The project of this thesis is to illuminate the teacher perspective on study visits by examining how six religion teachers relate to the study visit method in high school religious education. The research object of the thesis is to investigate whether teachers believe there are viable didactic possibilities and challenges associated with the study visit concept in education, and to define them if present. The results show that the main didactic advantage, as perceived by the teachers participating in this study, lies in the meeting the study visit enables. A meeting may lead to increased insight and understanding of other people’s way of thinking, conceiving and believing. It may result in improved understanding of religiosity in general and religious identity in particular. The teachers also acknowledged that impressions and activities of a study visit may be remembered longer, as such learning methods incorporate our senses more integrally, allowing us to remember them better. The study visit is an experience the students may find useful long after graduation. One didactic challenge teachers identified is that of time and commitment investment for the individual teacher. All participants agreed that a clearly defined aim is imperative to a successful study visit, emphasizing the importance of conducting preparatory work before and after the event. The teachers also identified a didactic challenge regarding representativity. One side of the problem regarded the selection, what religions would be included in the study visits program? It was also a matter of deciding who would be representing an entire religion. The didactic challenge presented by representativity has been prioritized and is linked to theories on sociocultural perspectives on learning and intercultural pedagogy. Viewing teaching methods in a sociocultural perspective, one can conclude that students are absorbing knowledge by making study visits. The difficulty for the teacher lies in identifying what they are learning. Adopting intercultural pedagogy could circumvent this. Students are then equipped with an intercultural awareness. They will have the tools to interpret this meeting in a meaningful way, recognizing the qualities and benefits of a multicultural society. / Syftet med denna uppsats är att belysa ett lärarperspektiv på studiebesök genom att undersöka hur sex religionslärare förhåller sig till metoden studiebesök i religionskunskap på gymnasiet. Uppsatsens forskningsfrågor är huruvida lärarna anser att det finns några religionsdidaktiska möjligheter och utmaningar med att använda sig av studiebesök och i sådana fall vilka. Resultatet visar att de didaktiska möjligheterna lärarna ser är framför allt mötet som ett studiebesök kan generera. Mötet kan ge eleverna insikter och förståelse för andra människors sätt att tänka, tycka och tro samt ge förståelse för människors religiösa identitet och religiositet överlag. Lärarna ser också en möjlighet i att ett studiebesök kan leva kvar längre eftersom de aktiverar fler sinnen och på så sätt enklare fastnar i minnet. Studiebesöket blir då en erfarenhet som eleverna kommer att bära med sig ut i samhället efter examen. En didaktisk utmaning som lärarna beskriver är att det krävs både tid och engagemang för läraren. För att ett studiebesök ska bli lyckat anser alla att det är viktigt att ha ett tydligt syfte med studiebesöket och betonar vikten av både för- och efterarbete. Lärarna såg också en didaktisk utmaning vad gällde representativitet. Problemet handlade dels om urval, alltså vilka religioner och livsåskådningar som skulle få utrymme i studiebesök och vilka som uteblev. Det handlade också om vem som skulle få representera en hel religion. Den didaktiska utmaningen som representativitet innebär har i uppsatsen fått ett särskilt utrymme och kopplats till teorin om sociokulturellt perspektiv på lärande och interkulturell pedagogik. Genom ett sociokulturellt perspektiv på lärande kan man konstatera att eleverna lär sig något genom ett studiebesök, svårigheterna för lärarna är att veta vad eleverna lär sig. Att använda interkulturell pedagogik skulle kunna vara ett sätt att hantera denna problematik. Eleverna utrustas då med en interkulturell medvetenhet och får på så sätt redskap för att kunna tolka detta möte på ett mer meningsfullt sätt och därmed se kvalitéerna i ett mångkulturellt samhälle.