I moderna bilar lagras ofta data från användaren av bilen då en mobiltelefon eller annan enhet parkopplas genom Bluetooth- eller USB-anslutning. I de fall dessa data innehåller personuppgifter kan de vara intressanta i en utredning samt vara värda att skydda ur ett integritetsperspektiv. Vad händer med dessa data då bilen skrotas? När en bil skrotas monteras den ner och de delar som går att tjäna pengar på säljs av bildemonteringsföretaget. Det kan gälla allt från stötdämpare, hjul och rattar, till elektroniska komponenter och multimediaenheter. I detta arbete utvanns personuppgifter ur tre sådana begagnade multimediaenheter som köpts från bildemonteringar. Den mest framgångsrika metoden var att avlägsna rätt lagringskrets från multimediaenhetens kretskort och utvinna dess data genom direkt anslutning. I samtliga fall har informationen varit strukturerad i ett bekant filsystem vilket kunnat monteras. I alla tre undersöka multimediaenheter utvanns personuppgifter. Resultatet visar att det finns brister i hanteringen av personuppgifter då en bil skrotas. / In modern vehicles, data from the user of the vehicle is often stored when a mobile phone or other device is paired through Bluetooth or USB connection. In cases where this data contains personal data, they may be of interest in an investigation and may be worth protecting from a privacy perspective. What happens to this data when the car is scrapped? When a car is scrapped, it is dismantled and the parts that can be made money from are sold by the scrap company. This can be anything from shock absorbers, wheels and steering wheels, to electronic components and infotainment devices. In this report, personal data was extracted from three such infotainment devices purchased from scrap companies. The most successful method was to remove the correct storage circuit from the infotainment device circuit board and extract its data by direct connection. In all cases, the information has been structured in a familiar file system which could be mounted. In all three investigated infotainment devices, personal data were extracted. The result shows that there are deficiencies in the handling of personal data when a car is scrapped.

För att minnas långa lösenord är det inte ovanligt att användare rekommenderas att skapa en mening som sedan sätts ihop till ett långt lösenord, en lösenordsfras. Informationsteoretiskt sett är dock ett språk väldigt begränsat och förutsägbart, varför enligt Shannons definition av informationsteori en språkriktig lösenordsfras bör vara relativt lätt att knäcka. Detta arbete riktar in sig på knäckning av språkriktiga lösenordsfraser, dels i syfte att avgöra i vilken grad det är tillrådligt att basera en lösenordspolicy på lösenordsfraser för skydd av data, dels för att allmänt tillgängliga effektiva metoder idag saknas för att knäcka så långa lösenord. Inom arbetet genererades fraser för vidare användning av tillgängliga knäckningsprogram, och språket i fraserna modelleras med hjälp av en Markov-process. I denna process byggs fraserna upp genom att det används antal observerade förekomster av följder av bokstäver eller ord i en källtext, så kallade n-gram, för att avgöra möjliga/troliga nästkommande bokstav/ord i fraserna. Arbetet visar att genom att skapa modeller över språket kan språkriktiga lösenordsfraser knäckas på ett praktiskt användbart sätt jämfört med uttömmande sökning. / In order to remember long passwords, it is not uncommon users are recommended to create a sentence which then is assembled to form a long password, a passphrase. However, theoretically a language is very limited and predictable, why a linguistically correct passphrase according to Shannon's definition of information theory should be relatively easy to crack. This work focuses on cracking linguistically correct passphrases, partly to determine to what extent it is advisable to base a password policy on such phrases for protection of data, and partly because today, widely available effective methods to crack these long passwords are missing.  Within the work of this thesis, phrases were generated for further processing by available cracking applications, and the language of the phrases were modeled using a Markov process. In this process, phrases were built up by using the number of observed instances of subsequent characters or words in a source text, known as n-grams, to determine the possible/probable next character/word in the phrases. The work shows that by creating models of language, linguistically correct passphrases can be broken in a practical way compared to an exhaustive search.

The digitalization of society has contributed to a more convenient lifestyle for the Swedishpopulation. Our everyday life includes digital technology that saves information about us and our actions from digital devices. Collected digital information can be admissible as evidence in a legal process. Despite the increase in crimes involving IT, Sweden seems to lack an official description for the concept of digital evidence. The purpose of this report is to propound two definitions: one for the general public and one more suitable for specific technical usage by people in the field. This report focuses on three different areas which together contribute to a holistic approach to gaining the basic knowledge and understanding of what digital evidence is. These areas include the value of digital evidence in a court decision, how anti-computer forensics can affect its extraction, and the legitimacy of digital evidence. To explore the various areas, employees within the police authority have answered questions based on their professional roles. The participants work as either investigators, preliminary investigation leaders, IT-computer forensic scientists, or prosecutors. The participants' answers have, together with literature, contributed to the definition of the concept of digital evidence and to the creation of a basic understanding of the subject of digital evidence. / Digitaliseringen av samhället har bidragit till en enklare vardag för den svenskabefolkningen. Denna vardag består till stor del av digital teknik som sparar information om oss och våra handlingar från digitala enheter. Insamlad digital information kan användas som bevismaterial i en rättsprocess. Trots den kraftfulla ökningen av IT-brott verkar Sverige sakna en officiell vedertagen beskrivning för begreppet digital bevisning. Arbetets syfte har varit att föreslå två definitioner; en för lekmän och en som lämpar sig för tekniskt kunniga. Arbetet fördjupar sig inom tre områden och bidrar därmed till ett helhetsperspektiv för att få en förståelse för vad digital bevisning är. Problemområdena innefattar den digitala bevisningens värde i ett domstolsbeslut, hur anti-forensik påverkar utvinningen och legitimiteten av digitala bevis. För att få en större förståelse för utmaningarna inom de angivna problemområdena har ett antal anställda inom polismyndigheten fått svara på frågor som riktar sig till deras arbetsuppgifter. Deltagarna som har blivit tillfrågade arbetar som utredare, förundersökningsledare, IT-forensiker och åklagare. Deltagarnas svar har tillsammans med tidigare forskning skapat utgångspunkten för att definiera begreppet digital bevisning och skapa en mera gedigen förståelse för digitala bevis.