Detta kandidatarbete har haft som mål att ta fram en exkursionsguide för naturvetenskapsstudenter som är i ett tidigt stadie i deras utbildning och för den intresserade allmänheten. Syftet har varit att exkursionsguiden ska ge en översiktlig version av Uppsala läns kvartärgeologiska landskapsutvecklingsom är lätt för potentiella läsare att ta till sig. Kandidatarbetet är uppdelat i två delar, med en första del som introducerar läsarna till de geologiska och hydrologiska processer som ägt rum under perioden kvartär. Dessa är nödvändiga för att förstå den andra delen, som består av själva exkursionsguiden. Eftersom exkursionsguidens fokusär geologiska strukturer som bildats under och efter den senaste istiden, så består den första delen huvudsakligen av inlandsisens mekanismer och processer, olika typer av jordavlagringar samt hur de strukturer som inlandsisen bildat kan identifieras i fält. I första delen ingår även en tidslinje över landskapsutvecklingen i Uppsala län med början i inlandsisens tillbakadragande. Den andra delen av arbetet består som nämnt ovan av exkursionsguiden. Denna innehåller 10 lokaler som visar på de mest vanligt förekommande strukturer från kvartär. Fotografier har använts för att visa de mest intressanta strukturerna från varje lokal, dessa har även tillhörande informationsrutor som ger läsarna nödvändig information om den specifika landformen eller strukturen. Båda delar av arbetet innehåller kartor gjorda i programmet ArcGIS. Dessa kartor har tagits framför att visa istäckets utbredning vid olika tidpunkter och jordarter vid och omkring lokalerna. Vägbeskrivningskartor finns även för varje lokal samt en virtuell guide i Google Earth, passande för tider med pandemi-restriktioner. Detta kandidatarbete har inte kommit fram till traditionella resultat, utan exkursionsguiden utgör resultatet. Arbetet med detta projekt visade sig vara mer utmanande än förväntat. Det stora perspektivet var isynnerhet en aspekt som var hindrande. För att ta fram en mer detaljerad exkursionsguide skulle någotav följande behövts: en begränsning av ämnesområdet, mer tid, alternativt mer kunskap om ämnet av författarna. / This bachelor’s thesis has been about creating an excursion guide for natural sciences students in theearly stages of their education, as well as for the interested public. The aim has been to give the students a condensed, easy to grasp version of the quaternary landscape development in Uppsala län, Sweden. The thesis is made up of two parts, where the first part introduces the students to quaternary processes and terms necessary to understand the second part, which is the excursion itself. Since the excursion is centered around the geological structures left by the last glaciation, the first part contains information mostly about the glacier's mechanisms and processes, different types of soil and how the structures left by the glacier is recognizable in the field. Featured in part one is also a timeline of the landscape development in Sweden since the last glaciations regression. The second part features 10 localities that show off landforms and geological structures of interest from the quaternary period. Photographs are used to illustrate what parts are important for each locality and infographics have been used to give students easy access to the most crucial knowledge for that specific landform, structure or mechanism. Both parts of this thesis contain maps made in ArcGIS. These maps show off a few different things, like the ice-sheets extent at different points in time, the types of soil in and around each locality aswell as an overview map that shows the localities whereabouts. In addition to the maps, a virtual guide was created in Google Earth suitable for a time with travel restrictions. Because of the nature of this thesis, no results of the traditional kind were arrived at. The result is the excursion guide itself. This project proved to be more difficult than anticipated, the scope of it in particular made it challenging. In order to make a detailed excursion guide, one would need to either be more knowledgeable within the field, have more time or need to restrict the scope of the project.

Satellite imagery and volume-area scaling are used to asses the glacier area and ice volume of Iceland from the Little Ice Age maximum to present day, obtaining a final result in sea level rise between 1890 - 2015. The Little Ice Age was a time of regional cooling, with glaciers reaching their maximum extent (~1890 for Iceland) with warming and glacier retreat after this period ended. Ice volume estimates are important to know due to their relevance in potential sea level rise calculations. Understanding both of these estimations for Iceland connects the impact a changing climate has on regional and global scales. Different scaling parameters used in the volume-area scaling approach to determine ice volume and ultimately sea level equivalents highlight the range of estimates acquired and point out the need in choosing appropriate values based on glacier region. A comparison to using mass balance measurements for volume estimates is also noted, showing differences in ice volume loss over past and present time periods. The Icelandic glacier area for present day is an updated value from previous studies at 10,803 ± 83 km2 and a first ever reported Icelandic Little Ice Age maximum glacier area of 12,201 ± 91 km2. For potential sea level rise, it is found the most reliable estimate from the volume- area scaling assessment is 2.67 mm from the Little Ice Age maximum to present day, with a yearly contribution since 1890 of 0.02 mm. / Satellitbilder och volym-area skalningsmetoden användes för att uppskatta glaciärarea och isvolym på Island från Lilla istiden till nutid, för att få fram hur stor höjningen av havsnivån varit under denna tidsperiod (1890 – 2015). Den lilla istiden var en tid av regional kylning då glaciärer nådde sin maximala utsträckning (~1890 för Island) följt av en snabb reträtt efter att denna period slutade. Uppskattningen av isvolym är viktigt att veta på grund av dess relevans i potentiella beräkningar av höjningen av havsnivån. Att förstå båda dessa uppskattningar för Island är kopplat till den påverkan ett förändrat klimat har på regional och global nivå. De olika skalparametrar som använts i volym-area skalningsmetoden för att bestämma volymen av is, och dess motsvarigheter i havsnivå, gav en rad av olika uppskattningar. Detta pekar på behovet att välja ett lämpligt parametervärde baserat på glaciärregionen. En jämförelse med att använda mätningar av massbalans för volymuppskattningar gjordes också, vilket visar skillnader i isvolymförlust över tidigare och nuvarande tidsperioder. Dagens värde på den isländska glaciärarean är uppdaterat från tidigare studier på 10,803 ± 83 km2 och den första rapporterade maximala isländska glaciärarean från Lilla istiden på 12,201 ± 91 km2. För potentiell höjning av havsnivån, har man funnit att den mest tillförlitlig uppskattning från volym-area skalningsmetoden är 2,67 mm från Lilla istidens maximum till nutid, med ett årligt bidrag sedan 1890 av 0,02 mm. (Översättning Cecilia Bayard.)