Uppsatsen utgår ifrån att religionsfrihet är en mänsklig rättighet som håller på att få allt mer internationell uppmärksamhet på grund av dess roll i ett demokratiskt samhälle. Genom att ingående beskriva de faktorer som påverkar religionsfrihet och se in på hur religionsfrihet förstås och behandlas ur en statlig synvinkel kan en rimlig förståelse skapas av religionsfrihet för Norden. Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen om religionsfrihet för att en nordisk stat bättre ska kunna ta sig an morgondagens utmaningar i form av framförallt ett mera mångkulturellt samhälle. Den nordiska kontexten, en sekulär statsmodell samt en godtagbar religionsfrihetsmodell för framtiden är alla centrala delar i vilka religionsfrihet behandlas. Uppsatsen visar bl.a. på att religion bör ha en naturlig plats i den offentliga sfären samt behovet av att diskutera och fastslå civilsamhällets och religiösa församlingars roll i framtidens Norden beträffande frågor som berör t.ex. religion och migration. Religionsfrihet och dess roll i ett samhälle är väl i linje med det nordiska välfärdssamhällets kärnvärden. Det visar på en stor potential i att implementera religionsfrihet även i utrikespolitiken. I ett nordiskt perspektiv erbjuder religionsfrihet goda möjligheter till samarbete för att stärka Norden som en attraktiv och ledande demokratisk region för framtiden.

This thesis examines interfaith work from a general perspective and through the Swedish interfaith project “Tillsammans för Sverige”. They are based in a famous youth center in Stockholm. The examination has two aims. The first is to identify the main characteristics of interfaith work and how they correspond with daily practice. The second aim looks at the relevance of human rights in interfaith work and how the connection between the two can be clarified.  The results are based upon the author’s experiences through a fieldwork study and an enquiry made among the people involved in the project. Key words: interfaith work, Tillsammans för Sverige, global ethics, human rights