Syftet med uppsatsen är att undersöka informanternas relation till pension i förhållande till upplevd yrkesidentitet. Syftet kommer besvaras genom att vi undersöker två frågeställningar. I första hand utforskas hur informanterna uttrycker sig angående pension i förhållande till upplevd yrkesidentitet. Vår förförståelse är att de informanter som upplever stark yrkesidentitet också vill gå i sen pension. Vi utforskar även hur informanterna uttrycker sig kring pension utifrån ett intersektionellt perspektiv. Det intersektionella perspektivet bidrar med nyanseringar kring aspekter som påverkat deras förhållningssätt till pension, detta sätts sedan i kontrast till tidigare forskning och teori. Empirin samlas in genom semistrukturerade intervjuer och analys av materialet sker genom kodning. Resultatet visar på att vår ovan beskrivna förförståelse angående yrkesidentitet inte införlivas. Hög eller låg yrkesidentitet har inte en stor inverkan på informanternas tankar kring pension. Andra faktorer var mer relevanta för informanterna. Den andra frågeställningen besvaras genom att resultatet sätts i kontrast till tidigare forskning och teori. De slutsatser som vi drar utifrån den andra frågeställningen är att vår förförståelse som skapats genom tidigare forskning och teori kan delvis införlivas vid analysen. Slutligen i resultat och analys reflekterar vi över empiri som inte svarar till våra två frågor men som bidragit med intressanta forskningsmöjligheter kring ämnet, pension. / The purpose of the thesis is to examine the interviewees relationship to retirement in relation to perceived professional identity. The purpose will be answered by examining two questions. It’s explored how the interviewees express themselves regarding retirement in relation to perceived professional identity. The pre-understanding is that the interviewees who experience a strong professional identity also want to retire late. We also explore how the interviewees express themselves about retirement from an intersectional perspective. The intersectional perspective contributes with nuances around aspects that have influenced their approach to retirement, this is then contrasted with previous research and theory. The empirics are collected through semi structured interviews and analysis of the material takes place through coding and discourse analysis. The results show that our above-described pre-understanding regarding professional identity is not incorporated. High or low professional identity does not have a major impact on the interviewee's thoughts on retirement. Other factors were more relevant to the interviewees. The second question is answered by contrasting the results with previous research and theory. The conclusions we draw based on the second question are that our pre-understanding created through previous research and theory can be partially incorporated into the analysis. Finally, in the results and analysis, we reflect on empirical data that do not answer our two questions but that have contributed interesting hypotheses on the subject, retirement.