The purpose of this essay is, in a political philosophy perspective, to offer an illumination of John Stuart Mill¡¦s thoughts on modernity. In this essay, firstly, in the first chapter, I will try to elaborate the reason why I write this essay and take a perspective of history and political philosophy as my analytic viewpoint. Moreover, I also briefly introduce Mill¡¦s writings and the frameworks of this essay. In the second chapter, I describe the events, movements, and thoughts that gradually shape the modernity. From the standpoints of Weber, Hume and Romanticism, I also refer to one of the most important characteristics of modernity in political philosophy: value pluralism. In Mill¡¦s thoughts, how to response to the problem derived from value pluralism is my most important discourse. In the following chapter, I offer an exposition to detail Mill¡¦s discourses on modernity, focusing on his utilitarianism and liberalism. I mainly discuss how Mill¡¦s principles of utility and liberty response to the problem derived from value pluralism. I also discuss two contemporary thinkers¡¦ thoughts to find Mill¡¦s discourses on modernity, namely John Rawls and John Gray. In the fourth chapter, I assess and review the criticisms on Mill¡¦s discourses on modernity. In the conclusion chapter, I briefly go through the major viewpoints of this essay.

Upplysningen var en period av radikala förändringar. Religion, vetenskap och politik influerades under denna period av de vetenskapliga framgångar som gjordes under 1600-talets vetenskapliga revolution tack vare bland annat Galileo och Kopernikus. Trots att upplysningens påverkan inte begränsades till enbart vetenskap och filosofi utan även religion finns det en etablerad definition av upplysningen som icke-religiös. Christopher Hitchens och John Gray är båda ateister men har markanta meningsskiljaktigheter när det kommer till upplysningen och deras tankar om periodens främsta representanter. Hitchens tillskriver upplysningen ideal som förnuft, framgång och en ärlig intellektuell strävan medan Gray menar att upplysningen var en era av blind hängivelse till förnuft och vetenskap som ersatte den monoteistiska guden. Han menar även att upplysningens tendens att intellektualisera och legitimera rasism genom att inkorporera den i vetenskap har lett till moderna rasistiska ideologier. Även om dessa perspektiv skiljer sig i hur de beskriver upplysningen och deras främsta tänkare är Grays analys mer historisk och även fri från en form av ytlig romantisering som Hitchens gör sig skyldig till. En granskning av utdrag ur verk från Voltaire, Baruch Spinoza och David Hume gör det svårt att känna samma vördnad för dem som Hitchens gör och legitimerar Grays beskrivning av eran som fylld av rasism, kolonialism och intellektuellt förtryck av allt som inte var europeiskt.

The purpose of this study was to discover whether the phrase "men are from Mars, women are from Venus,” from John Gray’s book, had become a meme and to explore what its usage implied. Analysis of 510 references was guided by grounded theory. Coding over a decade of newspaper usage of the phrase into seven emergent themes allowed examination of usage against the theories of gender research, communication research, media research and meme theory research. This analysis revealed that this phrase meets the requirements to be considered a meme, and as a meme it has successfully assisted the survival, evolution and permeance of Gray’s premise that communication differences are inherent and immutable. While this premise is not based on established clinical and academic principles, it is an example of how incorrect and baseless ideas can displace good reasoned thinking based on research.