In a globalized world, competitiveness is based on the high IP (intellectual property) of our export products and innovations are therefore important for new companies to establish and develop. It´s not enough to just have big international companies but it is also necessary to invest in new companies that can be competitive in the future. By helping entrepreneurs with innovation support in the early stages, new technology-based businesses are established and developed. The purpose of this paper was to examine how innovation support in the early stages affects the establishment and development of new technology-based companies. Furthermore, we investigated how this will affect Sweden's international competitiveness. The theories that we have had as a starting point is the incubator and its dynamics, the resource-based theory, and Tripplehelix-model. The study is based on a qualitative approach where 11 interviews were conducted with representatives from governments, industry and academia. The results showed that the network is an important part of innovation support services for entrepreneurs so that they can invest in their ideas. Without access to State aid for innovation through networking and funding it can be difficult to establish and develop new businesses because entrepreneurs do not always have enough on its own feet. This will affect Sweden's international competitiveness adversely in the long run.

Syftet med denna uppsats är att studera hur svenska små- och medelstora tillverkningsföretag eventuellt påverkas i tider då den svenska valutakursen fluktuerar och förstärks kraftigt. Vidare har målet med uppsatsen varit att studera om, och i så fall hur dessa företags internationella konkurrenskraft och strategier påverkats som en effekt av den svenska valutakursens fluktuationer. Den teoretiska referensramen inkluderar huvudsakligen teorier som behandlar företags strategi och internationella konkurrenskraft. Dessa teorier har vi använt med målet att studera och förklara hur företag hanterar den svenska valutakursens fluktuationer för att bibehålla sin internationella konkurrenskraft. Vidare så har vi försökt finna samband mellan hur dessa förändrats under tid inom företaget och om utvecklingen kan förklaras med utvecklingen av den svenska valutakursen som påverkande faktor. Uppsatsens metodologiska referensram grundar sig i en kvalitativ forskningsmetod samt med en deduktiv ansats, för att på det mest lämpliga vis besvara uppsatsen huvudproblem. För att få djupare inblick i ämnet har vi använt oss utav en fallstudie som forskningsstrategi där vi undersökt 5 stycken fallföretag i Kalmar län. Uppsatsens slutsats påvisar att de studerade fallföretagen uppvisar en samlad bild där det hanterar den svenska valutakursens förändringar på ett förhållandevis bra sätt. Fallföretagen hanterar den svenska valutakursens fluktuationer genom en väl definierade positionering som är en stark bidragande faktor till internationell konkurrenskraft.

<p>Vi har i den här rapporten valt att undersöka hur svenska små och medelstora företag som exporterar till Baltikum har påverkats utav finanskrisen. Vi har analyserat detta utifrån ett resursbaserat synsätt med syfte att beskriva vilken resursbas respektive företag besitter, analysera hur finanskrisen inverkat på företagen samt i vilken utsträckning de omvärderat potentialen på de baltiska marknaderna. Vidare ämnar vi ge rekommendationer gällande vilken resursbas som i störst utsträckning kan hantera en omvärldsförändring i likhet med finanskrisen i Baltikum.  För att kunna uppfylla detta syfte har vi arbetat utefter en kvalitativ forskningsmetod och utarbetat en flerfallstudie där vi intervjuat fyra företag i Kalmarregionen.</p><p>Den teoretiska referensram vi tagit utgångspunkt i är Barneys resursbaserade synsätt samt välkända internationaliseringsteorier så som; Inkrementell process, Nätverksmodellen, Internationellt Entreprenörskap samt i viss mån Born Global. Vidare belyser vi teorier gällande prestation utifrån objektiva och subjektiva mått. Därefter har vi integrerat samtliga teorier i en teoretisk syntes som legat till grund för vår analys.</p><p>I analysen förenas vår teoretiska syntes med empirin och en diskussion förs gällande vilken resursbas våra fyra företag besitter utifrån vår definition utav resurser i syntesen. Vidare analyseras hur krisen inverkat på företagen och i vilken utsträckning de omvärderat potentialen på marknaden utifrån de mått utav prestation som definierats i syntesen.</p><p>Med utgångspunkt i vår analys har vi dragit slutsatsen att en kombination utav <em>relationsresurser</em> och <em>kunskapsresurser</em> har varit mest optimalt för att hantera krisen i Baltikum. Vi har styrkt detta med det faktum att undersökningsföretaget Trebema innehar dessa resurser och i störst utsträckning kunnat hantera finanskrisen.</p>

Vi har i den här rapporten valt att undersöka hur svenska små och medelstora företag som exporterar till Baltikum har påverkats utav finanskrisen. Vi har analyserat detta utifrån ett resursbaserat synsätt med syfte att beskriva vilken resursbas respektive företag besitter, analysera hur finanskrisen inverkat på företagen samt i vilken utsträckning de omvärderat potentialen på de baltiska marknaderna. Vidare ämnar vi ge rekommendationer gällande vilken resursbas som i störst utsträckning kan hantera en omvärldsförändring i likhet med finanskrisen i Baltikum.  För att kunna uppfylla detta syfte har vi arbetat utefter en kvalitativ forskningsmetod och utarbetat en flerfallstudie där vi intervjuat fyra företag i Kalmarregionen. Den teoretiska referensram vi tagit utgångspunkt i är Barneys resursbaserade synsätt samt välkända internationaliseringsteorier så som; Inkrementell process, Nätverksmodellen, Internationellt Entreprenörskap samt i viss mån Born Global. Vidare belyser vi teorier gällande prestation utifrån objektiva och subjektiva mått. Därefter har vi integrerat samtliga teorier i en teoretisk syntes som legat till grund för vår analys. I analysen förenas vår teoretiska syntes med empirin och en diskussion förs gällande vilken resursbas våra fyra företag besitter utifrån vår definition utav resurser i syntesen. Vidare analyseras hur krisen inverkat på företagen och i vilken utsträckning de omvärderat potentialen på marknaden utifrån de mått utav prestation som definierats i syntesen. Med utgångspunkt i vår analys har vi dragit slutsatsen att en kombination utav relationsresurser och kunskapsresurser har varit mest optimalt för att hantera krisen i Baltikum. Vi har styrkt detta med det faktum att undersökningsföretaget Trebema innehar dessa resurser och i störst utsträckning kunnat hantera finanskrisen.