Den här religionsvetenskapliga uppsatsen är metodologiskt en idéhistorisk analys. Jag söker svara på om och i så fall hur termen jahiliyya fyllts med innehåll genom historien, och framför allt hur jahiliyya används i en inom-muslimsk debatt idag och varför.  Jag har använt mig av religionssociologiska teorier om religion och identitet i syfte att söka svara på min frågeställning. I arbetet har jag kommit fram till hur man med hjälp av det religiösa språket genom in – och utgrupper och med en dualistisk världsbild fyllt termen jahiliyya med innehåll i syfte att skapa ett vi och dem tänkande.

<p>Den här religionsvetenskapliga uppsatsen är metodologiskt en idéhistorisk analys. Jag söker svara på om och i så fall hur termen <em>jahiliyya</em> fyllts med innehåll genom historien, och framför allt hur <em>jahiliyya</em> används i en inom-muslimsk debatt idag och varför.  Jag har använt mig av religionssociologiska teorier om religion och identitet i syfte att söka svara på min frågeställning. I arbetet har jag kommit fram till hur man med hjälp av det religiösa språket genom in – och utgrupper och med en dualistisk världsbild fyllt termen <em>jahiliyya </em>med innehåll i syfte att skapa ett <em>vi och dem </em>tänkande.</p>

La multiplication des attentats terroristes menés contre l’Occident dans les dernières années a soulevé un intérêt tout particulier de la part de la communauté intellectuelle. Or, il de notre avis qu’une approche philosophique est un besoin manifeste pour la littérature associée à ce sujet. Conséquemment, c’est en examinant le rapport entre l’Occident et l’Islam dans le regard de l’acteur de premier plan : l’idéologie salafiste que cette présente étude envisage contribuer au large champ de recherche qu’est celui de l’occidentalisme, mais plus particulièrement l’orientalisme inversé. En l’absence d’une littérature abondante portant sur l’orientalisme inversé, une subdivision de l’occidentalisme, cette étude se définit comme une recherche a teneur théorique ayant pour objectif d’approfondir les mécanismes permettant à cette école d’observer et de dépeindre l’Occident dans le but de forger sa propre identité. C’est en présentant l’articulation du concept d’altérité dans le discours de Sayyid Qutb (19061966), l’un des théoriciens les plus influents de l’idéologie islamiste salafiste que cette thèse de maîtrise explore la perception de l’Occident dans la pensée salafiste. Cette étude tend à démontrer que l’altérité est le pilier d’un discours contre-hégémonique qui vise à renverser la domination occidentale par celle de l’Islam. Le corpus théorique de cette recherche, composé des œuvres théoriques les plus connues de l’auteur est alors observé au moyen de l’analyse critique de discours, une technique méthodologique interprétative qui s’alimente des contextes discursifs.

This thesis surveys the response of the ideology of 20th century Islamic revival to the West and the Western-inspired regimes at home. Based on J.S. Mill&rsquo / s &ldquo / method of difference, it compares the ideological perspectives of the prominent figures of Islamic revival: Mawlana Abu&rsquo / l-A&lsquo / la Mawdudi in Indio-Pakistan, Sayyid Qutb in Egypt and Ruhollah Khomeini in Iran. In this context, it analyzes the appraisal of Islam as a total way of life in order to refute the Western tradition and refuse its interference into the socio-politics of the Islamic world in the ideal order proposed by those ideologues. The question of the West is the dependent variable of the comparison and is searched through two independent variables: (1) ontology/epistemology of the ideal Islamic order which necessitates a socio-political transformation from &ldquo / jahiliyya&rdquo / to &ldquo / hakimiyya&rdquo / and (2) the methodology to attain the ideal order which is based on activism. In this perspective, it questions the revivalist proposal of &ldquo / Occidentalism&rdquo / as a reaction to the Western-originated system of governance. To this end, the thesis firstly explores the characteristics of the independent variables &ndash / the epistemology/ontology and methodology- of Islamic revival from a historical point of view. Then, it continues with comparing how Mawdudi, Qutb and Khomeini respectively regard the West in the theory of ideal Islamic order which reads a process from &ldquo / jahiliyya&rdquo / to &ldquo / hakimiyya&rdquo / through activism.