Bakgrund: World Health Organisations (2018) principer är de riktlinjer gällande pediatrisk palliativ vård som tillämpas i Sverige. Där den palliativa vården för barn ska ha ett personcentrerat fokus, barnet står i centrum och vårdnadshavarna upplever sig vara delaktiga i samtliga moment. Syfte: Att beskriva vårdnadshavares uppfattning om vad som är viktigt i mötet med sjuksköterskan i samband med palliativ vård av deras barn. Metod: Metoden är en strukturerad litteraturstudie med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Databaserna som användes var PubMed samt CINAHL. I arbetet användes en integrerad analys där artiklar samlas i en översikt där sedan jämförelser kan göras artiklar emellan utifrån olika variabler. Nio artiklar användes. Resultat: Materialet resulterade i tre kategorier. Familjefokus med underkategorierna Individanpassad omvårdnad samt Ses som en del i teamet. Kommunikation med underkategorierna Information vid rätt tidpunkt, Individanpassad kommunikation samt Rak och tydlig kommunikation. Trygghet med underkategorierna Praktiskt stöd samt Emotionellt stöd. Slutsats: Vårdnadshavares önskan om ett individanpassat fokus och ett medmänskligt engagerat bemötande i mötet med sjuksköterskan i ett sammanhang där den medicinska aspekten, ofta baserade på standardiserade vårdprogram utgjorde ett stort utrymme. Kommunikation uppskattades vara tydlig, rak, finkänslig och given vid rätt tidpunkt. / Background: The World Health Organization’s (2018) principles are the guidelines regarding pediatric palliative care that are applied in Sweden. Where palliative care for children should have a person centred focus, where the child is at the center and where the caregivers felt involved in all elements. Aim: To describe caregivers’ perception of what is important in the meeting with registered nurses in connection with palliative care of their child. Method: The method is a structured literature study with elements of the methodology used in systematic reviews. The databases used were PubMed and CINAHL. The work used an integrated analysis where articles are collected in an overview, where comparisons can then be made between articles based on different variables. Nine items were used. Results: The material resulted in three categories. Family Focus with the subcategories Individualized care and Seen as part of the team. Communication with the subcategories Information at the right time, Personalized communication and Straight and clear communication. Security with the subcategories Practical support and Emotional support. Conclusions: Caregivers’ desire for an individualized focus and a compassionately committed approach in the meeting with the nurse in a context where the medical aspect, often based on standardized care programs, constituted a large space. Communication was appreciated to be clear, straightforward, delicate and given at the right time.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att invasiv ventilation varit obehagligt för patienterna, därav har de varit djupt sederade. Rutinerna har ändrats och numera är patienterna ofta lätt sederade under invasiv ventilation på IVA. Lätt sedering har visats ge positiva fysiologiska effekter. Därför är det av stor vikt att belysa patienternas upplevelser av att vara lätt sederade under invasiv ventilation. Syfte: Syftet var att beskriva lätt sederade patienters upplevelser under invasiv ventilation på IVA. Metod: En strukturerad litteraturstudie med systematisk datainsamling har genomförts. 13 resultatartiklar inkluderades efter kvalitetsgranskning. Det kvalitativa innehållet analyserades med hjälp av dataextraktion. Resultat: Följande tre huvudkategorier, med subkategorier, utgjorde resultatet: Upplevelser av sitt tillstånd, Upplevelser av att bli sedd och hörd och Upplevelser av längtan. Patienterna hade både positiva och negativa upplevelser av att vara lätt sederade. Upplevelser av maktlöshet och förlorad värdighet var centralt i resultatet. Majoriteten av patienterna ville trots allt vara lätt sederade. Flera förbättringsområden framkom ur resultatet baserat på patienternas upplevelser. Slutsats: Resultatet kan ge ökad kunskap hos IVA-sjuksköterskan för att förbättra patienternas vårdupplevelse genom förbättringsarbeten inom verksamheten. Patienternas vårdvistelse kan underlättas med hjälp av hälsofrämjande åtgärder med minskad risk för vårdlidande. Sjuksköterske-patient ratio 1:1 tror författarna kan ge ökad patientfokuserad vård. Litteraturstudien har kartlagt befintlig forskning och även förslag på vidare forskning inom ämnet. / Background: Earlier research show that invasive ventilation has been uncomfortable for the patients. Therefore the patients have been deeply sedated. Routines have changed and the patients are nowadays often lightly sedated during invasive ventilation in the ICU. Light sedation results in positive physical effects. It's important to illuminate the patients'  experiences by light sedation during invasive ventilation. Aim: The aim of the study was to describe lightly sedated patients experiences during invasive ventilation in the ICU.  Method: A structured literature study with systematic data collection was implemented. 13 articles was included after quality control. The qualitative content were analyzed with data extraction.  Result: The result were constituted by the following three main categories with subcategories: Experiences of the condition, Experiences of being seen and heard, and Experiences by yearning. The patients expressed both positive and negative experiences associated with light sedation. Experiences of powerlessness and lost dignity were central parts of the result. Nevertheless, the majority of patients wanted to be lightly sedated. Several areas of improvement emerged from the result based on the patients' experiences. Conclusion: The result can provide the ICU-nurse with increased knowledge about the patients experiences of care during improvement within the intensive care. Patients hospital stay could be facilitated by health-promoted actions and reduced risk of suffering in care. The authors believe that nurse-patient ratio 1:1 can provide increased patient-focused care. The literature study has also illustrated the existing research and ideas for further research.