Intrahospitala transporter är riskfyllda, det är rådande konsensus, och desto sjukare patienten är desto större är risken att drabbas för negativa händelser. Majoriteten av patienterna som vårdas på en intensivvårdsavdelning kommer någon gång att behöva genomgå just detta riskmoment. Det är dock inte bara patienterna som riskerar att fara illa. Även sjuksköterskan hamnar i en utsatt situation då risken för avvikande händelser eller vårdskador ökar. Detta examensarbete med en kvalitativ induktiv ansats syftar till att belysa intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter och upplevelser kring att genomföra en intrahospital transport av ventilatorbehandlade patienter. Datainsamling har skett med semistrukturerade intervjuer på tre olika intensivvårdsavdelningar i Västra Götalandsregionen under våren 2016. Totalt har åtta intervjuer genomförts. Den insamlade datan har sedan analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och presenteras i 10 subkategorier indelade i tre huvudkategorier. Det tre huvudkategorierna är följande: Personalrelaterade, patientrelaterade och miljörelaterade faktorer. Det framkom i resultatet att intensivvårdssjuksköterskor tänker mycket på de risker som kan uppstå under en intrahospital transport men också att det för sjuksköterskorna kan associeras med en känsla av att vara ensam eller utsatt. Faktorer som framkom som viktiga för att sjuksköterskorna skulle känna sig trygga i sitt arbete var att de hade stöd från sina mer erfarna kollegor för att skapa ett så optimalt temarbete som möjligt.

Ett stort antal patienter söker akutsjukvård varje år för akut respiratorisk svikt där en betydande del behandlas med non-invasiv ventilation. Behandling kan ges via olika masksystem men inom akutsjukvården är det huvudsakligen via en andningsmask som täcker både näsa och mun. Behandlingen kan vara ansträngande och skapa ett stort obehag för patienten och en stor del i svårigheten med non invasiv ventilation är att patienten inte tolererar den. Ventilationsbehandlingen ges på olika vårdnivåer, från akutmottagning till intensivvård och vårdavdelning. Både patienter som kan bli aktuella för invasiv ventilation och respiratorvård såväl som de som omfattas av vårdbegränsningar och palliation kan gagnas av terapin. Syftet med studien var att beskriva faktorer som påverkar patienters upplevelse av non-invasiv ventilation vid akut respiratorisk svikt Metoden var en allmän litteraturstudie med databassökningar i PupMed och CINAHL samt manuell sökning i de inkluderade artiklarnas referenslistor. Totalt inkluderades 15 artiklar som på något vis belyste patientupplevelser av non-invasiv ventilation vid akut respiratorisk svikt hos vuxna patienter inom sjukhusvården. En integrerad analys genomfördes som mynnade ut i två huvudkategorier och sex underkategorier. Resultatet påvisade förekomsten av flertalet psykiska och fysiska upplevelser såsom ångest, rädsla, känsla av sårbarhet, dyspné, såväl som obehag relaterat till andningsmask och ventilator. Upplevelserna och hur de bemöttes av sjukvårdspersonalen påvisade ibland brister i personcentrerade processer med en känsla hos patienten att inte vara delaktig i diskussioner om beslut och åtgärder. Det förekom även positiva upplevelser där patienten såg personalen som ett viktigt stöd i den utsatta situationen. Slutsatsen blev att patienternas upplevelse av non-invasiv ventilation i hög grad påverkar behandlingsframgången, där den i vissa fall upplevs traumatisk men kan underlättas genom en hög kompetens hos sjukvårdspersonalen.

Bakgrund De flesta patienter som läggs in på en intensivvårdsavdelning för invasiv ventilation får sedering någon gång under vårdtillfället. Dagens forskning visar att det finns stora fördelar för patienten att vårdas lätt sederad eller vaken vid invasiv ventilation. Dagens sederingspraxis har gått mot att hålla patienten mer vaken. Invasiva metoder används inom intensivvård vilket kan upplevas som smärtsamt eller obehagligt. Även den högteknologiska vårdmiljön är speciell vilket kan bidra till obehag för patienten. Vårdpersonal beskriver att det tar mer tid i anspråk att vårda en patient som är vaken eller lätt sederad samtidigt som de upplever fördelar med att ha en mer vaken patient. Det finns då möjlighet att kommunicera och interagera med patienten i större utsträckning. Det framkommer även att vårdpersonal ser en utmaning i att vårda lätt sederade eller vakna patienter där de bland annat är oroliga för patientens trygghet och välbefinnande. Syfte Beskriva intensivvårdspatienters upplevelse av att vårdas lätt sederade eller vakna vid invasiv ventilation på en intensivvårdsavdelning. Metod En systematisk litteraturstudie har använts som metod. Kvalitativa artiklar har analyserats med hjälp av Bettany-Saltikov och McSherrys (2016) nio steg. Resultat De tre huvudkategorier som framkom under analysen var upplevelsen av fysiskt och psykiskt lidande, upplevelsen av att kommunicera och upplevelsen av sammanhang eller avsaknad av sammanhang. Slutsats Patienternas upplevelse av att vårdas lätt sederade eller vakna var både obehaglig och smärtsam. Många av patienterna föredrog trots detta att vårdas vakna eller lätt sederade. Dels för att ha kontroll men även för att kunna kommunicera och interagera. Däremot så framkom att just upplevelsen av kommunikation kunde vara mycket frustrerande då framförallt intubation var ett stort hinder för att kunna kommunicera. / Background Most patients admitted to an intensive care unit for invasive ventilation get sedation at some point during the stay. Today's research shows that there are great advantages for the patient to be cared for ligthly sedated or consious during invasive ventilation. Today's sedation practice has moved towards keeping the patient more awake. Invasive procedures are used in the intensive care, which can be experienced as painful or unpleasant. The high-tech care environment is also special, which can contribute to the discomfort of the patient. Nurses describe that it takes more time to care for patients who are awake or lightly sedated. They also experienced advantages of having a more alert patient, such as the possibility of communicating and interacting with the patient. Healthcare professionals also see a challenge in caring for easily sedated or conscious patients, where they are worried about the patient’s safety and well-being. Purpose Describe intensive care patients' experience of being cared for lightly sedated or consious during invasive ventilation in an intensive care unit. Method A systematic literature review has been used as a method. Qualitative articles have been analyzed with the help of Bettany-Saltikov and McSherrys (2016) nine steps. Results The three main categories that emerged during the analysis were the experience of physical and psychological suffering, the experience of communication and the experience of context or lack of context. Conclusion The patients' experience of being cared for lightly sedated or awake was both unpleasant and painful. Many of the patients nevertheless preferred to be cared for awake or lightly sedated. Partly to have control but also to be able to communicate and interact. On the other hand, it emerged that the experience of communication could be frustrating, as intubation was a major obstacle to communicating.

Non-invasiv ventilation är en vanligt förekommande behandling för patienter som söker akutsjukvård med akut respiratorisk svikt. Behandlingen startas ofta på akutmottagningen och fortsätter därefter på intensiv-, intermediär- eller vanlig vårdavdelning. Behandlingen kan av patienter upplevas både intensiv och betungande och ett betydande problem är att patienten inte tolererar behandlingen.  Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av non-invasiv ventilator vid akut respiratorisk svikt. Metoden var en allmän litteraturöversikt med systematiskt tillvägagångssätt. Systematiska sökningar utfördes i databaserna PubMed, CINAHL och PsychInfo. Sammanlagt inkluderades 15 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar publicerade mellan år 2012–2019 till litteraturöversikten. Inkluderade artiklar analyserades med en integrerad metod.  Analysen ledde fram till två huvudkategorier och sex underkategorier. Resultatet påvisade förekomst av både fysiska och psykiska aspekter. Sammanfattningsvis var erfarenheter av negativ art vanligast förekommande och kunde karakteriseras av symtom på ångest, smärta och klaustrofobi. Positiva upplevelser var upplevelser av förbättrat andningsarbete, känslor av hopp och säkerhet samt att få en chans till ett fortsatt liv. Resultatet visade även hur personalen påverkar patienters erfarenheter av non-invasiv ventilatorbehandling, där bristfällig delaktighet är en tydligt hämmande faktor och hög kunskapsgrad samt erfarenhet hos personalen en framstående främjande faktor.  Slutsatsen blev att patienter många gånger upplever en majoritet av negativa symtom samtidigt som de befinner sig i en särskilt utsatt och sårbar situation. Behandlingens utfall påverkas av patientens erfarenheter men med hjälp av ökade kunskaper och ett personcentrerat arbetssätt hos hälso- och sjukvårdspersonalen kan den non-invasiva ventilatorbehandlingen optimeras. / Non-invasive ventilation is a common treatment for patients seeking emergency care with acute respiratory failure. The treatment is often initiated at the emergency department and further continues in the intensive- or intermediate care unit, or on a regular ward. The treatment can be experienced by patients as intensive and burdensome, and a significant problem is that the patient can’t tolerate the treatment.   The aim was to describe patients’ experiences of non-invasive ventilation in acute respiratory failure. The method was a general literature review with a systematic approach. Systematic searches were carried out in the PubMed, CINAHL and PsychInfo databases. A total of 15 qualitative and quantitative articles published between the years 2012–2019 was included for the literature review. The included articles were analyzed in an integrated method.  The analysis led to two main categories and six subcategories. The results showed occurrences of both physical and psychological aspects. In summary, negative experiences were the most common and could be characterized by symptoms of anxiety, pain and claustrophobia. Positive experiences were experiences of improved work of breathing, feelings of hope and safety and to be given a chance to a continued life. The results also showed how healthcare personnel affect patients' experiences of non-invasive ventilation, where decreased participation was a clearly inhibiting factor and high levels of knowledge and experience in the personnel was an eminent promoting factor.  The conclusion was that patients often experience a majority of negative symptoms and at the same time being in a particularly vulnerable situation. Treatment outcomes are affected by patients' experiences, but with the use of increased knowledge and a person-centered approach by the healthcare personnel, the non-invasive ventilation treatment can be optimized.

Bakgrund: Patienter med kronisk obstruktiv sjukdom (KOL) som behandlas med Non-invasiv ventilation (NIV) har risk för trycksår och malnutrition. Observation och övervakning av patienterna är viktigt för att kunna följa behandlingsförloppet och tidigt upptäcka en eventuell försämring samt förebygga komplikationer. Dokumentation av given omvårdnad måste kunna följas för att utvärdera och säkerställa kraven på en god och säker vård. Syfte: Syftet med studien var att granska omvårdnadsdokumentationen för patienter med KOL som behandlats med NIV på en medicinsk akutvårdsavdelning. Metod: Studien genomfördes som en retrospektiv systematisk journalgranskning i 75 journaler med en granskningsmall. Resultat: Omvårdnadsprocessens steg fanns inte dokumenterad i sin fullständighet för trycksår eller nutrition i någon journal. Dokumentationen av omvårdnadsprocessen för trycksår var oberoende av antal vårddygn, kön och ålder men beroende av antal dygn med NIV.  För nutrition var dokumentationen av omvårdnadsprocessen beroende av antal NIV- och vårddygn men oberoende av kön och ålder. Dokumentationen för omvårdnad och behandling med NIV var utspridd i journalen under olika rubriker. Slutsats: Studiens resultat visade att det fanns brister i omvårdnadsdokumentationen.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att invasiv ventilation varit obehagligt för patienterna, därav har de varit djupt sederade. Rutinerna har ändrats och numera är patienterna ofta lätt sederade under invasiv ventilation på IVA. Lätt sedering har visats ge positiva fysiologiska effekter. Därför är det av stor vikt att belysa patienternas upplevelser av att vara lätt sederade under invasiv ventilation. Syfte: Syftet var att beskriva lätt sederade patienters upplevelser under invasiv ventilation på IVA. Metod: En strukturerad litteraturstudie med systematisk datainsamling har genomförts. 13 resultatartiklar inkluderades efter kvalitetsgranskning. Det kvalitativa innehållet analyserades med hjälp av dataextraktion. Resultat: Följande tre huvudkategorier, med subkategorier, utgjorde resultatet: Upplevelser av sitt tillstånd, Upplevelser av att bli sedd och hörd och Upplevelser av längtan. Patienterna hade både positiva och negativa upplevelser av att vara lätt sederade. Upplevelser av maktlöshet och förlorad värdighet var centralt i resultatet. Majoriteten av patienterna ville trots allt vara lätt sederade. Flera förbättringsområden framkom ur resultatet baserat på patienternas upplevelser. Slutsats: Resultatet kan ge ökad kunskap hos IVA-sjuksköterskan för att förbättra patienternas vårdupplevelse genom förbättringsarbeten inom verksamheten. Patienternas vårdvistelse kan underlättas med hjälp av hälsofrämjande åtgärder med minskad risk för vårdlidande. Sjuksköterske-patient ratio 1:1 tror författarna kan ge ökad patientfokuserad vård. Litteraturstudien har kartlagt befintlig forskning och även förslag på vidare forskning inom ämnet. / Background: Earlier research show that invasive ventilation has been uncomfortable for the patients. Therefore the patients have been deeply sedated. Routines have changed and the patients are nowadays often lightly sedated during invasive ventilation in the ICU. Light sedation results in positive physical effects. It's important to illuminate the patients'  experiences by light sedation during invasive ventilation. Aim: The aim of the study was to describe lightly sedated patients experiences during invasive ventilation in the ICU.  Method: A structured literature study with systematic data collection was implemented. 13 articles was included after quality control. The qualitative content were analyzed with data extraction.  Result: The result were constituted by the following three main categories with subcategories: Experiences of the condition, Experiences of being seen and heard, and Experiences by yearning. The patients expressed both positive and negative experiences associated with light sedation. Experiences of powerlessness and lost dignity were central parts of the result. Nevertheless, the majority of patients wanted to be lightly sedated. Several areas of improvement emerged from the result based on the patients' experiences. Conclusion: The result can provide the ICU-nurse with increased knowledge about the patients experiences of care during improvement within the intensive care. Patients hospital stay could be facilitated by health-promoted actions and reduced risk of suffering in care. The authors believe that nurse-patient ratio 1:1 can provide increased patient-focused care. The literature study has also illustrated the existing research and ideas for further research.