sedation of mechanically ventilated patients is often necessary for comfort and for implementing the best possible treatment. The trends in sedation have gone from deep to light sedation. Previous research indicates that this is beneficial physiologically for patients and is perceived as positive by both patients and relatives. However, there is little research on how this new approach is experienced by nurses and how it affects their work situation. Purpose: To describe nurses' experiences of caring for lightly sedated patients during mechanical ventilation. Method: The study was conducted with a qualitative design and data was collected through five interviews with semi-structured questions. The data was analysed with inductive content analysis, resulting in the fomulation of three main categories and eight sub-categories. Result: The nurses' experiences of caring for lightly sedated patients during mechanical ventilation was described in three main categories: An experience of interplay, an experience of being insufficient and an experience of the importance of team work. Conclusion: Light sedation contributes to an opportunity to establish a relationship with the patient through an interplay of communication, participation and information. But caring for lightly sedated patients was experienced as challenging and difficult for nurses, leading to feelings of inadequacy and stress. It takes knowledge, experience and a multidisciplinary teamwork to successfully take advanage of the positive effects of reduced sedation depth. Therefore it is important to educate critical care staff about the benefits of light sedation and about how they should communicate with the patients