Syftet med arbetet är att synliggöra uppfattningar hos föräldrar med irakisk invandrarbakgrund kring matematik och barns matematiklärande. Med detta arbete vill vi främja ett gott samarbete mellan föräldrar och lärare på skolan med avseende på matematiklärande. Undersökningen genomfördes på tre olika mångkulturella skolor i Malmö kommun och baserades på enkäter och intervjuer. Resultatet visade att föräldrarna är lite insatta i hur matematikundervisningen går till på i barnens skolor och att majoriteten är nöjd med barnens matematiklärande. Samarbetet mellan skola och hem upplevs vara bra av både föräldrar och lärare. Språket upplevdes som ett stort hinder för ett gott samarbete. Genom att föräldrarna får tillgång till information om matematikundervisningens innehåll och upplägg samt genom att använda språkkunnig personal på skolan hoppas vi på ett utvecklat samarbete mellan hem och skola. / The aim of this work is the visibility of views among parents with Iraqi immigrant background on mathematics and children's mathematics learning. With this work, we want to promote constructive cooperation between parents and teachers at the school with regard to mathematics learning. The survey was conducted in three different multicultural schools in Malmö municipality, based on surveys and interviews. The results showed that parents are a bit familiar with how mathematics instruction goes to the children in schools and the majority are satisfied with children's mathematics learning. Cooperation between school and home are perceived to be good by both parents and teachers. The language was perceived as a major barrier to effective cooperation. By providing parents with access to information on mathematics teaching content and approach, and using the language skills of staff at the school, we hope for closer cooperation between home and school.

Denna uppsats är en litteraranalys av romanen Tiššārī av Inaam Kachachi. Analysen undersöker begreppet identitet och vad som bidrar till stärkandet av det, beroende på erfarenheterna man har varit med om. Metoden för analysen av denna roman är narratologi där strukturen i texten studeras närmare med fokus på ordningen av händelser samt vem berättaren av romanen är. Resultatet som har uppnåtts är att det finns flera irakiska identiteter som presenteras i olika tidsepoker och ur olika karaktärers perspektiv. Denna analys visar även vikten av kollektiva minnen som huvudkaraktären återberättar för att bidra till bevarandet och vidarebyggandet av den irakiska identiteten.