The European Union faces challenges related to climate change, security of energy supply, and competitiveness of European industries. Energy efficiency indicators are required for monitoring and controlling the effectiveness of policies such as the recently endorsed Energy Efficiency Directive. This thesis aims at assessing whether traditionally used energy efficiency indicators capture the development of energy efficiency in the iron and steel sector. The study is based on results from two statistical methods: a top-down, i.e. Malmquist productivity index, and a bottom-up, i.e. partial least squares regression. The specific energy consumption (the indicator representing the sector within the Odyssee energy efficiency index) was scrutinised together with associated indicators based on economic production using the aforementioned statistical methods. The results demonstrated the specific energy consumption does not capture the characteristics of the value chain of steel products. Therefore, it is not sufficient for capturing the energy efficiency of iron and steel industries. Previous studies suggest using indicators based on economic production (e.g. value added) since they represent the value chain to larger degree. However, the value creation process of companies belonging to larger international groups cannot be estimated reliably. Furthermore, the trends of both types of indicators tend to be highly influenced by structural changes, veiling the actual efficiency development. Energy use statistics published by international organisations were also compared for the Swedish case. The results demonstrated that international organisations use different methodologies for allocating energy use statistics between consumption and transformation sectors. The method has significant implications on the trends observed, if based on openly available statistics. This thesis complements previous research by reviewing implications of traditional energy efficiency indicators based on company data, national statistics or openly available statistics and contributes with insights essential for future efforts towards improving energy efficiency indicators for the steel industry. / Den europeiska unionen står inför utmaningar relaterade till minskad klimatpåverkan, säkerställd energitillgång samt konkurrenskraften hos europeisk industri. Energieffektiviseringsindikatorer krävs för att övervaka och kontrollera effektiviteten hos energipolicy såsom det nyligen antagna energieffektiviseringsdirektivet. Den här avhandlingen syftar till att bedöma om traditionellt använda energieffektiviserings-indikatorer fångar järn- och stålsektorns utveckling inom energi-effektivitet. Studien är baserad på resultat från två statistiska metoder: en top-down-metod, Malmquists produktivitetsindex, och en bottom-up-metod, partiella minsta kvadratmetoden. Den specifika energikonsumtionen – indikatorn som representerar sektorn i Odyssees energieffektiviseringsindex – granskades tillsammans med andra energieffektivitetsindikatorer med hjälp av de ovan nämnda statistiska metoderna. Resultaten visade att specifik energikonsumtion inte fångar karaktären av stålprodukternas värdekedjor. Indikatorn är därför inte tillräcklig för att fånga energieffektivitet inom järn- och stål-industrier. Tidigare studier föreslår att använda indikatorer baserade på ekonomisk produktion (exempelvis förädlingsvärdet) då de representerar värdekedjan till högre grad. Förädlingsvärdet kan dock inte uppskattas tillförlitligt för företag som tillhör större internationella grupper. Trend-erna hos båda typerna av indikatorer tenderar dessutom att påverkas av strukturella förändringar, vilka döljer den riktiga effektivitetsutvecklingen. En jämförelse gjordes även av energianvändningsstatistik publicerad av olika internationella organisationer för det svenska fallet. Resultaten demonstrerade att internationella organisationer använder olika metoder för att allokera energianvändning mellan konsumtions- och omvandlings-sektorer i statistiken. Metoden påverkar observerade trender signifikant om de baseras på öppet tillgänglig statistik. Avhandlingen kompletterar tidigare forskning genom att belysa innebörden av traditionella energieffektiviseringsindikatorer baserade på företagsdata, nationell statistik eller öppet tillgänglig statistik samt bidrar med insikter som kommer att vara väsentliga för framtida satsningar i att förbättra energieffektiviseringsindikatorer för stålindustrin.