Bakgrund: Förutom de diagnostiska fördelarna med jodkontrastmedel finns det samtidigt risker. Nedsatt njurfunktion, diabetes och hjärtsvikt är några av de riskfaktorer som kan leda till att patienten drabbas av en kontrastmedelsinducerad njurskada. Allergi och astma utgör riskfaktorer för en akut överkänslighetsreaktion. Tyreoideafunktion, graviditet och läkemedel är andra faktorer som är viktigt att ta reda på för att undvika negativa effekter av jodkontrastmedel. I Sverige finns nationella rekommendationer samt utarbetade frågeformulär som ska förebygga de negativa effekterna. Syfte: Syftet med studien var att undersöka användandet av utarbetade frågeformulär samt vilka frågor som ställs utifrån de nationella rekommendationerna inför intravenös administrering av jodkontrastmedel vid polikliniska datortomografiundersökningar. Metod: Studien var en empirisk kvantitativ studie och data samlades in med hjälp av en enkät. Enkäten skickades ut till landstingsdrivna röntgenkliniker som utför datortomografiundersökningar. Resultat: Det var 46 % av de röntgenkliniker som ingick i studien som använde utarbetade frågeformulär. De vanligaste frågorna som ställdes utifrån de nationella rekommendationerna var de om tidigare injektion av kontrastmedel, allergi, diabetes, metforminbehandling och graviditet. Frågan om astma, nedsatt njurfunktion, hjärtsvikt/hjärtbesvär, sköldkörtelproblem, myastenia gravis och intag av NSAID (non steroidal anti-inflammatory drugs) förekom i lägre grad vid de röntgenkliniker som ingick i studien. Samtliga frågor ställdes oftare av de röntgenkliniker som använde utarbetade frågeformulär.  Konklusion: Användandet av utarbetade frågeformulär och vilka frågor som ställs varierar bland de undersökta röntgenklinikerna. Ett utarbetat frågeformulär kan bidra till att viktiga frågor blir ställda inför administrering av jodkontrastmedel och på så sätt öka patientsäkerheten.

Introduktion: Jodbaserade kontrastmedel används på sjukhus som nyttjar en datortomografisk kamera, då dess syfte är att förstärka frisk och sjuk vävnad. Då kontrastmedel används frekvent, är det viktigt att ha rätt dosering. Enligt rekommendationer skall doseringen anpassas beroende på patientens njurvärde (GFR), ålder, vikt och längd. Trots rekommendationerna så använder sjukhus olika doser trots undersökningen gäller en och samma patient. Metod: En enkät distribuerades ut till 49 sjukhus via mejl för att samla in dosanvändning av intravenöst kontrastmedel på en datortomografisk bukundersökning. Ett total av 33 sjukhus medverkade i svarsinsamlingen (67%), som inkluderade 3 universitetssjukhus, 11 länssjukhus, 17 länsdelssjukhus och 2 anonyma sjukhus. Enkäten gjordes via esMaker och innehöll två fiktiva patientfall, och fem frågor gällande sjukhusens datortomografiska kamera, samt deras beräkningssystem av kontrastmedel. Syfte: Undersöka skillnader i kontrastmedelsanvändning vid datortomografiska bukundersökningar. Resultat: Patientfall 1 hade en kontrastmedelsdos mellan 84–120 ml, medan patientfall 2 visade en variation mellan 66–96 ml. aGFR användes hos 52% av sjukhusen för uträkning av kontrastmedel, 27% använde rGFR och 21% använde en kombination av båda. Slutsats: Det finns en skillnad i doseringen av jodkontrastmedel på olika sjukhus runtom i Sverige. / Introduction: Iodine-based contrast agents are used in hospitals equipped with a computed tomographic camera, as their purpose is to enhance both healthy and diseased tissue. As contrast agents are used frequently, it is important to use the correct dosage. According to recommendations, the dosage should be adjusted depending on the patient’s kidney function (GFR), age, weight, and height. Despite the recommendations, hospitals use different doses even though the examination concerns the same patient. Methods: A survey was out to 49 hospitals via email to collect information on the dosage of intravenous contrast agents in computed tomographic abdominal examinations. A total of 33 hospitals participated in the data collection (67%), including 3 university hospitals, 11 district hospitals, 17 county hospitals and 2 anonymous hospitals. The survey was conducted using esMaker and included two fictitious patient cases, and five questions regarding their computed tomographic camera and their calculations system. Objectives: To investigate differences in the usage of contrast agents in computed tomographic abdominal examinations. Results: Patient case 1 had a contrast agents dose ranging from 84–120 ml, while patient case 2 showed a variation between 66–96 ml. Absolute GFR were used in 53% of the hospitals for calculating the contrast agent dosage, 27% used relative GFR, and 21% used a combination of both. Conclusions: There is a variation in the dosage of contrast agents used in different hospitals across Sweden.