Internet har förändrat samhället i grunden och har påverkat de flesta områden man kan tänka sig på något sätt. Ett av de påverkade områdena är samhällsvetenskaplig datainsamling. Med hjälp av internet och teknisk apparatur finns det idag fler valmöjligheter vid val av datainsamlingsmetod än någonsin tidigare. Studien undersöker hur internetenkäter fungerar som datainsamlingsmetod inom områdena bortfall, internt bortfall samt ur ett tids- och kostnadsperspektiv. Likt flera tidigare undersökningar av internetbaserade datainsamlingsmetoder jämförs resultaten från en internetenkät med resultaten från en pappersenkät för en population delad i två identiska grupper med en experimentell design. Populationerna som undersöks består av en ung elitgrupp, styrelseledamöter från Sveriges åtta riksdagspartiers ungdomsförbund. Elitpopulationen ger metodologiska fördelar genom att de antas ha större tekniska kunskaper samt större tillgång till internet jämfört med andra populationer vilket ger en unik möjlighet att testa avancerade frågeställningar. Avancerade frågeställningar representeras i denna studie av frågor om sociala nätverk. Studien resulterar i tre rekommendationer att tänka på då internetenkäter ska användas. (i) Det är viktigt att tänka på att målpopulationen har tillgång till och tillräckliga kunskaper om internet för att kunna besvara enkäten. (ii) Det ska vara möjligt att nå populationen via internet. (iii) Undersökningen bör inte vara beroende av avancerade och öppna frågeställningar.