Bakgrund: ALS är en progressiv obotlig sjukdom som påverkar nervsystemet och överlevnaden är mellan 3-5 år. Omvårdnadsåtgärder bör sättas in i ett tidigt skede och fokus bör ligga på den unika patienten men även familjen påverkas. Katie Erikssons (1994) omvårdnadsteori om lidande valdes som referensram eftersom vården bör sträva efter att lindra patienters lidande. Därför behövs en större förståelse för hur patienter upplever sin sjukdom. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med ALS. Metod: En systematisk litteraturstudie där nio artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats ingick. Resultat: De kategorier som framkom var Upplevelser av förändrade relationer, Upplevelser av begränsningar och Upplevelser av välbefinnande. Lidande kunde upplevas som sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande i olika sammanhang. Förändrade relationer med stöd från familjen, men även oro för familjen och deras framtid, påverkade patienternas upplevelse av sin sjukdom. Begränsningar kunde vara fysiska symtom men även upplevelser av att vara en börda och inte bli sedd som en person. Upplevelser av välbefinnande innebar känslor av meningsfullhet, hopp och acceptans. Slutsats: Patienter med ALS upplevde både fysiska begränsningar, oro och rädsla för framtiden men även välbefinnande. Individanpassad vård som utgår från den unika patienten kan lindra lidande och gemensamma insatser med samverkan i team kan utveckla vården och ge patienten en ännu bättre omvårdnad.

No description available.

Introduktion: Vid en gynekologisk cancerdiagnos kan sexualiteten påverkas. I vilken utsträckning påverkan sker och hur den ser ut skiljer sig från fall till fall, tydligt är att påverkan är såväl psykologisk som fysisk. Syfte: Var att beskriva kvinnliga patienters upplevelser av hur sexualiteten kan påverkas i samband med en gynekologisk cancer. Metod: Litteraturstudien är uppbyggd enligt Polit och Beck niostegsmodell. Databaserna som valdes var CINAHL och PubMed. Urvalet skedde med hjälp av tidigare valda kriterier. 10 stycken artiklar klarade kvalitetsgranskningen och gick vidare till analys där tre kategorier identifierades. Resultat: Det slutgiltiga resultatet delades in i två kategorier med tillhörande underkategorier, Självbild - Förändras kroppsbild, Att vara kvinnlig, Samliv - Närhet till sin partner, Sexuell aktivitet. Slutsats: Författarna kom fram till att sexualiteten alltid påverkas, den behöver dock inte alltid vara negativ. Tydliga likheter kan ses i svaren mellan deltagarna i de olika studierna.

Bakgrund: Multipel skleros (MS) är en kronisk inflammatorisk sjukdom som drabbar den vita substansen i delar av det centrala nervsystemet. Typiskt för MS är att den går i skov och är oförutsägbar. Prognosen är mycket individuell och svår att förutse på grund av dess skiftande sjukdomsförlopp. MS är den vanligaste sjukdomsorsaken till rörelsehinder hos yngre vuxna. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med MS. Metod: Systematisk litteraturstudie. Nio artiklar inkluderades efter kvalitetsgranskning och analyserades med stöd av kvalitativ innehållsanalys och ett induktivt arbetssätt. Resultat: Genomgående i resultatet återkommer det att oförutsägbarheten som är förenad med MS samt den MS-relaterade tröttheten är stora faktorer som påverkar patienternas upplevelser av MS. Upplevelsen av att leva med MS är väldigt individuell. Att behålla sin integritet och självständighet upplevdes som viktigt. En oro fanns till exempel för eventuella framtida funktionsnedsättningar samt för att bli en börda för familjen. MS innebar även upplevelser av många svåra känslor. Slutsats: MS är en mycket individuell sjukdom som präglas av dess oförutsägbarhet och vården bör därför vara individanpassad. Genom ökad kunskap om MS kunde patienten bättre hantera sjukdomen. Sjuksköterskan har en betydande roll i bemötandet och vården av patienten genom till exempel stöttning och uppmuntran.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilka upplevelser patienter hade av olika omvårdnadsaspekter vid besök på en akutmottagning. Metod: Vetenskapliga artiklar till studien har sökts via databaserna PubMed, Medline och Cinahl samt sökmotorn ELIN@Dalarna. Resultat: Miljön i väntrummet visade sig vara mycket viktig eftersom det ofta förekom långa väntetider. Väntetiden var en viktig aspekt för upplevelsen av besöket på akutmottagning. Lång väntetid gav en negativ upplevelse av besöket. Det framkom att information om varför det var väntetid samt varför prover och behandling utfördes var betydelsefullt. Upplevelser av att få vara delaktig i omvårdnaden var en aspekt som stod i nära samband med patienternas tillfredsställelse med omvårdnaden på akutmottagningen. En anhörigs närvaro var betydelsefull för tryggheten vid akutmottagningsbesöket. Diskussion: Då det handlar om patientens omvårdnad är det av vikt att patienten får den information som krävs för att kunna följa med i vårdprocessen. Sjuksköterskan kan vara ett stöd i att finna mening och på så vis stärka känslan av trygghet under besöket på akutmottagningen. Slutsats: Adekvat information till patient och närstående hjälpte patienten att acceptera väntetiden, förstå undersökning och behandling samt känna sig delaktig. . Det var viktigt att patienten fick känna sig sedd och bekräftad av sjuksköterskan samt att det fanns en fungerande kommunikation mellan sjuksköterska och patient.

Inledning: I Sverige drabbas ungefär 30000 människor av stroke varje år. Nästan hälften av alla människor som genomgått en stroke blir nedstämda/deprimerade. Det är viktigt att få kunskap om vilka patientupplevelser som förekommer vid nedstämdhet/depression för att kunna möta patienterna på ett adekvat sätt. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters upplevelser av nedstämdhet/depression efter stroke. Metod: Litteraturstudien har baserats på 11 kvalitetsgranskade vetenskapliga artiklar från 2003-2013. Den insamlade datan från artiklarna analyserades och delades in i sju teman. Resultat: Det centrala begrepp som sammanfattade resultatet var upplevelser hos den nedstämda/deprimerade patienten med stroke. De sju teman som framkom var att vara beroende av andra, begränsning, social isolering, trötthet, meningslöshet, självförakt och försämrat humör. Slutsats: Alla informanter har uppgett negativa upplevelser och känslor på grund av de förändringar som deras stroke inneburit. Förändringarna förknippades med upplevelser av nedstämdhet/depression.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är globalt sett den vanligaste dödsorsaken och medför stora påfrestningar på sjukvården. Ett problem inom den kirurgiska hjärtsjukvården är postoperativa komplikationer. Ett preoperativt informationssamtal är ett sätt att förebygga dessa vilket ställer höga krav på sjuksköterskans kompetens. Syfte: Syftet är att undersöka om patienterna anser sig få tillräckligt med information angående postoperativa komplikationer i samband med en hjärtoperation och hur de använder sig av informationen för att undvika postoperativa komplikationer. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie i form av en postenkät. Studiedeltagarna var alla patienter som hade genomgått en hjärtoperation på en thoraxkirurgisk avdelning vid ett sjukhus i Mellansverige mellan veckorna 26 och 43 år 2013. Resultat: Fjorton av 15 svarande ansåg sig vara väl informerade gällande postoperativa komplikationer men det skiljde sig åt en del mellan könen i vilken information de upplevde att de fick. Cirka hälften av de svarande sökte information på egen hand. Tretton av 15 ansåg sig ha fått god information gällande vad deltagaren själv kunde göra för att förebygga postoperativa komplikationer. Trots den goda upplevelsen av erhållen information var det fyra av de femton svarande som fick en postoperativ komplikation. Det fanns inget samband mellan erhållen information och utfall av postoperativ komplikation. Slutsats: Fjorton av 15 deltagare ansåg att de fått tillräcklig information om postoperativa komplikationer men trots det drabbades fyra deltagare av en postoperativ komplikation. Sju av femton deltagare sökte information på egen hand. Inget signifikant resultat uppmättes i någon av analyserna. Troligen skulle studien gynnas av ett större antal deltagare.

Introduktion: Det är många patienter som är i behov av organtransplantation och väntelistan är lång och kan inte tillgodoses. Patienter som står på väntelistan är i en situation där deras egna organ är så skadade att transplantation är deras sista alternativ för att överleva. Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av att vänta på ett nytt organ. Metod: Litteraturstudien baserades på Polit och Becks niostegsmodell. Databassökning gjordes i databaserna CINAHL, PubMed och PsykINFO, totalt 12 artiklar inkluderades varav 10 kvalitativa och 2 kvantitativa. Dessa kvalitetsgranskades utifrån Polit och Becks granskningsmodeller. Huvudresultat: I studien framkom fem kategorier, Gå miste om livet, Förlorad kontroll, Utsatthet och sårbarhet, Framtidstro samt Att inte vilja vara till besvär. Slutsats: Litteraturstudiens resultat visade att patienter som väntade på ett nytt organ upplevde väntetiden på olika sätt. Många upplevde att de förlorade kontrollen över sin livssituation och hade önskat att få mer information angående hur väntelistesystemet fungerade och bli bemötta med ett holistiskt förhållningssätt.

Att drabbas av sjukdom kan ses som en krävande process, en förändring i livet som kan påverka hälsan. En akut hjärtinfarkt kan vara en traumatisk upplevelse som kräver direkt vård. Perkutan koronar intervention (PCI), som allmänt kallas ballongvidgning ges för att återställa den bristande blodcirkulationen. PCI sker vanligtvis vid akuta hjärt- och kärltillstånd eller som planerad åtgärd om besvär funnits en längre tid. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser i samband med att genomgå en PCI. En kvalitativ innehållsanalys användes som metod där nio artiklar analyserades och resulterade i fyra kategorier. Resultatet visade på upplevelser av att existensen hotas, många obesvarade frågor uppkom i samband med behandlingen, följden av att inte veta skapade otrygghet och svårigheter att kunna inse sjukdomens allvar. Var patienten däremot välinformerad och trygg var upplevelsen av den givna vården stärkande. Trygghet identifierades som ett av de viktigaste behov som vården behöver kunna tillgodose hos dessa personer. En slutsats som kan dras är att ett gott samarbete och kontinuitet i vården med anpassad information gynnar patientens tilltro och delaktighet, vilket kan främja hälsa och välbefinnandet hos patienten.

Kompetensen inom hälso- och sjukvården har lett till att allt fler transplantationer utförs och njuren är det vanligaste organet som transplanteras. År 2018 utfördes 447 njurtransplantationer i Sverige, 666 personer var accepterade och stod på väntelistan för att bli njurtransplanterade. Det leder till att sjukvården får allt fler njurtransplanterade patienter att vårda. Syftet var att granska och sammanställa vårdvetenskaplig forskning som belyser patienters upplevelser av att genomgå en njurtransplantation då det berör hela patientens livsvärld. En litteraturöversikt utfördes bestående av åtta artiklar genomförda med kvalitativ ansats och två artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Femton artiklar granskades och tio valdes ut för att ingå i litteraturstudien. Resultatet presenterades i fyra huvudkategorier och tio subkategorier. Att genomgå en njurtransplantation var en omställning av livet. Förväntningar, frihet och rädsla var upplevelser som återkom. För att bemöta patienterna och ge en god omvårdnad behöver sjuksköterskan få en ökad förståelse för de förväntningar och upplevelser som patienterna erfar när de genomgått en njurtransplantation.