No description available.

Background: One of ten women in Sweden will at some point in her life get breast cancer. In today's society, more women than ever before suffer from breast cancer, but the chance of survival increases. As a nurse, it is important to have knowledge about the woman's experiences of breast cancer in order to provide as optimal and individualized care possible. Aim: The aim of the study was to elucidate how the woman experience the first time with breast cancer. Method: A literature-based method is used to bring out the woman´s experiences of getting breast cancer. The results of the studies were analyzed using a qualitative content analysis consists of five steps. The analysis resulted in four themes and twelve subthemes. Results: The results showed that the woman are in great need of support, feeling anxiety and fear, experiencing an altered self-image, and that treatment hinders. Conclusion: The conclusion showed that regardless of the situation, it was important for the woman that someone always was there for them as support. An important aspect was the need for information to reduce fear and anxiety. Breast cancer affecting the whole of the woman's lives and she strove to reclaim as much as possible of her previous life. This could be difficult because of fatigue and other major changes the woman experienced after the treatments, both physically and mentally.

No description available.

Bakgrund: Sjuksköterskor berör patienter, ibland med en speciell intention till exempel för att trösta, andra gånger på grund av nödvändighet för att kunna utföra arbetsuppgifter. Dessa två typer av beröring benämns expressiv respektive instrumentell beröring. Beröring har visat sig kunna stärka relationen sjuksköterskor och patienter emellan, samt främja patienters välbefinnande. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa vuxna patienters upplevelser av fysisk beröring inom somatisk vård. Metod: Metoden för studien var en litteraturöversikt. Resultat: Fyra huvudteman och två subteman återfanns i analysen; att bli sedd som människa med subtemat kommunikationens betydelse för upplevelsen av att bli berörd, hur beröring kan ingjuta förtroende och trygghet, betydelsen av att ha kontroll och att inte vilja ha en manlig sjuksköterska med subtemat inställning till kön avseende intim beröring. Diskussion: Det framkomna resultatet bidrar till kunskapen om hur patienter upplever fysisk beröring vid omvårdnad, och kan implementeras i sjuksköterskors vårdarbete med patienter för att göra vården mer patientcentrerad. Dock anser författarna att vidare forskning inom detta område behövs för att bidra till kunskap om patienters upplevelser av beröring och en ökad förståelse som kan generera i en mer patientcentrerad vård. / Background: Nurses use touch on a daily basis in their work. They use touch to comfort, and because of necessity in their job assignments. These two kinds of touch are called expressive and instrumental touch. Touch has been shown to strengthen the relationship between nurses and patients, also to support patients’ well-being. Aim: The aim of this literature review was to illustrate adult patients’ experiences of touch in somatic care. Method: The method for the study was a literature review. Results: Four main themes and two subthemes emerged in the analyze; to be seen as a human being with the subtheme the meaning of communication in the experience of being touched, how touch can convey trust and security, the meaning of being in control and to dislike a male nurse with the subtheme attitudes towards gender regarding intimate care. Discussion: The outcome highlights the importance of making nursing care more patient-centered. Yet the authors consider that further research in this domain is needed about patients’ experience of touch to enable better patient-centered care.

Background For patients in need for psychiatric care who refuse treatment, coercive care might be necessary due to The Law of Psychiatric Compulsory Care, LPT. The purpose of this law is to make sure the patient later on will be able to increase autonomy. The most frequent patients in coercive care suffer from psychosis, heavy depression or having high risk of committing suicide. One of the most important tasks in the nurse profession is to increase patients’ autonomy. Therefore having ethical judgment is necessary to know when to use paternalism. To take note of patients’ experiences may increase awareness, making care more patient-centered. Aim To describe patients’ experiences of coercive care and coercive interventions in psychiatric care. Method A literature review has been conducted in order to compile what is currently known about the topic at hand. The result is based on ten scientific articles with findings responding to the aim of this study. The articles have been analyzed by identifying similarities and differences that have synthesized to a new whole.   Result The literature review yielded a profound view of patients’ experiences when being in coercive care. Three main themes were found to cover the phenomenon. Those were Coercive Care - limits and possibilities, The care relationship is fundamental and From abuse to life saving. Discussion The result has been discussed using the theory about Care Suffering, as described by Katie Eriksson. This theory is applicable on the context of interest. The findings has also been discussed using earlier studies concerning coercive care, as well as studies emphasizing the perspective of the nurse’s using coercive restraint. Key words Coercive care, coercive interventions, psychiatric care, patients’ experiences.

Bakgrund: I dagens samhälle drabbas många personer av psykisk ohälsa och varje dag tvångsvårdas ungefär 3000 personer i Sverige med stöd av lagen om psykiatrisk tvångsvård eller lagen om rättspsykiatrisk tvångsvård. Att vårdas mot sin vilja kan beskrivas som en väldigt besvärlig upplevelse där patienten ofta förlorar sin självbestämmanderätt och integritet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser av tvångsvård inom slutenvården. Metod: I denna litteraturstudie har åtta kvalitativa artiklar analyserats med hjälp av innehållsanalys. Databaserna som användes vid artikelsökningarna var: CINAHL, PubMed och PsycInfo. Resultat: Resultatet visar att upplevelsen av tvångsvården ger flera olika känslor och reaktioner. Förlust av den personliga autonomin och integriteten upplevdes av flera patienter. Personal som missbrukade sin maktposition gjorde att relationen blev sämre. Att bli bemött med respekt och när personalen tog sig tid för samtal var uppskattat upplevelsen blev mer positiv. Konklusion: Litteraturstudiens resultat visade de flesta patienter upplevde tvångsvården som något negativt och att det finns flera brister finns inom tvångsvården. För att kunna ge bättre vård är det viktigt att utbilda vårdpersonalen inom ämnet. Även fortsätt forskning om hur patienter upplever tvångsvård är viktigt för ökad förståelse. / Background: In today’s society many people are suffering from mental illness and every day about 3000 persons are exposed to compulsory treatment in Sweden under the law on compulsory psychiatric treatment or the law on forensic compulsory treatment. Being nursed against their own will can be described as a very difficult experience, where patients’ often loses their autonomy and integrity. Aim: The purpose of this study was to describe patients’ experiences of involuntary inpatient care. Method: In this literature study eight qualitative articles where analyzed using content analysis. The databases used for the article search was: CINAHL, PubMed and PsycInfo. Results: The result shows that the experience of compulsory care provides several different emotions and reactions. Loss of personal autonomy and integrity were experienced by many patients. Staff who abused their position of power made the relationship worse. To be treated with respect and when the staff had time to talk was appreciated and the experience became more positive. Conclusion: The results of the literature study showed that most of the patients experienced compulsory treatment as something negative. In order to provide better care, it’s important to give the medical staff education about the subject. There are also several shortcomings in the compulsory treatment. Although further research on how patients experience involuntary treatment is important for better understanding.

Background: Each year, approximately 25,000 are affected by stroke in Sweden. As a result of a stroke, the person may also suffer from various types of disabilities, including aphasia. Aphasia means impairment of communication, where the affected person has difficulties in the spoken or written language. There is a lack of knowledge regarding how people with aphasia experience their condition, both at a community level and in the health care system. Aim: The purpose of the study was to describe patients experiences of aphasia after a stroke. Method: A literature-based study based on an analysis of eight scientific articles. Results: Two main themes emerged: Negative experiences and positive experiences. The results show that people with aphasia often suffer from mental illness related to their condition. Submerged mood and depression where the most common experiences of psychological effect, which can adversely affect patient's social life and daily activities. The results also show that the support from the environment can motivate the patient to want to improve their condition and give the patient an increased well-being. Conclusion: Caregivers need an increased understanding and knowledge of experiences regarding patients with aphasia. This can contribute to preventive actions related to mental illness. The support of the environment is important for patient's recovery and the nurse can, with an increased understanding and knowledge contribute to patient's well-being and rehabilitation. / Afasi är en sekundärskada till följd av en stroke, som innebär en nedsättning av kommunikationsförmågan. Detta sker då vissa delar av hjärnan drabbas av syrebrist, vilket leder till att celler skadas eller dör. Tillståndet kan påverka patienters vardag och detta präglas av patienters upplevelser av deras tillstånd. Negativa upplevelser kan vara frustration, nedstämdhet, ångest och depression, men även upplevelser av att omgivningen är oförstående och saknar insikt i vad afasi innebär. Negativa upplevelser kan leda till att patienter isolerar sig och att de inte fullföljer sin rehabiliteringsplan. Sjuksköterskan behöver mer kunskap angående patienters upplevelser av att leva med afasi – för att kunna förebygga psykisk ohälsa.   Patienter med afasi kan dock erfara positiva upplevelser trots sitt tillstånd. Genom att acceptera sitt tillstånd, samt genom stöd från omgivning och vårdpersonal kan patienter med afasi känna tillhörighet och välbefinnande. Detta kan leda till att patienter som är drabbade av afasi upplever motivation till att fullfölja sin rehabilitering. För att effektivisera återhämtningen kan närstående bjudas in av sjuksköterskan och bli mer delaktiga i patientens kommunikativa rehabilitering, då närståendes stöd och uppmuntran är en viktig aspekt i att patienter upplever motivation till återhämtning.  Patienter med afasi upplever ett sjukdomslidande till följd av att ha insjuknat i en stroke och afasi. Upplevelser av detta leder till ett själsligt lidande för patienten. Sjuksköterskans ansvar är att lindra lidande, samt att återställa och främja hälsa inom ramen för hens kompetensområde – omvårdnad. Sjuksköterskan behöver en ökad kunskap och förståelse för den psykiska påverkan som afasi kan medföra, så att hen kan uppmärksamma symtom på och förebygga psykisk ohälsa hos patienter med afasi. Det här är en litteraturstudie, med avsikt att bidra till evidensbaserad vård med grund i kvalitativ forskning. Resultatet är baserat på kvalitativ analys av åtta vetenskapliga artiklar, som beskriver patienters upplevelser av att leva med afasi.

Bakground: Palliative care is based on the concept that a person at the end of life should still have agood life quality. The care received should also be based on the sick persons wishes and preferences. During palliative care the person cared for should be able to chose where they want to receive the care and a lot of people want to die at home. Aim: The aim of this study is to describe the experiences of people receiving palliative care at home. Method: This is a literature study with a qualitative approach that follows Polit and Beck's nine-stepmodel. Ten articles were identified and analyzed using a thematic analysis. Results: The results show two themes and four subtemes: Communication with subtemes Accessibility and Partnership. Well-being with subtemes Comprehensive care and Security & Insecurity. Conclusions: People who receive palliative care at home are in need of feeling safe and being seen asa whole person in nursing. It is important for the sick people to have a good relationship with their caregivers based on partnership and accessibility. Home care should be well-planned and organizedas poor communication can lead to insecure care. / Bakgrund: Den palliativa vården grundar sig på att personen som är i livets slutskede ska ha en god livskvalitet under sin sista tid i livet. Vården ska även anpassas utifrån den döende personens önskan och preferenser. När en person vårdas palliativt ska hen ha möjlighet att välja var vården ska utföras. En stor del människor som vårdas i livets slutskede vill vårdas och dö i sitt hem. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva erfarenheter från personer av palliativa vården i hemmet. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats. Studien följde Polit och Becks niostegsmodel förlitteraturstudier. Tio artiklar identifierades och analyserades med tematisk analys. Resultat: Resultat redovisar i två teman och fyra sudteman: kommunikation med subteman vårdpersonalens tillgänglighet och partnerskap. Välbefinnande med subteman helhetsvård och trygghet & otrygghet. Slutsats: Personer som får palliativ vård hemma är i behov av att känna sig trygga och bli sedda somen hel människa vid omvårdnad. Det är viktigt för de sjuka personerna att ha en god relation med sinavårdgivare som baseras på partnerskap och tillgänglighet. Vården i hemmet bör vara välplanerad och organiserad då dålig kommunikation kan leda till en osäker för vård.

Diabetes progredierar mot ett folkhälsoproblem, vilket innebär att prevalensen av sjukdomen ökar drastiskt i hela världen. Sjukdomen medför en rad komplikationer, varav benamputation är en av de mer livsomvälvande komplikationerna. Patienternas upplevelse av benamputation är av intresse att undersöka då sjuksköterskans förståelse och kunskap om patientens situation ökar och kan bidra till utförandet av god omvårdnad. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelse av benamputation orsakad av diabetes. Studiens metod utfördes som en allmän litteraturstudie med induktiv ansats. Nio artiklar som svarade till studiens syfte granskades och sammanställdes. Tre huvudkategorier framkom; brist på information, betydelsen av stöd samt emotionell berg- och dalbana. Patienterna beskriver en brist på information, om livet efter amputationen och processen tillbaka till ett självständigt liv. Familj och vänner beskrivs som ett stort stöd för vissa patienter medan andra finner ett likvärdigt stöd i professionell personal. Den emotionella berg- och dalbanan beskrivs som känslor som pendlar mellan orättvisa, lättnad, panik och tacksamhet efter amputationen. Sjuksköterskor rekommenderas att använda standardiserade och individuella vårdplaner som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet med patienten för att säkerställa god och personcentrerad omvårdnad. / Diabetes progresses towards a public health issue worldwide and the prevalence increases. The illness causes several complications, which lower limb amputation is one of the more lifechanging complications. Patients’ experience of lower limb amputation is of interest to identify, which could increase nurses understanding and knowledge about the patients’ situation and the nurse’s ability to perform a safe and loving care. The aim of this study was to describe patients experience of undergoing a lower limb amputation caused by diabetes. The study was conducted as a general literature study with an inductive approach. Nine articles were found that matched this study’s aim and were reviewed and compiled. Main findings of the study results in three categories; lack of information, need for support and emotional roller coaster. The patients describe a lack of information about life and daily living after the amputation and the process towards being independent. Family and friends describes as very supportive by some patients and others find a equal support in professionals. The emotional roller coaster describes as feelings that are pendulating between injustice, relief, panic and gratefulness after the amputation. Recommendations towards nurses are that they should use standardized and individual care plans as an aid in their daily work around the patient to ensure good and person-centered nursing care.

Bakgrund: Post-strokedepression förekommer hos 33–40% av alla individer som drabbas av stroke och är ofta svår att diagnostisera. Depression som en vanlig konsekvens av en stroke kan vara svårt att upptäcka och går lätt obemärkt förbi. Sjuksköterskans kompetens inom detta område spelar en viktig roll för en snabbare identifiering av potentiell depression och är av avgörande betydelse för en effektiv behandling.  Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av post-strokedepression. Metod: För att uppnå detta mål genomförde författaren en litteraturöversikt av originalartiklar från databaserna CINAHL och PubMed. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar analyserades tematiskt för att extrahera eventuella centrala teman. Sökbegrepp och sökstrategi utformades enligt riktlinjer och format från kurslitteraturen. Noggranna urvalsförfaranden och kvalitetskontroller säkerställer att de erhållna metoderna följs. Tematisk analys baserades på Fribergs fyra steg.  Resultat: Patienternas upplevelser av post-strokedepression sammanställdes under fyra teman: fysisk begränsning, otillräcklighet och värdelöshet, social och emotionell isolering, rädsla och tacksamhet.  Slutsats: Depression är en vanlig följd av stroke hos vuxna patienter, och det påverkar ofta både deras psykologiska och fysiologiska välmående. För att minska risken för depression är det viktigt att sjuksköterskor tar hänsyn till och uppmärksammar de erfarenheter som strokepatienter genomgår. / Background: Poststroke depression occurs in 33–40% of all stroke victims and is often difficult to detect. The depression that is a common consequence of stroke is difficult to detect and easy to miss. Thenurse's level of knowledge in the field provides a faster identification of possible depression and is ofgreat importance for effective treatment. Aim: The aim was to describe patients' experiences of post-stroke depression. Method: To achieve this goal, the author conducted a literature review of original articles from the databases CINAHL and PubMed. Both qualitative and quantitative articles are analyzed thematically to extract possible themes. The search engine and search logic are performed according to the course literature and format. Careful selection procedures and quality controls ensure that the methods obtained areadhered to. The themes is based on Friberg's four steps. Results: The patients' experiences of post-stroke depression were compiled under four themes: physical limitation, Inadequacy and worthlessness, social and emotional isolation, fear and gratitude. Conclusion: Depression is a common consequence of stroke in adult patients, and it often affects boththeir psychological and physiological well-being. In order to reduce the risk of depression, it is important that nurses take into account and pay attention to the experiences that stroke patients gothrough.