Sammandrag Kurder är idag världens största befolkning, som beräknas vara mellan 40-45 miljoner i hela världen, som är utan en erkänd stat. Dock finns det ett geografiskt område, i sydvästra Asien, som kallas för Kurdistan av alla kurder och är moderlandet för kurderna. I dagens läge är södra Kurdistan, norra Irak, den enda delen av Kurdistan som har en självständig region och är känd som KRG, Kurdistans regionala regering, och som den här studien kommer att fokusera på. Politiken i Mellanöstern ökar i snabb takt runt KRG, där under större delen av nittonhundratalet har setts som ett helt destabiliserande kraft i regionen, men i det senaste tio åren har denna uppfattning förändras. Idag är KRG en tillgång vad det gäller politiskt säkerhet i mellanöstern, där KRG bidrar till främjande av stabiliteten och utvecklingen i regionen. Syftet med denna uppsats är att förstå mekanismerna bakom stabiliteten och instabiliteten i konfliktfyllda regioner där KRG som aktör, i mellanöstern, ligger i fokus. Detta framställs genom att upplysa de problem som finns och förtydliggöra de regionala staternas ställningstagande gentemot KRG och vice versa. Genom de förändringar som har skett i regionen ska ett svar hittas till den övergripande frågan. Min strategi för att kunna besvara forskningsfrågan i uppsatsen är att analysera USA- och Turkiets säkerhetspolitiska hållning mot KRG. Detta tillämpades genom att göra en litteraturstudie av de dokument som tydliggör sammanställningen av geopolitiska processer och skeenden som omformat KRG:s ställning i regionen, i ett internationellt säkerhetsperspektiv. I detta används indikatorer från det teoretiska perspektivet realism för att på så sätt operationalisera och undersöka uppsatsens forskningsfråga. Slutsatsen visar att det finns många faktorer som påverkar KRG:s roll vad det gäller säkerhetsnivån både regionalt och internationell där mycket lutar åt samarbetet mellan KRG och Turkiet regionalt samt KRG och USA internationellt. Dessa kopplingar mellan KRG, Turkiet och USA ger ett kompletterande politik i regionen. / Abstract Kurds are now one of the world's largest population, estimated to be between 40-45 million worldwide, which is not a recognized state. However, there is a geographic area in southwestern Asia, known as Kurdistan by the Kurds and is the motherland. Nowadays, southern Kurdistan and northern Iraq is the only part of Kurdistan which has an autonomous region and is known as the KRG, the Kurdistan Regional Government, which this study will focus on. The politics in the Middle East is growing rapidly around the KRG, where during most of the twentieth century has been seen as a totally destabilizing force in the region, but in the last ten years this perception is changing. Today, the KRG is an asset in terms of political security in the Middle East, where the KRG contributes to the promotion of stability and development in the region. The purpose of this paper is to understand the mechanisms behind the stability and instability in conflict-ridden regions where the KRG as an actor in the Middle East is in focus. This is generated by informing the problems and clarifying the Regional States approach towards the KRG and vice versa. Through the changes that have taken place in the region an answer should be found to the overall question. My strategy to answer the research question in this paper is to analyze the US and Turkey's geopolitical posture toward the KRG. This was applied by making a literature review of the documents that clarify the compilation of geopolitical processes and events that transformed the KRG's position in the region, in an international security perspective. Indicators are used from the theoretical perspective realism to thereby operationalize and examine the essay research question. The conclusion shows that there are many factors that affect the KRG's role, in terms of security, both regional and international, where a lot leans towards cooperation between the KRG and Turkey regionally, as well as the KRG and the United States internationally. These connections between the KRG, Turkey and the United States provides a complementary policy in the region.

Indiana University-Purdue University Indianapolis (IUPUI) / Using a case study approach, this thesis explores how ethnic minority groups living under authoritarian rule can utilize social bonds, create social capital, and eventually achieve democratic self-governance. Social movement literature is also utilized to examine how one of the case studies, the Zapatista movement in Chiapas, Mexico should be examined as a social movement rather than a military insurgency. This thesis also examines the Kurds of Northern Iraq and then puts forward the Kurds of Northern Syria as a future case study. This thesis takes a historical analysis approach throughout as well as utilizing philanthropic studies literature.

Frågan om ett enat Irak har sedan en tid tillbaka diskuterats av såväl irakiska som utländska politiker, inte minst efter att de USA-ledda militära trupperna avtog och lämnade landet under 2011. Däremot har det varit svårt att uppnå ett enat irakiskt samhälle, sett till det faktum att landet består av många olika religiösa och etniska fraktioner som driver olika politiska agendor. Denna uppsats ämnar att jämföra hur en del utvalda villkor (avseende regerinsbildning, autonomi och representation) från Arend Lijpharts teori om konsociationalism har förändrats i Irak före och efter den kurdiska självständighetsomröstningen den 25:e september 2017. Det är en jämförande fallstudie med en kvalitativ metod. Resultatet visar att villkoret "maktbalans" inte var uppfyllt mellan 2005-2017, men att det delvis uppfylls från 2017 och framåt. Villkoret "flerpartisystem och representation" möttes till viss del mellan 2005 och några år framåt, dock inte från 2017 och framåt. Slutligen är villkoret "segmentell autonomi" uppfyllt under båda tidsperioderna, men efter det kurdiska referendumet har omständigheterna och relationerna mellan KRG och centralregeringen i Baghdad förändrats. / The issue of a united Iraq has for some time been discussed by both Iraqi and foreign politicians, not least after the US-led military troops declined and left the country during 2011. However, it has been difficult to achieve a united Iraqi society, considering the fact that the country consists of many different religious and ethnic groups that run different political agendas. This essay intends to compare how some selected conditions (regarding government formation, autonomy and representation) from Arend Lijphart’s theory of consociationalism have changed in Iraq before and after the Kurdish independence referendum the 25th of September 2017. It is a comparative case study with a qualitative approach. The result shows that the condition ”balance of power” was not fulfilled between 2005-2017, but that it is partly fulfilled from 2017 and onwards. The condition ”multi- party system and representation” was met to some extent between 2005 and a few years ahead, though not from 2017 and onwards. Lastly, the condition ”segmental autonomy” is fulfilled during both time periods, however after the Kurdish referendum, the circumstances and relations between KRG and the central government in Baghdad have altered in some ways.

Den här uppsatsen undersöker den kurdiska diasporan i Sverige, utifrån intervjuer med studenter vid Stockholms universitet som engagerar sig i den kurdiska diasporan genom medlemskap i kurdiska föreningar och genom online-nätverk. Syftet är att undersöka transnationella aktiviteter och gränsöverskridande relationer i diasporan utifrån en intressant väl avgränsad grupp och hur de förmedlar positiva och negativa implikationer, samt känslor utifrån Irakiska Kurdistan som referens. Frågeställningen och utgångspunkten för uppsatsen är: Hur förhåller sig studenter vid Stockholms universitet som engagerar sig i den kurdiska diasporan till Irakiska Kurdistan genom transnationella aktiviter och gränsöverskridande relationer? Metoden som används är semistrukturerade intervjuer, analyserade med diasporabegreppet som ett teoretiskt ramverk. Genom att se hur respondenterna förhåller sig till Irakiska Kurdistan genom aktiviteter och relationer undersöks den kurdiska diasporan. Studien redovisas med citat från intervjuerna och det framgår tydligt att det finns ett engagemang för Irakiska Kurdistan hos respondenterna. Resultatet visar att flera respondenter är medlemmar i kurdiska föreningar och alla respondenter är engagerade i den kurdiska diasporan via online-nätverk. Alla respondenter svarar att de följer politiska och ekonomiska händelser i området. Flera av respondenterna har röstat i Irakiska val, en transnationell aktivitet som visar ett starkt kollektivt engagemang och hur viktig relationen mellan Sverige och Irakiska Kurdistan är. Att Irakiska Kurdistan är viktigt för den Kurdiska diasporan i Sverige tydliggörs också genom resor till området och genom en uttryckt återvändarrörelse där människor flyttar till eller tillbaks. Det uttrycks även att Irakiska Kurdistan är en fristad för människor och en arena för kurdisk kultur. Kritik som framgår är relationerna till grannländerna som ett nödvändigt ont och kritik om korruption, något som bidragit till ökade klyftor i samhället. Den kurdiska flaggan som symbol behandlas utifrån respondenternas olika perspektiv. En respondent nämner drömmen om Kurdistan som ett arv. Tydligt för studiens resultat är att Irakiska Kurdistan utgör en referens där varje individ i diasporan upprättar sin egen kontext. Något som innefattar gränsöverskridande relationer, transnationella aktiviteter och en ständigt föränderlig identitet.

Iraq is one of the world’s major oil suppliers, and over ninety percent of its government revenues come from oil exports. Developing an oil management strategy that politicians from all sects and ethnic groups can agree on is therefore paramount to the future political and economic health of the Iraqi state. Yet the new Iraqi government cannot agree on a comprehensive hydrocarbons framework that would allocate oil ownership rights and share revenues eight years after the overthrow of Saddam Hussein. One major political battle preventing Iraq from developing its hydrocarbons industry is over the nature of federalism among all of the sects battling for oil wealth in Iraq. This paper focuses primarily on the issue between Kurds and Arabs, because the Kurds have actively promoted oil exploration. The Kurdistan Regional Government (KRG) is now a constitutionally-protected region, and has signed 37 production sharing agreement contracts with international oil companies. The federal government in Baghdad deems these contracts illegal. The KRG and Baghdad also cannot agree on the borders for the region, as both sides claim oil-rich Kirkuk. This paper analyses major developments in the KRG and Baghdad oil industries since 2003 and examines possible future scenarios for the country’s oil sector. Drawing on international lessons learned from other oil-rich divided societies such as Nigeria, Sudan, Indonesia, and the United Arab Emirates, the paper suggest that oil ownership and revenue allocation should be decentralized to reduce secessionist pressure. The paper concludes with recommendations that the government needs to not only take care of obvious issues such as resolving ambiguities in the constitution and passing comprehensive hydrocarbons legislation, but it also needs to address export agreements and institute measures to ensure transparency. The KRG needs to develop its own oil industry, complete with access to export pipelines, and should be allowed to keep a higher percentage of KRG oil revenue over its current 17%. Iraq needs international mediation to resolve issues on Kirkuk and should also make innovative changes to the structure of its national oil company. These changes will facilitate the proper investing of oil wealth for future generations of Iraqis. / text

Den här uppsatsen undersöker den kurdiska diasporan i Sverige, utifrån intervjuer med studenter vidStockholms universitet som engagerar sig i den kurdiska diasporan genom medlemskap i kurdiskaföreningar och genom online-nätverk. Syftet är att undersöka transnationella aktiviteter ochgränsöverskridande relationer i diasporan utifrån en intressant väl avgränsad grupp och hur deförmedlar positiva och negativa implikationer, samt känslor utifrån Irakiska Kurdistan som referens.Frågeställningen och utgångspunkten för uppsatsen är: Hur förhåller sig studenter vid Stockholmsuniversitet som engagerar sig i den kurdiska diasporan till Irakiska Kurdistangenom transnationella aktiviter och gränsöverskridande relationer?Metoden som används är semistrukturerade intervjuer, analyserade med diasporabegreppet somett teoretiskt ramverk. Genom att se hur respondenterna förhåller sig till Irakiska Kurdistan genomaktiviteter och relationer undersöks den kurdiska diasporan. Studien redovisas med citat frånintervjuerna och det framgår tydligt att det finns ett engagemang för Irakiska Kurdistan hosrespondenterna. Resultatet visar att flera respondenter är medlemmar i kurdiska föreningar och allarespondenter är engagerade i den kurdiska diasporan via online-nätverk. Alla respondenter svarar attde följer politiska och ekonomiska händelser i området. Flera av respondenterna har röstat i Irakiskaval, en transnationell aktivitet som visar ett starkt kollektivt engagemang och hur viktig relationenmellan Sverige och Irakiska Kurdistan är.Att Irakiska Kurdistan är viktigt för den Kurdiska diasporan i Sverige tydliggörs också genomresor till området och genom en uttryckt återvändarrörelse där människor flyttar till eller tillbaks.Det uttrycks även att Irakiska Kurdistan är en fristad för människor och en arena för kurdisk kultur.Kritik som framgår är relationerna till grannländerna som ett nödvändigt ont och kritik omkorruption, något som bidragit till ökade klyftor i samhället. Den kurdiska flaggan som symbolbehandlas utifrån respondenternas olika perspektiv. En respondent nämner drömmen om Kurdistansom ett arv. Tydligt för studiens resultat är att Irakiska Kurdistan utgör en referens där varje individi diasporan upprättar sin egen kontext. Något som innefattar gränsöverskridande relationer,transnationella aktiviteter och en ständigt föränderlig identitet.

This paper reviews foreign influences on Êzîdîism from 19th Century travelogues to the 2014 Şengal Genocide.  The author introduces a broader definition for ‘Êzîdîism’ than previously used to show that the affects of external mistreatment are pervasive throughout the community.  Using examples of Êzîdî orthopraxy, the paper demonstrates the changes occurring within Êzîdîism due to foreign influence.  The author suggests that outsiders consider varying their literary and linguistic treatment of Êzîdîism.  In light of the Êzîdîs’ current situation, this paper concludes with the possibilities that religious and cultural re-definition might provide.

The benefits of effective teaching methods have been well researched and documented. Salient amongst most literature on such benefits is their ability to promote learners’ subject-matter comprehension and their active participation in class activities. Subject-matter and learner participation can be considered key ingredients in promoting effective learning. In adult education, due to the unique characteristics that the learner brings to the learning situation, it behooves the educator to select appropriate methods in promoting learning. By employing appropriate teaching methods, the educator is able to help adult learners achieve the desired learning outcomes. This study therefore sought to comparatively examine the effectiveness of the various teaching methods used by educators in teaching learners in adult education programmes in Ghana and South Africa. The study focused on the National Functional Literacy Programme of Ghana and the Kha Ri Gude Mass Literacy Programme of South Africa. The study was conducted using a qualitative research approach where the multiple case study design was employed. A purposive sample of 152 participants comprising 72 learners and 4 educators each from Ghana and South Africa were selected for the study. The interview schedule, focus group discussion guide and unstructured observation guides were used to elicit data from the participants. The study revealed, amongst other things, that some of the methods employed by the educators in the teaching and learning encounter were ineffective in promoting adult learning in both programmes. The study recommends that methods employed to teach adult learners should help them effectively to make meaning of the various information or events that they are presented with. As a result, teaching moves from the traditional view of transmission to helping learners to reexamine their meaning-making structures. / UNISA / ABET and Youth Development

This study is a historical analysis of Turkish-Iraqi relations from the Gulf War of 1990 up to the Iraqi elections of 2005 and the end of Transitional Administration Law (TAL) and prior to the permanent constitution. This study attempted to explain how Turkish-Iraqi relations entered into a new phase with the Gulf War of 1990. In this year, Iraq invaded Kuwait. Following this invasion, Iraq was attacked by coalition forces and at the end of this war, Iraq was nearly divided when a safe haven was created for the Kurds in northern Iraq. In this regard, this thesis paid attention to three factors that had significant impact on the foreign policy of Turkey towards Iraq: a de facto Kurdish state in northern part of this country and apprehension about the possibility of an independent Kurdish state, the existance of PKK in northern Iraq as a result of a power vacuum there and concerns about the future fate of Turkomans in Iraq and attempts to protect their rights. This study has demonstrated how Kurdish question has influenced Turkey&rsquo / s policy towards Iraq and restricted its options.

No description available.