Abstrakt Bakgrund: När slutenvården inte kan ta emot patienter från akutmottagningen uppstår fenomenet boarding. Boarding innebär att patienter kvarstannar på akuten i väntan på slutenvård. Vid hög arbetsbelastning på akutmottagningen uppstår tydliga missförhållanden mellan efterfrågan och tillgång på vård, något som påvisats både i nationella och internationella studier. Trots ansatsen att tillse god omvårdnad under sådana förhållanden tvingas sjuksköterskor på akutmottagningen till prioriteringar. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelse av patientsäkerhet vid omvårdnad av patienter som omfattas av fenomenet boarding på akutmottagning. Metod: En strukturerad litteraturstudie har genomförts innefattande 13 kvalitativa vårdvetenskapliga artiklar som grund för resultatet. Analysen utfördes genom tematisk syntes, beskriven av Thomas och Harden. Resultat: Den tematiska syntesen producerade tre analytiska teman; Sjuksköterskor upplever att den boardade patientens omvårdnadsbehov inte tillgodoses, Sjuksköterskor upplever att brister i material, utrustning och lokaler skapar en skadlig vårdmiljö för den boardade patienten och Sjuksköterskor upplever att organisation, strukturer och attityder påverkar patientsäkerheten för den boardade patienten. Slutsats: Resultaten av litteraturstudien kan tolkas som att när boarding föreligger finns ett ökat antal patienter på akuten som sjuksköterskor upplever riskerar att utsättas för onödigt lidande i olika former. Resultaten kan även tolkas som att boardade patienter i högre grad utsätts för patientsäkerhetsrisker än andra patienter. / Abstract Background: When no inpatient bed are available to receive patients from the Emergency Department (ED) the phenomenon of boarding occurs. Boarding of patients in the ED means that the patient who is deemed in need of inpatient care remains in the ED until beds open in the inpatient wards. Previous studies have shown that boarding of patients in the ED is associated with a rising workload. The studies further describe a pronounced mismatch between supply and demand of care arises due to high workload in ED’s. Tough the nurses strive to preform quality of care during these times they are forced to prioritize. Aim: This study aims to depict nurses’ experiences of patient safety regarding care of patients encompassed by the phenomenon of boarding occurs in the emergency department. Method: 13 qualitative studies to answer the study aim. A structured literature study has been carried out through thematic synthesis as described by Thomas and Harden. Results: The thematic synthesis produced three analytical themes; Nurses experience that the needs for care of the boarded patient is not met, Nurses experience that deficiencies in space and equipment creates a hazardous environment for the boarded patient and Nurses experience that organization, structures and attitudes influences patient safety regarding the boarded patient. Conclusion: The results can be seen as that when boarding occurs in the ED there is an increased group of patients that according to nurses are at risk of preventable suffering. The results indicate that the boarded patient is more exposed to patient safety risks than other groups of patients.

Bakgrund: World Health Organisations (2018) principer är de riktlinjer gällande pediatrisk palliativ vård som tillämpas i Sverige. Där den palliativa vården för barn ska ha ett personcentrerat fokus, barnet står i centrum och vårdnadshavarna upplever sig vara delaktiga i samtliga moment. Syfte: Att beskriva vårdnadshavares uppfattning om vad som är viktigt i mötet med sjuksköterskan i samband med palliativ vård av deras barn. Metod: Metoden är en strukturerad litteraturstudie med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Databaserna som användes var PubMed samt CINAHL. I arbetet användes en integrerad analys där artiklar samlas i en översikt där sedan jämförelser kan göras artiklar emellan utifrån olika variabler. Nio artiklar användes. Resultat: Materialet resulterade i tre kategorier. Familjefokus med underkategorierna Individanpassad omvårdnad samt Ses som en del i teamet. Kommunikation med underkategorierna Information vid rätt tidpunkt, Individanpassad kommunikation samt Rak och tydlig kommunikation. Trygghet med underkategorierna Praktiskt stöd samt Emotionellt stöd. Slutsats: Vårdnadshavares önskan om ett individanpassat fokus och ett medmänskligt engagerat bemötande i mötet med sjuksköterskan i ett sammanhang där den medicinska aspekten, ofta baserade på standardiserade vårdprogram utgjorde ett stort utrymme. Kommunikation uppskattades vara tydlig, rak, finkänslig och given vid rätt tidpunkt. / Background: The World Health Organization’s (2018) principles are the guidelines regarding pediatric palliative care that are applied in Sweden. Where palliative care for children should have a person centred focus, where the child is at the center and where the caregivers felt involved in all elements. Aim: To describe caregivers’ perception of what is important in the meeting with registered nurses in connection with palliative care of their child. Method: The method is a structured literature study with elements of the methodology used in systematic reviews. The databases used were PubMed and CINAHL. The work used an integrated analysis where articles are collected in an overview, where comparisons can then be made between articles based on different variables. Nine items were used. Results: The material resulted in three categories. Family Focus with the subcategories Individualized care and Seen as part of the team. Communication with the subcategories Information at the right time, Personalized communication and Straight and clear communication. Security with the subcategories Practical support and Emotional support. Conclusions: Caregivers’ desire for an individualized focus and a compassionately committed approach in the meeting with the nurse in a context where the medical aspect, often based on standardized care programs, constituted a large space. Communication was appreciated to be clear, straightforward, delicate and given at the right time.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att invasiv ventilation varit obehagligt för patienterna, därav har de varit djupt sederade. Rutinerna har ändrats och numera är patienterna ofta lätt sederade under invasiv ventilation på IVA. Lätt sedering har visats ge positiva fysiologiska effekter. Därför är det av stor vikt att belysa patienternas upplevelser av att vara lätt sederade under invasiv ventilation. Syfte: Syftet var att beskriva lätt sederade patienters upplevelser under invasiv ventilation på IVA. Metod: En strukturerad litteraturstudie med systematisk datainsamling har genomförts. 13 resultatartiklar inkluderades efter kvalitetsgranskning. Det kvalitativa innehållet analyserades med hjälp av dataextraktion. Resultat: Följande tre huvudkategorier, med subkategorier, utgjorde resultatet: Upplevelser av sitt tillstånd, Upplevelser av att bli sedd och hörd och Upplevelser av längtan. Patienterna hade både positiva och negativa upplevelser av att vara lätt sederade. Upplevelser av maktlöshet och förlorad värdighet var centralt i resultatet. Majoriteten av patienterna ville trots allt vara lätt sederade. Flera förbättringsområden framkom ur resultatet baserat på patienternas upplevelser. Slutsats: Resultatet kan ge ökad kunskap hos IVA-sjuksköterskan för att förbättra patienternas vårdupplevelse genom förbättringsarbeten inom verksamheten. Patienternas vårdvistelse kan underlättas med hjälp av hälsofrämjande åtgärder med minskad risk för vårdlidande. Sjuksköterske-patient ratio 1:1 tror författarna kan ge ökad patientfokuserad vård. Litteraturstudien har kartlagt befintlig forskning och även förslag på vidare forskning inom ämnet. / Background: Earlier research show that invasive ventilation has been uncomfortable for the patients. Therefore the patients have been deeply sedated. Routines have changed and the patients are nowadays often lightly sedated during invasive ventilation in the ICU. Light sedation results in positive physical effects. It's important to illuminate the patients'  experiences by light sedation during invasive ventilation. Aim: The aim of the study was to describe lightly sedated patients experiences during invasive ventilation in the ICU.  Method: A structured literature study with systematic data collection was implemented. 13 articles was included after quality control. The qualitative content were analyzed with data extraction.  Result: The result were constituted by the following three main categories with subcategories: Experiences of the condition, Experiences of being seen and heard, and Experiences by yearning. The patients expressed both positive and negative experiences associated with light sedation. Experiences of powerlessness and lost dignity were central parts of the result. Nevertheless, the majority of patients wanted to be lightly sedated. Several areas of improvement emerged from the result based on the patients' experiences. Conclusion: The result can provide the ICU-nurse with increased knowledge about the patients experiences of care during improvement within the intensive care. Patients hospital stay could be facilitated by health-promoted actions and reduced risk of suffering in care. The authors believe that nurse-patient ratio 1:1 can provide increased patient-focused care. The literature study has also illustrated the existing research and ideas for further research.