Vi har använt oss av ett produktivitetsmått tillsammans med lönestatistik som är giltig för oktober 2009 som mottogs från den aktuella högskolan för att studera könslönegapet inom samma yrkesgrupp inom samma företag. De huvudsakliga teorier som normalt används för att förklara könslönegapet är dels humankapital där kvinnors lägre utbildningsnivå och senioritet tidigare kunde förklara en del av skillnaden men som nu har tappat i förklaringsvärde när skillnaderna mellan män och kvinnor vad det gäller de faktorerna har minskat. Dels diskrimineringsteori som beskriver att kvinnor allokeras till lägre betalda arbetsplatser och yrken. Flertalet tidigare studier har inte inkluderat något mått på produktivitet varför det är svårt att uttala sig om vilken av teorierna som får stöd i vår data. Vårt mått på produktivitet tillsammans med tillförlitlig lönedata gör att vi kan uttala oss även om produktivitetens betydelse för könslönegapet. Resultatet av vår studie visar en könslöneskillnad om 1,4 % när endast lön och kön är inkluderade i analysen och ett gap om 1,7 % med samtliga variabler inkluderade. Det lilla könslönegap som inte kan förklaras med några av de inkluderade variablerna ger ett visst stöd åt diskrimineringsteori.