Thesis (doctoral)--Malmö, 1984.

Bakgrund: Claudicatio intermittens är en sjukdom som drabbar cirka tio procent av den äldre befolkningen i Sverige. Sjukdomens bakomliggande orsak är sjukliga förändringar och syrebrist i kärlen. Claudicatio intermittens tillhör perifera artärsjukdomar och sjukdomen medför stora risker för såväl långvarigt lidande, amputation och för tidig död. Det är ett sjukdomstillstånd som ger symtom i form av krampartad smärta och trötthet i vaden vid ansträngning. Typiskt är att smärtan avtar efter en stunds vila. Livsstilsförändring behövs för att bromsa sjukdomen. Behandlingsmetoden är i första hand konservativ och medicinsk och slutligen kirurgisk. Syftet: Syftet var att belysa hur personer med claudicatio intermittens upplevde sin livskvalité. Metod: En litteraturöversikt valdes som metod. De vetenskapliga artiklarna valdes utifrån författarnas syfte och frågeställningar. Sexton vetenskapliga artiklar publicerade mellan år 2005 och 2015 inkluderades. Sökning efter artiklar gjordes i databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO. En bedömning av studiernas vetenskapliga kvalitet och typning genomfördes. Slutligen gjordes en sammanställning över de inkluderade studierna som återfinns i en matrisöversikt. Resultat: Att leva med claudicatio intermittens innebar känslomässig påverkan, ofta sämre livskvalité och begränsningar i vardagslivet på grund av värk och smärta i benen vid promenader. Smärtorna vid ansträngning gjorde så att personer drabbad av claudicatio intermittens inte längre kunde vara spontana utan måste planera sin vardag och sina aktiviteter noga för att livet skulle fungera. En kunskapsbrist om sjukdomen och brist på förståelse av sjukdomsprocessen fanns hos personer drabbade av claudicatio intermittens. Slutsats: Föreliggande uppsats belyser att personer med claudicatio intermittens är en patientgrupp som är påverkade i sitt vardagsliv på många sätt. Dålig förståelse och kunskap om orsakerna till sjukdomen och vad personerna själva kan göra för att bromsa sjukdomen framkom. Stöd från vårdpersonalen saknas gällande livsstilsförändringar hos personer med claudicatio intermittens.

In der S3-Leitlinie der deutschen Gesellschaft für Angiologie und der Gesellschaft für Gefäßmedizin zur Diagnostik, Therapie und Nachsorge der peripheren arteriellen Verschlusskrankheit (pAVK) werden konservative Maßnahmen zur Behandlung der pAVK im Stadium der Claudicatio intermittens (CI) als Basistherapie empfohlen. In Studien haben sie sich als effektiv und zumindest gleichwertig zu invasiven Maßnahmen erwiesen. Untersuchungen in der Versorgungsrealität abseits großer Zentren fehlen jedoch. Die durchgeführte Studie hat die Umsetzung, Umsetzbarkeit und Effektivität der konservativen Therapie der pAVK im nicht-urbanen Umfeld untersucht. 83 Patienten wurden aus einem Patientenkollektiv von gesamt 180 Patienten am Klinikum Main-Spessart Lohr mit der Diagnose einer pAVK im Stadium der CI zur Erhebung retrospektiver Daten sowie zur Durchführung einer Befragung ausgewählt. Wir konnten zeigen, dass Empfehlungen aus einer vaskulären Sprechstunde in der Behandlungsrealität oftmals nicht oder nur unvollständig umgesetzt werden. Ein großer Anteil von Patienten mit CI erfährt keine oder nur wenig Besserung ihrer Beschwerden und ersucht z.T. schlussendlich eine Intervention. Bei einem Teil des Patientenkollektivs jedoch führt die Umsetzung der konservativen Therapieempfehlungen zu einer deutlichen Verbesserung der Mobilität und des Schmerzempfindens. Bei diesen Patienten konnte vorerst von einer interventionellen oder operativen Therapie abgesehen werden. Bei der konservativen Therapie der CI im nicht-urbanen Umfeld ergibt sich eine Diskrepanz zwischen den Empfehlungen der Leitlinien und der tatsächlichen Versorgungsrealität. Eine leitlinien-orientierte Behandlung der CI erfordert eine intensivere ambulante Betreuung, eine bessere Schulung von Patienten und nicht spezialisierten Ärzten, eine adäquate Vergütung sowie eine engere Vernetzung der vorhandenen Strukturen. / In the german national guidelines for diagnosis, therapy and the follow-up care of peripheral artery disease (PAD), conservative treatment in the stage of intermittent claudication (IC) is recommended as basis treatment. The conservative treatment has shown to be as effective as invasive methods. However, there is a lack of studies investigating the treatment reality aside of large hospitals. This study evaluated the implementation, feasibility and the effectivity of the conservative treatment of PAD in a non-urban environment. 83 patients were selected from a collective of 180 patients at the Klinikum Main-Spessart Lohr, with a diagnosis of PAD at the stage of IC. Data was collected retrospectively and structured interviews were carried out. We were able to show that the recommendations of a vascular consultation were implemented only incompletely or not at all. A large proportion of patients with IC experienced non or only little improvement of discomfort and eventually underwent surgical intervention. However, for some patients the implementation of conservative treatments led to a considerable improvement of mobility and pain. For these patients it was possible to avoid invasive treatment for the time being. There is a discrepancy between the recommendation of the national guidelines and the outpatient reality concerning the conservative treatment of IC in non-urban environment. The treatment of IC according to guidelines requires a more intensive outpatient care, a better instruction of patients as well as non-specialized physicians, an improved reimbursement and better cross-linking of existing structures.

Bjerndell R & Viamore C. Ett liv med smärta. Patientupplevelsen av perifer artärsjukdom i nedre extremiteterna. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2019. Bakgrund: Benartärsjukdom (BAS) är en följd av ateroskleros – ett systemiskt sjukdomstillstånd med hög risk för stroke, hjärtinfarkt och kardiovaskulär död. Benartärsjukdomen kan grovt delas in i symtomklasserna claudicatio intermittens och kritisk ischemi, tillstånd som innebär olika symtom och behandlingar. Patientgruppen lider ofta av läkemedelsresistenta smärtor och vården består till stor del av egenvårdsråd. BAS påverkar många aspekter av livet och patienterna är ofta äldre och multisjuka med svårigheter att förmedla sina intressen. Syfte: Att undersöka hur patienter med benartärsjukdom upplever livet med sin sjukdom. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats, baserad på tio intervjustudier publicerade mellan 2002–2017. Resultat: BAS påverkade alla områden i livet. Livskvaliteten sjönk som följd av de komplikationer sjukdomen medförde inom fysiska, psykiska och sociala områden. Patientgruppen var heterogen, med många olika utgångslägen, symtom och problematik och krävde därför olika insatser från vården. Konklusion: Sjuksköterskan spelar en viktig roll för patientupplevelsen genom att arbeta utifrån ett personcentrerat arbetssätt och med ett holistiskt perspektiv som möjliggör för patienten att komma till tals och inverka på den vård som bedrivs. Ett multidisciplinärt team bör finnas runt patienten för att adressera de många aspekter som påverkas av sjukdomen så att personcentrerad vård kan upprättas. Nyckelord: Arteriell insufficiens, benartärsjukdom, claudicatio intermittens, kritisk ischemi, patientupplevelser. / Bjerndell R & Viamore C. Living with pain. Patients’ experiences of living with peripheral arterial disease. A literature review. Bachelor thesis in nursing 15 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2019.Background: Peripheral Arterial Disease (PAD) is a result of a systemic atherosclerotic disease, which implies high risks of stroke, myocardial infarction and cardiovascular death. The disease can roughly be classified into Intermittent Claudication and critical limb ischemia based on symptomology, both conditions with varying areas of concern and treatment. Patients typically suffer from drug-resistant pain and health care interventions often consist of self-care counseling. PAD affects several aspects of life and the patients are often elderly and suffer from multiple illnesses, with difficulties mediating their interests. Aim: To investigate how PAD-patients experience life with their illness. Method: A literature study with a qualitative approach, based on ten interview studies published in 2002-2017. Result: PAD entails a complex situation for the patients and the disease affects all aspects of life. Quality of life decreased as a result of the physical, mental and social complications caused by the PAD. The patient group was heterogenic and there were many different preconditions, symptoms and problems to address for health care professionals. Conclusion: By working with a person-centered work approach and holistic perspective where the patient can influence care, nurses play an important role in the patient experience. There should be a multidisciplinary team around the patient addressing the many aspects of life affected by the disease, in order to establish successful person-centered care.Keywords: Arterial insufficiency, critical limb ischemia, Intermittent Claudication, patient experience, peripheral arterial disease (PAD).

Michalska, A. Att leva med claudicatio intermittens - en litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad, 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad 2010.Bakgrund: Claudicatio intermittens (CI) är en sjukdom i benens artärer som orsakar svåra smärtor i benmuskulaturen vilket personen känner vid gång. Den bakomliggande orsaken till sjukdomen är en fortskridande aterosklerosprocess. Rökning är den mest bidragande faktorn för denna utveckling. Syfte: Att belysa livskvalité hos personer som lider av CI samt vilka strategier de använder för att hantera sjukdomen. Metod: En litteraturstudie grundad på åtta vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultat: Att leva med CI innebar stora påfrestningar på den fysiska, psykiska och sociala dimensionen. Smärta och begränsad rörlighet hade störst inverkan på livskvalitén. Rädsla för amputation och för att förlora sin självständighet framkallade en känsla av nedstämdhet och käns-lan av att vara annorlunda. Claudicanterna utvecklade olika coping strategier för att behålla kontrollen över den nya situation de befann sig i.Det krävs särskilt utformade insatser i form av patientundervisning för personer som lider av CI för att stärka patienten och begränsa utvecklingen av sjukdomen. / Michalska, A. Living with intermittent claudication – a literature review. Degree Project, 15 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2010.Background: The intermittent claudication (IC) is a disease of the leg arteries that cause severe pain in the musculature while walking. The underlying cause of the disease is progression of the atherosclerosis process. Smoking is the most contributing factor for this development. Aim: To highlight the quality of life of people suffering from intermittent claudication, and what strategies they use to manage the disease. Method: A literature review based on eight scientific articles, with both a qualitative and a quantitative approach. Results: Living with IC will put considerable pressure on the physical, mental and social dimension. Pain and limited mobility had the largest impact on quality of life. Fear of amputation and of losing their independency provoked feelings of sadness and the feeling of being different. Patients with IC developed different coping strategies to maintain control over the new situation they found themselves in.It requires specially designed interventions in the form of patient education for people suffering from IC to empower the patient and to limit the development of the disease.

Tyrimo objektas. 27–90 metų asmenys, sergantys pirmojo ir antrojo tipo diabetu ir periferinių arterijų liga, gydyti Vilniaus universiteto kraujagyslių chirurgijos centre Vilniaus miesto universitetinėje ligoninėje 1997–2011 m. Tyrimo tikslas. Nustatyti Vilniaus universiteto kraujagyslių chirurgijos centre Vilniaus miesto universitetinėje ligoninėje gydytų pacientų, sergančių diabetu, periferinių arterijų ligos ypatumus, PAL padarinius ir PAL padarinių rizikos veiksnius. Tyrimo medžiaga ir metodai. Išanalizuotos 925 pacientų, sergančių 1 ir 2 tipo diabetu ir 1997–2011 metais gydytų Vilniaus universiteto kraujagyslių chirurgijos centre Vilniaus miesto universitetinėje ligoninėje nuo periferinių arterijų ligos istorijos. Statistinė analizė atlikta SPSS 19.0 for Windows programų paketu. Pasirinktas statistinio reikšmingumo lygmuo α=0,05. Rezultatai. Ištyrėme 387 moterų ir 538 vyrų, duomenis. Vidutinis tiriamųjų amžius buvo 67,99±9,47 metų. 95,6 proc. tiriamųjų sirgo 2 tipo diabetu. Vidutinė sirgimo diabetu trukmė buvo 12,95±9,91 metų. Diabetinę angiopatiją turėjo 47,8 proc. tiriamųjų, nefropatiją – 34,9 proc., retinopatiją – 14,6 proc., polineuropatiją – 33,7 proc.. Statistiškai reikšmingai dažniau nefropatija, retinopatija ir polineuropatija buvo nustatyta pacientams, sergantiems 1 tipo diabetu. Pacientai dažniausiai sirgo širdies ir kraujagyslių sistemos ligomis. 21,2 proc. tiriamųjų jau buvo patyrę galūnių amputacijas. Vidutinė hospitalizacijos trukmė buvo 17,3±10,80... [toliau žr. visą tekstą] / Object of the research. 27–90 years old patients having the type 1 and type 2 diabetes mellitus and peripheral artery disease, who were treated at the Vilnius University Vascular Surgery Center in the Vilnius town University Hospital in the year 1997–2011. The aim of our research was. To analyse aspects of peripheral artery disease in patients with diabetes mellitus, who were cured at Vilnius University Vascular Surgery Center in the Vilnius town University Hospital as well as to determine the consequenses of PAD and the risk factors PAD. Material and methods of the research. 925 cases of the type 1 and type 2 diabetes mellitus were explored at the Vilnius University Vascular Surgery center in the Vilnius town University hospital in the year 1997–2011, who received treatment for the peripheral artery disease. The statistic survey has been done using the program pack SPSS 19.0 for Windows. Statistic importance level α=0.05. Results. Data about 378 women and 538 men have been explored. An average age of all the patients was 67.99±9.47 years. 95.6% of patients had the type 2 diabetes mellitus. An average duration of having disease was 12.95±9.91 years, 47.8% of cases had diabetic angiopathy, 34.9% of patients had nephropaty, 14.6% of cases had retinopathy, 33.7% of all the cases had polyneuropathy. According to the statistic importance rates retinopathy, nephropathy, polyneuropathy are more often among patients with the type 1 diabetes mellitus. Cardiovascular diseases were... [to full text]