Although graduation rates are increasing in Georgia and in the United States, high school dropouts remain an issue of significant concern. Much of the focus of research in this area has been on describing the characteristics of dropouts rather than on developing effective interventions. Moreover, emerging research shows that potential dropouts can be identified with confidence as early as the sixth grade. High school is the time in which dropouts are typically identified and interventions begun, but the seeds of dropping out are often planted well before ninth grade. This study is about school administrators’ perceptions of drop-out factors in three urban high schools. The research design lies within the qualitative spectrum. Data were gathered from semi-structured, open-ended interviews conducted with selected participants. Results showed there were no significant differences in the perception of high school principals as to the importance of specific intervention factors affecting student dropout rates. The participants agreed that instructional coaches, after-school and Saturday school programs and the use of data to target content needs of specific students were the common themes of support to students at-risk of not completing high school requirements.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur skolledare, lärare och elever på en gymnasieskola i södra Sverige resonerar om bedömning och betygsättning samt att ta reda på hur betygsfördelningen ser ut vid antagning till och avgång från gymnasiet för årskullen 2008-2011 på den aktuella skolan. Genom insamling av listor med jämförelsetal för de elever som antagits 2008 och över jämförelsetal vid avgång 2011 har diagram över procentuell fördelning av jämförelsetal skapats. Intervjuer med en skolledare, tre gymnasielärare samt tre elever i årskurs tre har gjorts. Min studie visar att det inte finns någon nedskriven bedömningspolicy på den aktuella gymnasieskolan samt att det i relativt stor utsträckning är upp till varje enskild lärare att hitta sätt att förklara bedömning och betygssättning för eleverna. De intervjuade lärarna hade olika strategier för att nå förståelse hos elever för bedömning och betygssättning. Resultaten av studien indikerar bland annat en fortsatt trend på det estetiska programmet av att höja sina betyg under de tre åren samtidigt som 17,3 % av eleverna på detta program ut med samlat betygsdokument 2011, ej behöriga att söka vidare till universitet eller högskola. 7,75 % av eleverna på naturvetenskapligt program går ut med samlat betygsdokument 2011 vilket är en liten bättring från 2003 då 12,9 % gick ut ej behöriga att söka vidare. Motsvarande resultat för eleverna på samhällsprogrammet är 6,84 % ej behöriga att söka vidare från årskullen 2011 jämfört med 8,84 % ej behöriga året 2003. En slutsats som kan dras av studien är att en betydande andel elever hoppar av gymnasiet eller går ut med samlat betygsdokument 2011 samt att bilden skolledare, lärare och elever har av bedömning i allmänhet och vilken bedömning som sker på den aktuella skolan i synnerhet skiljer sig åt.

Thesis (M. Dev.) -- University of the North, 2003 / Refer to document

Since the 16th century, educators have endeavored to find a way to teach the masses of young people the fundamentals necessary for a good life. Protestant reformers “…advocated that education should be universal, compulsory, free…”

This study sought to understand the lived experience of disengagement from formal schooling of five young Aboriginal women in a mid-Northern community. Using the qualitative methodology of narrative inquiry, and through a series of guided open-ended interviews, this research explored each participant’s experiences as a learner; informally and in school. Analysis of the personal histories of learning shared by the participants enabled the identification of attributes of best-remembered learning experiences and also elements that contributed to marginalization and dis-continuing of school. Key elements for each learner clustered around relationship and connectedness. Contexts of optimal learning as revealed in the narratives can be characterized as authentic, situated, experiential, guided, and often culturally-relevant. Marginalization and dis-continuing of school were related to: a sense of emotional insecurity in the school, the need for community and a sense of belonging, disrespectful treatment and relational bullying by teachers and/or peers, administrative policy related to placement and psycho-social needs, and restrictive curricular decisions. The participants’ desire to learn and continuing pursuit of learning goals, although out of school, is expressed in the title of this thesis by Participant A as she speaks for all in saying, “I’m still learning” (PA#1, p. 3). Recommendations for formal schooling are made based on the needs and preferences expressed by the participants and by the institutional circumstances revealed in the narratives that affected engagement and dis-engagement. / Thesis (Master, Education) -- Queen's University, 2007-08-09 15:48:56.987

For a distinct portion of Canadian youth, completing a high school diploma with their same-age peers is not a reality. Fortunately, opportunities exist for these individuals to later return to educational institutions to continue their formal education, thereby increasing their job prospects, wages, and quality of life. Barriers faced by these so-called “non-traditional” learners are examined through the data gathered from an anonymous survey and from focus group interviews with students who currently attend a college in western Canada. The purpose of this thesis is to illuminate the experiences and beliefs of “non-traditional” students, including how they were able to enrol in post-secondary education without a high school diploma, what barriers they actually did, or continue to, face, and what strategies and supports have been, or would be, most helpful to them as they navigate the many challenges and transitions to find their path on their educational journey. / Graduate

Bakgrund: Över 80 % av alla barn och ungdomar har någon gång varit aktiva i enidrottsförening men i 20-årsåldern är bara hälften kvar. Flickors drop outinom fotboll tenderar till att vara högre än vad det är för pojkar. I förlängningen lederdet till att ungdomslag får lägga ned då lagidrotter som fotboll kräver ett visst antalspelare för att kunna bedrivas. Organiserad idrott bidrar, specifikt för flickor, till en merpositiv framtidssyn och idrottande ungdomar har också visat sig hantera motgångar påett bättre sätt än de som inte idrottar. Syftet är att undersöka vilka orsaker som ökar risken för drop out från organiseradfotboll för flickor i åldern 10-17 år. Metod: Datainsamlingen bygger på enkätdata och för att besvara frågeställningarnaanalyserades svaren kvantitativt. Det stratifierade urvalet bestod av 275 flickfotbollsspelare från fotbollsklubbar i Sverige deltog. Resultat: Huvudfynden i studien är att det finns en skillnad i drop outs när det gällerålder då det är tydligt att äldre slutar i högre grad än yngre. Av de spelare som harmindre än 10 minuters resa till träning slutar 11,4% att spela, medan de som har 10minuter eller längre slutar 30,9%, alltså att om en spelare behöver resa 10 minuter ellerför att ta sig till träning så ökar risken för att spelaren slutar. Det är en större risk att enspelare slutar med fotboll om denne endast utövar fotboll. Det vill säga att om enspelare utövar minst en annan idrott så är det en mindre risk att individen slutar medfotboll. De spelare som har skattat lägre på skalan support slutar i högre grad att spela,medan de spelare som skattat högre är mer benägna med fortsatt utövande. Slutsats: Sammantaget verkar den här undersökningen visa att då det finns en konflikthos en aktiv så främjar det drop out. Konflikten kan gälla tidsåtgång, svårighet att kunna ta sig till och från träning eller huruvida vems ambition som ska styra antalet träningstimmar i veckan. Bristen på flexibilitet kan med stor sannolikhet vara en bidragande faktor till drop out. Nyckelord: Drop out, drop outs, Flickfotboll, Fotboll. Ungdomsidrott.

No description available.

Unga människors sexualitet utvecklas till stor del i samklang med den egna könsspecifika kamratgruppen. Det bidrar till att göra mötet med det motsatta könet sårbart och präglat av den egna kamratgruppens förväntningar. En angelägen uppgift för skolans sex- och samlevnadsundervisning är därför att ge utrymme för samtal mellan pojkar och flickor i frågor som rör sexualitet samt att medverka till att bryta könsstereotypa föreställningar. Elever, som efter obligatoriska skolan ej antagits till gymnasieskolans nationella program, erbjuds plats på ett så kallat individuellt program (IV). Fler elever vid individuella programmet än gymnasieskolans övriga elever tycks ha ett riskbeteende med avseende på sexuell och reproduktiv hälsa. Syftet med denna studie var att undersöka skillnader efter kön och födelseland avseende IV-elevers attityder i könsrollsfrågor, deras förmåga att kommunicera i frågor rörande sexualitet samt att utvärdera en tidsbegränsad sex- och samlevnadsundervisning. En enkät besvarades av 345 elever på individuella programmet vid 13 olika gymnasieskolor. Vid sex av skolorna genomförde därefter lärarna undervisning av livskunskapskaraktär med fokus på attityder och kommunikation kopplat till sex- och samlevnad. Vid de återstående sju skolorna genomfördes ingen liknande sex- och samlevnadsundervisning. Cirka en månad efter försöksundervisningen delades samma enkät ut till eleverna vid försöks- och kontrollskolorna. Den inledande enkäten visade att pojkar och gruppen utomnordiskt födda eleverhade en mer fördomsfull syn i frågor som rör sexualitet, arbetsfördelningen i hemmet samt hade svårare att tala med partnern om preventivmedel jämfört med flickor respektive elever födda i Norden. Pojkar hade svårare än flickor att säga nej till sex även då de inte ville ha sex. Några effekter av försöksundervisningen på ungdomarnas attityder, preventivmedelsanvändning eller förmåga att tala om sexualitet kunde ej konstateras. Det behövs ett långsiktigt och brett arbete för att påverka attityder och beteende inom området sexualitet och samlevnad. Inte bara undervisningen är viktig utan också alla de övriga könsrelaterade budskap som möter eleverna under en skoldag. Det behövs mer kunskap om hur olika samhällsaktörer i samverkan kan bidra till att ungdomar – i synnerhet de mest riskutsatta –ska bli bättre rustade att göra egna hälsosamma val / For most young people their sexual identities are primarily shaped by interaction with the same-sex peers which easily leads to misunderstandings and difficulties in communicating issues about sexuality with the opposite sex. Pupils leaving nine year compulsory school in Sweden without the qualifications required for admittance to the standard national programmes at the upper secondary school are offered to attend an “individual programme”. These individual programme attenders, or drop-outs from the national programmes, seem to have a higher risk behaviour compared to young people attending a theoretical or vocational programme at upper secondary school level. The objective of this study was to examine differences in gender role thinking and communication skills between the sexes and to relate the results to sex and ethnicity. Furthermore to evaluate a time limited sex education programmefocusing on gender role attitudes and communication skills. The result of a questionnaire, administrated to 345 pupils at 13 individual programmes, showed that males and young people born outside a Nordic country expressed a higher degree of double standards and had more difficulties in communicating with their partner about contraceptives compared to the female pupils and those pupils born in a Nordic country. Men had more difficulties compared to women in refusing undesired sex. The individual programme attenders were divided into an intervention group and a control group. The intervention consisted of about 15 lessons of sex education focusing on gender role attitudes. Both groups answered the same questionnaire one month after the sex education intervention. The analyses of the result of the questionnaires showed no statistically significant differences between the intervention and the control group.In order to influence young people’s attitudes and behaviour in the field of sexuality and gender roles, a comprehensive work is a precondition. Not only the teaching is important but also gender related messages which confront the pupils all over the day. There is also a need for more collaboration between local organisations in order to convey appropriate education, counselling and individual support to make young people at risk better equipped to make their own choices healthier / <p>ISBN 91-7997-089-3</p>

The Universal Basic Education (UBE) was designed to address the social problem of drop outs in secondary schools, but dropout rates in secondary schools are still at a 42% high in Enugu State, Nigeria. This study sought to understand teachers' perceptions of the program, the ways the UBE impacted the dropout problem, and what could be done to the UBE program to make it more effective. This study provided an important contribution to the literature, as it examined an often neglected perspective: the input of teachers in the field, as opposed to those of policy planners at the top. The conceptual framework was Elmore's bottom-up approach to implementation theory, which promotes the use of a backward mapping structure to evaluate a policy/reform implementation and proffers points for future changes. A case study design was employed, using 10 participants and 5 schools across 3 school forms. Interview data were analyzed employing the inductive coding structure to identify themes and patterns. Results indicated that the UBE implementation was only observed in public schools and that no attention was paid to curriculum development. Better planning, implementation, monitoring, and more stakeholder involvement were suggested for higher impacting future reforms. The implication for social change include exposing the factors that surrounded the implementation of the UBE whilst describing the importance of stakeholders in reforms, and how stakeholder involvement could be harnessed to producing better impacting reforms in Nigeria.