I dagens samhälle är det allt mer betydelsefullt med läs- och skrivförmåga för att kunna delta på ett fullvärdigt sätt. Personer med läs- och skrivsvårigheter kan behöva hitta olika sätt att övervinna sina svårigheter. Ett sätt kan vara att använda alternativa verktyg.   Denna kvalitativa studie har som syfte att undersöka hur elever med läs- och skrivsvårigheter och pedagoger upplever användandet av alternativa verktyg. De verktyg som förekommer i studien är dator och Ipad med appar och program. Studien grundar sig på semistrukturerade intervjuer med tio elever i skolår fyra till åtta, och fem pedagoger med erfarenhet av att arbeta med elever som haft tillgång till alternativa verktyg.   Resultatet av studien blev att verktygen användes i första hand till att få hjälp med att ta till sig kunskap genom att kunna lyssna till texter och som skrivhjälpmedel. De användes även för att få hjälp med struktur och att kunna redovisa på olika sätt. De möjligheter som identifierades var att eleverna kände sig mer självständiga, fick mer självförtroende, kunde ta till sig kunskap lättare och sedan hitta sätt att redovisa den. De kände också mer lust och glädje i skolarbetet. Det som kunde bli hinder var när tekniken inte fungerade och att pedagogerna på skolan saknade utbildning och kunskap.

Syftet med denna kvalitativa studie är att belysa hur lärare skapar mening åt alternativa verktyg/kompensatoriska hjälpmedel i sin undervisning. Det empiriska materialet utgörs av inspelade samtal från fyra fokusgrupper bestående av sammanlagt 19 personer från fyra grundskolor.   Resultatet visar att informanterna i första hand ser möjligheter, men även begränsningar, med att använda it i klassrummet. De är eniga om att verktygen är användbara, men visar att det är viktigt att fundera kring hur de ska användas pedagogiskt. I pedagogernas berättelser framgår att elever har fått bättre självförtroende, blivit mer motiverade för skolarbete och klarat studierna bättre tack vare de alternativa verktygen. De medverkande pedagogerna visar sig också ha ett pragmatiskt förhållningssätt till it och alternativa verktyg. Datorn används till såväl träning som kompensation. Funktionen står i fokus och även allmänna it-verktyg som interaktiva tavlor används för att göra undervisningen tillgänglig för elever i behov av stöd.   Informanterna har själva börjat använda alternativa verktygen i samband med att de har haft elever i stora behov av stöd och har då känt ett inre krav på att ta till sig tekniken. Dessutom har det funnits yttre krav, exempelvis från föräldrar och skolans styrdokument. Implementeringen av it i skolan har underlättats av att en skola har befunnit sig i en positiv spiral. Olika samverkande, positiva, faktorer har gjort personalen mer förändringsbenägen. Praktiknära strategier och rutiner skulle ytterligare kunna underlätta implementering och användning. Kompetensutvecklingen inom it-området bör enligt pedagogerna vara kollektiv och processinriktad. Slutligen efterfrågas en hög datortäthet i klassrummen, snabb teknisk och pedagogisk support samt tid för att utveckla detta arbete.   Denna magisteruppsats kan bidra till en ökad medvetenhet om komplexiteten i specialpedagogisk it-användning. Det handlar inte endast om att köpa en dator till varje elev som hamnar i skolsvårigheter, utan snarare om att skapa en inkluderande skolmiljö där undervisningen är tillgänglig för alla elever och där alla kan känna delaktighet och uppnå målen för sin utbildning.