Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur skolledare, lärare och elever på en gymnasieskola i södra Sverige resonerar om bedömning och betygsättning samt att ta reda på hur betygsfördelningen ser ut vid antagning till och avgång från gymnasiet för årskullen 2008-2011 på den aktuella skolan. Genom insamling av listor med jämförelsetal för de elever som antagits 2008 och över jämförelsetal vid avgång 2011 har diagram över procentuell fördelning av jämförelsetal skapats. Intervjuer med en skolledare, tre gymnasielärare samt tre elever i årskurs tre har gjorts. Min studie visar att det inte finns någon nedskriven bedömningspolicy på den aktuella gymnasieskolan samt att det i relativt stor utsträckning är upp till varje enskild lärare att hitta sätt att förklara bedömning och betygssättning för eleverna. De intervjuade lärarna hade olika strategier för att nå förståelse hos elever för bedömning och betygssättning. Resultaten av studien indikerar bland annat en fortsatt trend på det estetiska programmet av att höja sina betyg under de tre åren samtidigt som 17,3 % av eleverna på detta program ut med samlat betygsdokument 2011, ej behöriga att söka vidare till universitet eller högskola. 7,75 % av eleverna på naturvetenskapligt program går ut med samlat betygsdokument 2011 vilket är en liten bättring från 2003 då 12,9 % gick ut ej behöriga att söka vidare. Motsvarande resultat för eleverna på samhällsprogrammet är 6,84 % ej behöriga att söka vidare från årskullen 2011 jämfört med 8,84 % ej behöriga året 2003. En slutsats som kan dras av studien är att en betydande andel elever hoppar av gymnasiet eller går ut med samlat betygsdokument 2011 samt att bilden skolledare, lärare och elever har av bedömning i allmänhet och vilken bedömning som sker på den aktuella skolan i synnerhet skiljer sig åt.