<p>It is widely recognized that the town of Södertälje, a small Swedish town of 85 000 inhabitants, has alone received more war refugees from Iraq than the US and Canada have put together. Whilst writing this thesis had nearly 6000 Iraqi refugees sought their way to Södertälje since the US invasion in Iraq 2003.</p><p>Nevertheless, life is not what the media and the government retail. Six of these Iraqi refugees who resided in Södertälje share their life stories in the following thesis. They discuss their escape from Iraq and the difficulties of living in the segregated parts of Södertälje where they solely speak Arabic and Assyrian, whilst learning Swedish at sfi (Svenska för invandrare, Swedish for immigrants). Another distress is related to the unsecure future in Sweden waiting ahead.      </p><p>The aim of this thesis is to engage in, and highlight the studies of six sfi-students in their endeavor to learn Swedish, whilst struggling through Swedish bureaucracy and experiencing despair due to their situation and uncertain future. </p><p>   </p><h1> </h1><p> </p><p> </p>

It is widely recognized that the town of Södertälje, a small Swedish town of 85 000 inhabitants, has alone received more war refugees from Iraq than the US and Canada have put together. Whilst writing this thesis had nearly 6000 Iraqi refugees sought their way to Södertälje since the US invasion in Iraq 2003. Nevertheless, life is not what the media and the government retail. Six of these Iraqi refugees who resided in Södertälje share their life stories in the following thesis. They discuss their escape from Iraq and the difficulties of living in the segregated parts of Södertälje where they solely speak Arabic and Assyrian, whilst learning Swedish at sfi (Svenska för invandrare, Swedish for immigrants). Another distress is related to the unsecure future in Sweden waiting ahead.       The aim of this thesis is to engage in, and highlight the studies of six sfi-students in their endeavor to learn Swedish, whilst struggling through Swedish bureaucracy and experiencing despair due to their situation and uncertain future.

Studien beskriver fem föräldrars uppfattningar om den svenska förskolan. Jag har använt mig av en fenomenografisk metodansats och samlat data genom semistrukturerade intervjuer. Alla intervjupersoner var kvinnor (mammor). I studiens resultat har det blivit tydligt att föräldrarna har upplevt svårigheter att förstå förskolans uppdrag och hur förskolan fungerar i Sverige, men med olika resurser som de fick såsom en tolk eller en pedagog med arabisk bakgrund, kunde de ändå klara av kontakten med förskolan. Utifrån föräldrarnas berättelser har det dykt upp flera berättelser och uppfattningar av den svenska förskolan när det gäller barnomsorg, lärande och utveckling, avgifter, kvalitè i förskolan, olika former av föräldrasamverkan, föräldrars delaktighet och inflytande. Resultatet visar att föräldrarna uppfattar omsorg som att det handlar om förskolepersonalens bemötande och barns trygghet och trivsel i förskolan. Föräldrarna berättar att deras barn trivs på förskolan och bemöts precis som de ska. Barns utveckling och lärande uppfattas som en viktig del i förskolans arbete, och detta märks genom att barnen har lärt sig svenska språket och blivit självständiga. Dessutom uppskattar föräldrarna de olika typer av föräldrasamverkan som erbjuds i den svenska förskolan, såsom utvecklingssamtal, inskolningssamtal, föräldramöte, dagliga kontakter och andra sammankomster. Den svenska förskolan uppfattas enligt de fem föräldrana som ett stöd för familjerna och alla de fem är glada över att deras barn får chans till utbildning i förskolan. Föräldrarna anser också att förskolan kompletterar hemmet och inte är bara en plats barn vistas i medan föräldrar arbetar. I analysen har resultatet tolkats i förhållande till relevant forskning, och andra refernser som presenterats i bakgrunden, och kopplats till studiens frågeställningar.

Studien fokuserar på åtta irakiska kvinnors upplevelser av Iran-Irak- och Gulfkriget under åren 1980–1991. Syftet är att belysa hur dessa kvinnor upplevde och hanterade krigets sociala förtryck, militäriska samhälle, ekonomiska kris och politiska våld under dessa år. Studiens inledning ger bakgrund om krigen i Irak. Därefter presenteras intervjuer med och skrifter av åtta kvinnor som genomlevde krigen. Deras berättelser analyseras med hjälp av traumateorier, socialt stöd, kultursociologisk teori samt Salutogenas perspektiv (KASAM) och Coping (hanteringsstrategier). Resultaten belyser de hanteringsstrategier och de svårigheter som irakiska kvinnor utvecklade samt gick genom under krigen, 1980–1991. Dessa svårigheter gick ut på ekonomiska problem, våldtäkt, kulturella mönstren samt det sociala förtrycket.

Den här uppsatsen undersöker den kurdiska diasporan i Sverige, utifrån intervjuer med studenter vid Stockholms universitet som engagerar sig i den kurdiska diasporan genom medlemskap i kurdiska föreningar och genom online-nätverk. Syftet är att undersöka transnationella aktiviteter och gränsöverskridande relationer i diasporan utifrån en intressant väl avgränsad grupp och hur de förmedlar positiva och negativa implikationer, samt känslor utifrån Irakiska Kurdistan som referens. Frågeställningen och utgångspunkten för uppsatsen är: Hur förhåller sig studenter vid Stockholms universitet som engagerar sig i den kurdiska diasporan till Irakiska Kurdistan genom transnationella aktiviter och gränsöverskridande relationer? Metoden som används är semistrukturerade intervjuer, analyserade med diasporabegreppet som ett teoretiskt ramverk. Genom att se hur respondenterna förhåller sig till Irakiska Kurdistan genom aktiviteter och relationer undersöks den kurdiska diasporan. Studien redovisas med citat från intervjuerna och det framgår tydligt att det finns ett engagemang för Irakiska Kurdistan hos respondenterna. Resultatet visar att flera respondenter är medlemmar i kurdiska föreningar och alla respondenter är engagerade i den kurdiska diasporan via online-nätverk. Alla respondenter svarar att de följer politiska och ekonomiska händelser i området. Flera av respondenterna har röstat i Irakiska val, en transnationell aktivitet som visar ett starkt kollektivt engagemang och hur viktig relationen mellan Sverige och Irakiska Kurdistan är. Att Irakiska Kurdistan är viktigt för den Kurdiska diasporan i Sverige tydliggörs också genom resor till området och genom en uttryckt återvändarrörelse där människor flyttar till eller tillbaks. Det uttrycks även att Irakiska Kurdistan är en fristad för människor och en arena för kurdisk kultur. Kritik som framgår är relationerna till grannländerna som ett nödvändigt ont och kritik om korruption, något som bidragit till ökade klyftor i samhället. Den kurdiska flaggan som symbol behandlas utifrån respondenternas olika perspektiv. En respondent nämner drömmen om Kurdistan som ett arv. Tydligt för studiens resultat är att Irakiska Kurdistan utgör en referens där varje individ i diasporan upprättar sin egen kontext. Något som innefattar gränsöverskridande relationer, transnationella aktiviteter och en ständigt föränderlig identitet.

Den här uppsatsen undersöker den kurdiska diasporan i Sverige, utifrån intervjuer med studenter vidStockholms universitet som engagerar sig i den kurdiska diasporan genom medlemskap i kurdiskaföreningar och genom online-nätverk. Syftet är att undersöka transnationella aktiviteter ochgränsöverskridande relationer i diasporan utifrån en intressant väl avgränsad grupp och hur deförmedlar positiva och negativa implikationer, samt känslor utifrån Irakiska Kurdistan som referens.Frågeställningen och utgångspunkten för uppsatsen är: Hur förhåller sig studenter vid Stockholmsuniversitet som engagerar sig i den kurdiska diasporan till Irakiska Kurdistangenom transnationella aktiviter och gränsöverskridande relationer?Metoden som används är semistrukturerade intervjuer, analyserade med diasporabegreppet somett teoretiskt ramverk. Genom att se hur respondenterna förhåller sig till Irakiska Kurdistan genomaktiviteter och relationer undersöks den kurdiska diasporan. Studien redovisas med citat frånintervjuerna och det framgår tydligt att det finns ett engagemang för Irakiska Kurdistan hosrespondenterna. Resultatet visar att flera respondenter är medlemmar i kurdiska föreningar och allarespondenter är engagerade i den kurdiska diasporan via online-nätverk. Alla respondenter svarar attde följer politiska och ekonomiska händelser i området. Flera av respondenterna har röstat i Irakiskaval, en transnationell aktivitet som visar ett starkt kollektivt engagemang och hur viktig relationenmellan Sverige och Irakiska Kurdistan är.Att Irakiska Kurdistan är viktigt för den Kurdiska diasporan i Sverige tydliggörs också genomresor till området och genom en uttryckt återvändarrörelse där människor flyttar till eller tillbaks.Det uttrycks även att Irakiska Kurdistan är en fristad för människor och en arena för kurdisk kultur.Kritik som framgår är relationerna till grannländerna som ett nödvändigt ont och kritik omkorruption, något som bidragit till ökade klyftor i samhället. Den kurdiska flaggan som symbolbehandlas utifrån respondenternas olika perspektiv. En respondent nämner drömmen om Kurdistansom ett arv. Tydligt för studiens resultat är att Irakiska Kurdistan utgör en referens där varje individi diasporan upprättar sin egen kontext. Något som innefattar gränsöverskridande relationer,transnationella aktiviteter och en ständigt föränderlig identitet.

The invasion and occupation of Iraq in 2003 has caused an explosion in, crime and corruption.The vacuum of an Iraqi authority was visible and prominent after the invasion because of thisa wave of looting and robbery spread throughout the country. Iraq is the country with theenormous oil wealth, but despite its significant oil value, there is not enough supply foryounger generations stuck in the conflict in Iraq. Several years after the US-led invasion,violence has increased, life expectancy has dropped, and children are living in total collapse.Iraq has become one of the worst countries for children in the Middle East. Several publicbuildings, hospitals and schools were left unprotected, which stimulated theft and burglary.The collapse of Iraq's health infrastructure has had detrimental effects on children's physicalhealth, domestic violence, and malnutrition of children in desperate poverty forcing manychildren to drop out of primary school. The number of children dying has increased terriblydue to the war and its aftermath. One in 25 children in Iraq dies before reaching their fifthbirthday. Based on qualitative discourse analysis, I came to the conclusion that it is clear thatseveral thousand children if not millions of children in Iraq are suffering because of Iraq's warhistory. 2003 occupation made it worse for the children such as being tortured, killed, raped,lost part of their bodies and forced to flee their homes and for their lives. Some children haveseen their relatives die in front of them, or at least have seen a dead person, it is also obviousthat these children will have psychological trauma for life.

The aim of this study is to gain a better understanding of how second-generation immigrants with Iraqi backgrounds navigate through and adapt to their identity formation processes in relation to Swedish society.  Previous research has examined other ethnic groups of second-generation immigrants and has provided insights that contribute to our study, but there is limited research on second-generation immigrants with Iraqi backgrounds, even though Iraqis are one of the largest groups that have immigrated to Sweden since the 1980s. To achieve the study's purpose and answer the research question, we have chosen to conduct a qualitative study based on 10 qualitative semi-structured interviews with second-generation immigrants with Iraqi backgrounds between the ages of 18 and 30. The results of the study have been analyzed using the following theories: postcolonial perspective, symbolic interactionism and the following theoretically grounded conceptual definitions: identity, in-betweenness, gender patterns and gender regime. The findings of the study reveal that second-generation immigrants with Iraqi backgrounds find themselves in a state of in-betweenness, where they do not fully identify as neither Iraqis nor Swedes. Furthermore, our study shows that cultural, social, and symbolic interactions influence second-generation immigrants with Iraqi backgrounds and their identity formation process, as a symbolic act reinforces an individual's identity. Adaptation to Swedish society is limited for second-generation immigrants with Iraqi backgrounds due to the differing perceptions and expectations of these two cultures regarding what is accepted and deviant, influenced by Iraqi culture and religion.

In 2014, the terrorist organization Islamic State in Iraq and Syria (ISIS) emerged and carried out a brutalattack on ethnic minorities in Irak, especially northeastern Iraq. Several minority groups fell into thehands of ISIS and were tortured. One ethnic minority group that this study focuses on is the Yazidis.  The aim of this research for bachelor's degree in POLITICAL SCIENCE, is to draw attention to how therights of the Yazidis were violated after the ISIS attack in 2014 until today. The main question of thestudy is structured as follows: How were the rights of the Yazidis violated in connection with theemergence of ISIS in 2014 and onwards? The question will be answered based on Kymlicka’s theory ofmulticulturalism, which is based on three main pillars: self-government rights, polyethnic rights andspecial representation rights. The method used for this study was a qualitative case study that collecteddata to thoroughly and nuanced investigate the study's cases. In relation to the theoretical framework,method and empirical analysis, the purpose of the study has been achieved and the question has beenanswered. The results of this study are consistent with previous research that noted that ISIS had committed seriousand systematic human rights abuses and including war crimes. The Yazidis demand autonomy becauseof the prevailing circumstances in Iraq and Iraqi Kurdistan, which are struggling to control the Yazidis.This has hampered the Yazidis' opportunities for employment in economic and political institutions,integration and political representation. Yazidis are in a vulnerable situation in Iraq where they areforced to assimilate or identify as either Kurds or Arabs in order to gain their rights. The ISIS attack leftan open gap that has not yet been resolved, and tensions between the groups are rising. The decisions ofthe majority society must take into account the views and interests of minority groups in order to reducethe barrier. Hard work by international bodies is needed to ensure and guarantee the survival and identityof the Yazidis in Iraq and Iraqi Kurdistan.